Foto: Irina Schmidt/Mostphotos

Ett gott liv för änkor med stort omsorgsbehov

Äldre änkor med mycket hemtjänst upplever ofta ensamhet och en förlorad kontroll över vardagen. Nu har en forskargrupp i Luleå undersökt vad som kännetecknar ett gott liv för dessa kvinnor.

En stor grupp i hemtjänsten är äldre, ensamstående kvinnor. De är ofta änkor som lever med en känsla av att vara isolerade och att ha ett tyngande ansvar för sitt hem. I en nypublicerad intervjustudie med elva kvinnor över 80 år har forskare från Luleå undersökt vad som är ett gott liv för änkor med stora omsorgsbehov.

Studiedeltagarna beskrev sin vardag som fylld av begränsningar, exempelvis fysiska begränsningar, avtagande energi och en krympande social krets. Det gjorde att saker de kommit att tycka om, som att vara ute i naturen, träffa folk och pyssla med sina hobbyer sällan gick att genomföra. Detta i sin tur ledde till att de spenderade sin tid hemma och hemmet blev en stark del av deras begränsade liv, men också den plats de fyllde med mening.

I hemmet kunde intervjupersonerna brottas med att ha förlorat kontrollen över sin vardag, som till viss del styrdes av exempelvis hemtjänstens besök. Under dåliga dagar kände de sig otrygga och ensamma. Under bättre dagar kände de hopp och tillit. De bra dagarna var som ett sammanhängande flöde av rutiner och aktiviteter, medan sämre dagar kändes fragmenterade och långa. Känslan av att vara en god värd för både omsorgspersonal och gäster var viktig – en känsla som ingav dem värdighet, självständighet och stolthet. Även tron och gemenskapen i en församling var en viktig del av det goda livet.

I sin artikel skriver forskarna att ännu en dag i hemmet kan verka statisk och tråkig, men att den innehåller en egen dynamik. Det är viktigt att faktiskt uppmärksamma de erfarenheter och förhållanden dessa äldre kvinnor lever under, och att bidra till att deras hem kan fortsätta vara en fristad som bidrar till ett gott liv.

Läs den vetenskapliga artikeln

Ariel Almevall, Päivi Juuso, Catharina Melander och Karin Zingmark (2024). Exploring the meaning of a good life for older widows with extensive need of care: a qualitative in-home interview study. International journal of qualitative studies on health and well-being.

Relaterat

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga…

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt…

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst…

Fler nyheter

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet…

Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera…

Porträttfoto på Pernilla Andersson.

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.