Lena Kroik (2021). Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård. Umeå universitet.
Fördjupande om samers önskemål vid livets slut
Den samiska samhörigheten är viktig vid livets slut. Det visar Lena Kroiks avhandling från Umeå universitet.
Det saknas kunskap om vilka behov, önskningar och prioriteringar som finns hos samer vid livets slut. Dessutom saknas det en vård, som specifikt utformats för samer. Det konstaterar Lena Kroik, vid institutionen för omvårdnad, i sin avhandling Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård.
– Det behövs en kulturell ödmjukhet för att medvetandegöra perspektiv om döende och död vid vård i livets slut. Det kan bidra till en kulturellt säker vård för samer och även ge en fördjupad förståelse om andra kulturella grupper, säger Lena Kroik i ett pressmeddelande.
I arbetet med avhandlingen har Lena Kroiks forskargrupp intervjuat 82 personer om döden och livets slut. Från samtalen framgick att döden ingick i ett kollektivt sammanhang för de samiska respondenterna. Ett samiskt dödssystem binder samman människor, tid och plats, och släkt och familj utgör ett nätverk av resurser som blir viktiga när livet närmar sig slutet.
Lena Kroik ordnade också, i samarbete med en arkeolog, gruppdiskussioner med renskötare. Utifrån landskapet och historien diskuterade de livets slut. Bland annat framträdde traditionell samisk kunskap, där berättandet har en stor uppgift i att överföra värderingar mellan generationer. Naturen är också viktig, inte bara i livet, utan även i dödssystemet.
En av metoderna vid samtalen under arbetet med avhandlingen var en Döbra-kortlek, som innehåller olika påståenden kring livets slut att ta ställning till. Där blev de öppna alternativen viktiga, då de användes för specifikt samiska frågeställningar. Kortleken öppnade för att diskutera det som annars kan vara svårt att tala om.
– Eftersom vård ska vara jämlik och olika personer har olika behov, har det varit viktigt att synliggöra bredden i samers syn på döende, död, sorg och vilka behov som kan vara aktuella när det till sist kommer till livets slut, säger Lena Kroik.
Konkret kan det handla om gemenskap med andra samer, att äta mat man är van vid och att kunna tala sitt eget språk.
Läs avhandlingen
Relaterat
Ensam är ofta stark
Att vara ensam som äldre är inte alltid ohälsosamt utan tvärtom ibland. Relativt få äldre personer är ensamma och en betydande del av dem är nöjda med sin ensamhet, enligt ny forskning från Linköpings universitet.
Döden har flyttat hemifrån
Det blir allt vanligare att leva längre, men döden hanteras av vården och vi distanserar oss från den. Döden har blivit ”övermedikaliserad” menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?
Förslag på ny äldreomsorgslag överlämnad till regeringen
Socialtjänstlagen ger inte tillräckligt stöd för äldreomsorgens verksamheter och därför gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny särskild äldreomsorgslag. I förslaget som nu presenteras står bland annat den ska ha ett förebyggande perspektiv, vara…
Fler nyheter
Vanlig hormonsjukdom bland äldre kopplas till stroke
Patienter med en vanlig bisköldkörtelsjukdom har en ökad risk för att drabbas av höftfrakturer, hjärtinfarkt eller stroke. Det visar en stor registerstudie från Göteborgs universitet som också pekar på att operation minskar dessa risker.
Regionala skillnader i äldres läkemedelsanvändning
Äldre personer får allt fler läkemedel. Men användningen och kvaliteten på läkemedlen skiljer sig stort mellan regionerna. Det visar en rapport från Socialstyrelsen och Karolinska institutet.
Samsjuklighet ökar risken för demens
Den som har minst två av sjukdomstillstånden diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke har en ökad risk att också få en demensdiagnos. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
