Fördjupande om samers önskemål vid livets slut

Den samiska samhörigheten är viktig vid livets slut. Det visar Lena Kroiks avhandling från Umeå universitet.

Omslag till avhandlingen.Det saknas kunskap om vilka behov, önskningar och prioriteringar som finns hos samer vid livets slut. Dessutom saknas det en vård, som specifikt utformats för samer. Det konstaterar Lena Kroik, vid institutionen för omvårdnad, i sin avhandling Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård.

– Det behövs en kulturell ödmjukhet för att medvetandegöra perspektiv om döende och död vid vård i livets slut. Det kan bidra till en kulturellt säker vård för samer och även ge en fördjupad förståelse om andra kulturella grupper, säger Lena Kroik i ett pressmeddelande.

I arbetet med avhandlingen har Lena Kroiks forskargrupp intervjuat 82 personer om döden och livets slut. Från samtalen framgick att döden ingick i ett kollektivt sammanhang för de samiska respondenterna. Ett samiskt dödssystem binder samman människor, tid och plats, och släkt och familj utgör ett nätverk av resurser som blir viktiga när livet närmar sig slutet.

Lena Kroik ordnade också, i samarbete med en arkeolog, gruppdiskussioner med renskötare. Utifrån landskapet och historien diskuterade de livets slut. Bland annat framträdde traditionell samisk kunskap, där berättandet har en stor uppgift i att överföra värderingar mellan generationer. Naturen är också viktig, inte bara i livet, utan även i dödssystemet.

En av metoderna vid samtalen under arbetet med avhandlingen var en Döbra-kortlek, som innehåller olika påståenden kring livets slut att ta ställning till. Där blev de öppna alternativen viktiga, då de användes för specifikt samiska frågeställningar. Kortleken öppnade för att diskutera det som annars kan vara svårt att tala om.

– Eftersom vård ska vara jämlik och olika personer har olika behov, har det varit viktigt att synliggöra bredden i samers syn på döende, död, sorg och vilka behov som kan vara aktuella när det till sist kommer till livets slut, säger Lena Kroik.

Konkret kan det handla om gemenskap med andra samer, att äta mat man är van vid och att kunna tala sitt eget språk.

Läs avhandlingen

Relaterat

Susanne Iwarsson vid Lunds universitet

Lärosäten går ihop för att rädda äldreforskarskola

Nu står det klart att tolv svenska lärosäten tillsammans ska bidra med pengar till den nationella forskarskolan om åldrande och hälsa, SWEAH. Detta efter att tidigare finansiering löper ut under 2021.

Forte fixar forskningsfinansieringen

För att hantera utmaningarna på äldre-och åldrandeområdet behövs både ny kunskap och bättre nyttiggörande av densamma. Forskningsrådet Forte är en av de största finansiärerna inom fältet.

Fler nyheter

Förläng livet med golf

Ökad kondition, minskad risk för fallskador och bättre muskelstyrka är några av fördelarna äldre personer kan förvänta sig om de spelar golf varje vecka. Dessutom kan det förlänga livet.

Delta i FINGER-studie om coronapandemin

Med fokus på livsstilsfaktorer och hur de påverkar hjärnan och minnet, söker World wide FINGERS nu deltagare över 60 år till en studie om coronapandemins verkningar.