En grupp forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping har på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner, SKR, undersökt hur patienter använder primärvården och vilka erfarenheter de har av det. Rapporten, som fått titeln Hur klickar vi med vården? består av två delar: en baserad på alla primärvårdsdata i Region Jönköpings län och Region Sörmland 2020–2022, och en intervjustudie med 35 patienter från hela Sverige.
Den kvantitativa undersökningen byggde på 7,4 miljoner primärvårdskontakter, inräknat privata digitala vårdgivare och rådgivning från 1177. Här kunde forskarna se att få patienter överkonsumerade vård. Exempelvis sökte bara några tiondels procent vård mer än tre gånger samma dag. De som sökte kontakt med vården många gånger och ofta var också få.
I intervjuerna kom det fram det var viktigt för patienterna att vården fanns tillhands när de behövde den och att de blir mer och mer positiva till digitala vårdtjänster. Samtidigt finns det ett mönster där personer över 80 år inte använder digitala vårdkontakter lika ofta som unga och yngre äldre.
– Behovet av vård ökar snabbare än tillgängliga resurser. En övergång till vård som kombinerar digitala och fysiska vårdkontakter är nödvändig. Både personal och patienter håller på att lära sig nya sätt att ha vårdkontakter, säger rapportens projektledare Felicia Gabrielsson-Järhult.
Intervjupersoner som inte bodde i storstäderna tyckte att hyrläkarna var för många och att det gjorde vårdens kvalitet och kontinuitet sämre.
– När tillgänglighet och kontinuitet brister påverkar det patientens förtroende för den ordinarie primärvården och gör att patienter istället vänder sig till privata vårdgivare, säger Felicia Gabrielsson-Järhult.
Felicia Gabrielsson-Järhult, Yashar Mahmud, Sofia Kjellström, Sofi Fristedt och Ingemar Kåreholt (2023). Hur klickar vi med vården? – En vetenskaplig studie av digitala och fysiska vårdkontakter utifrån användarmönster och patienters erfarenheter av primärvård. Working paper 3/2023, Hälsohögskolan, Jönköping university.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…
En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…
