Lena Kroik (2021). Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård. Umeå universitet.
Fördjupande om samers önskemål vid livets slut
Den samiska samhörigheten är viktig vid livets slut. Det visar Lena Kroiks avhandling från Umeå universitet.
Det saknas kunskap om vilka behov, önskningar och prioriteringar som finns hos samer vid livets slut. Dessutom saknas det en vård, som specifikt utformats för samer. Det konstaterar Lena Kroik, vid institutionen för omvårdnad, i sin avhandling Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård.
– Det behövs en kulturell ödmjukhet för att medvetandegöra perspektiv om döende och död vid vård i livets slut. Det kan bidra till en kulturellt säker vård för samer och även ge en fördjupad förståelse om andra kulturella grupper, säger Lena Kroik i ett pressmeddelande.
I arbetet med avhandlingen har Lena Kroiks forskargrupp intervjuat 82 personer om döden och livets slut. Från samtalen framgick att döden ingick i ett kollektivt sammanhang för de samiska respondenterna. Ett samiskt dödssystem binder samman människor, tid och plats, och släkt och familj utgör ett nätverk av resurser som blir viktiga när livet närmar sig slutet.
Lena Kroik ordnade också, i samarbete med en arkeolog, gruppdiskussioner med renskötare. Utifrån landskapet och historien diskuterade de livets slut. Bland annat framträdde traditionell samisk kunskap, där berättandet har en stor uppgift i att överföra värderingar mellan generationer. Naturen är också viktig, inte bara i livet, utan även i dödssystemet.
En av metoderna vid samtalen under arbetet med avhandlingen var en Döbra-kortlek, som innehåller olika påståenden kring livets slut att ta ställning till. Där blev de öppna alternativen viktiga, då de användes för specifikt samiska frågeställningar. Kortleken öppnade för att diskutera det som annars kan vara svårt att tala om.
– Eftersom vård ska vara jämlik och olika personer har olika behov, har det varit viktigt att synliggöra bredden i samers syn på döende, död, sorg och vilka behov som kan vara aktuella när det till sist kommer till livets slut, säger Lena Kroik.
Konkret kan det handla om gemenskap med andra samer, att äta mat man är van vid och att kunna tala sitt eget språk.
Läs avhandlingen
Relaterat
Avhandling om boendemiljön för personer med parkinson
Nilla Andersson vid Lunds universitet har disputerat på en avhandling om boendefrågor för personer med Parkinsons sjukdom.
Större otrygghet bland äldre med hjälpmedel
Större otrygghet i hemmet och sämre bemötande av hemtjänstpersonal. Det upplever äldre med hjälpmedel, jämfört med dem som inte är hjälpmedelsanvändare. Det visar en ny studie från Högskolan Dalarna som pekar på att hemtjänsten behöver ta hänsyn till de äldres…
Äldres hälsa påverkas av klimatförändringarna
Allt fler områden i världen drabbas av höga temperaturer. Problemen är störst i länder med varmt klimat, men även sköra äldre personer i Sveriges påverkas av den ökade värmen. Göteborgs universitet har sammanställt en rapport som summerar vilka effekter värmen…
Fler nyheter
Högre depressionsrisk för anhörigvårdare
Personer som vårdar sina äldre föräldrar har en ökad risk för depression, jämfört med dem som inte har ett sådant ansvar. Det visar en avhandling från Lunds universitet som har undersökt anhörigvården i flera europeiska länder.
Så gick det för Bostadsförsöket
När CASE vid Lunds universitet gjorde gemensam sak med Forskarfredag och Vetenskap och allmänhet om ett medborgarforskningsprojekt, valde de att ta in data från våra bostadsmiljöer. Nu är resultatet här.
Ingen effekt av sömnrobotar
När forskare från Karlstad och Linköping studerade robotars inverkan på sömnen hos äldre personer hittade de få effekter. Mer forskning behövs, konstaterar de.
