Elmståhl S, Sanmartin Berglund J, Fagerström C och Ekström H (2020). The Life satisfaction index-A (LSI-A): Normative data for a general swedish population aged 60 to 93 years. Clinical interventions in aging.
Faktorerna som ger lägre livstillfredsställelse hos äldre
Med hjälp av ett index och en befolkningsstudie har forskare studerat vad som ger en lägre livstillfredsställelse. Det visade sig att kvinnor generellt fick lägre poäng än männen.
Forskare från Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Linnéuniversitetet har studerat livstillfredsställelsen hos personer mellan 60 och 93 år. I studien, som publicerats i tidskriften Clinical interventions in aging, använder de data från Gott åldrande i Skåne, en del av den nationella befolkningsstudien SNAC.
Nästan 6 000 personer ingick i studien och forskarna använde sig av Neugartens livstillfredsställelse index-A för att se hur olika faktorer påverkar livstillfredsställelsen hos äldre personer. Resultaten visade att män generellt fick högre poäng än kvinnor. Livstillfredsställelsen sjönk med stigande ålder. Även ökande sjuklighet och att inte kunna sköta sina vardagliga sysslor utan stöd gav lägre poäng i indexet.
Forskarna skriver att studiens värden ska kunna användas som referens vid framtida utvärderingar och studier.
Läs artikeln
Relaterat
Så ska en app förbättra vården för personer med demens
De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att en app ska förbättra vården och livskvaliteten för dessa personer.
Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.
Musikterapi som helare vid smärta
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Fler nyheter
Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.
Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.
