Lena Kroik (2021). Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård. Umeå universitet.
Fördjupande om samers önskemål vid livets slut
Den samiska samhörigheten är viktig vid livets slut. Det visar Lena Kroiks avhandling från Umeå universitet.
Det saknas kunskap om vilka behov, önskningar och prioriteringar som finns hos samer vid livets slut. Dessutom saknas det en vård, som specifikt utformats för samer. Det konstaterar Lena Kroik, vid institutionen för omvårdnad, i sin avhandling Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård.
– Det behövs en kulturell ödmjukhet för att medvetandegöra perspektiv om döende och död vid vård i livets slut. Det kan bidra till en kulturellt säker vård för samer och även ge en fördjupad förståelse om andra kulturella grupper, säger Lena Kroik i ett pressmeddelande.
I arbetet med avhandlingen har Lena Kroiks forskargrupp intervjuat 82 personer om döden och livets slut. Från samtalen framgick att döden ingick i ett kollektivt sammanhang för de samiska respondenterna. Ett samiskt dödssystem binder samman människor, tid och plats, och släkt och familj utgör ett nätverk av resurser som blir viktiga när livet närmar sig slutet.
Lena Kroik ordnade också, i samarbete med en arkeolog, gruppdiskussioner med renskötare. Utifrån landskapet och historien diskuterade de livets slut. Bland annat framträdde traditionell samisk kunskap, där berättandet har en stor uppgift i att överföra värderingar mellan generationer. Naturen är också viktig, inte bara i livet, utan även i dödssystemet.
En av metoderna vid samtalen under arbetet med avhandlingen var en Döbra-kortlek, som innehåller olika påståenden kring livets slut att ta ställning till. Där blev de öppna alternativen viktiga, då de användes för specifikt samiska frågeställningar. Kortleken öppnade för att diskutera det som annars kan vara svårt att tala om.
– Eftersom vård ska vara jämlik och olika personer har olika behov, har det varit viktigt att synliggöra bredden i samers syn på döende, död, sorg och vilka behov som kan vara aktuella när det till sist kommer till livets slut, säger Lena Kroik.
Konkret kan det handla om gemenskap med andra samer, att äta mat man är van vid och att kunna tala sitt eget språk.
Läs avhandlingen
Relaterat
Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering
Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det genom att ta fram nya verktyg för att tidigare upptäcka alzheimer.
Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken
Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet.
Blodprov kan förutspå stroke
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.
Fler nyheter
Så kan en app ge stöd efter prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid efter operation.
Möjlig förklaring till ökad alzheimerrisk hos personer med diabetes
Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Anledningen kan vara att personer med typ 2-diabetes har svårare att göra sig av med ett protein som orsakar sjukdomen. Det visar ny forskning från Umeå universitet.
Dialog ger bättre vård i hemmet
Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen i hemmet och relationen till sjuksköterskor blir avgörande för välmåendet.
