Harjunen L, Östman K och Pohl P (2024). Studie: Scoping review of the music-based movement therapy Ronnie Gardiner method. Disability and rehabilitation.
Ronnie Gardiner-metoden använder musik, rytm, rörelse och ljud. Foto: Tore Marklund
Försiktigt positiva resultat av rytm och musik-rehabilitering
Musikterapi används ofta för rehabilitering efter stroke och andra hjärnsjukdomar. Nu har forskare från Sahlgrenska akademin sammanställd forskningen om Ronnie Gardiner-metoden.
Petra Pohl. Foto: Satu Knape.
Ronnie Gardiner-metoden används som rehabilitering efter stroke och exempelvis vid Parkinsons sjukdom. Det är en musikbaserad rörelseterapi, uppkallad efter jazztrummisen Ronnie Gardiner, där deltagarna använder handklapp och stampar med fötterna och gör rytmiska ljud med munnen. Allt utmanar deras motorik, rytmkänsla, simultankapacitet, koordination, minne och uthållighet.
– Det här är en lustfylld metod som väcker intresse, och något som avviker från det vanliga. Den utmanar både tankeförmåga och motorik samtidigt, säger Petra Pohl, som är en av Göteborgsforskarna bakom en ny litteraturstudie om metoden.
Studiens författare hittade 23 studier, där de flesta var icke vetenskapligt granskade. Tydligast resultat över fördelarna med metoden finns från strokerehabilitering, för andra tillstånd är effekterna av terapin mer tveksamma. I intervjustudier uppfattas Ronnie Gardiner-metoden som utmanade, motiverande och njutbar. Många tyckte att de återhämtade sig bättre och fick bättre livskvalitet.
– Metoden har nått en internationell arena, och det finns mycket som talar för att den kommer att användas mer inom rehabiliteringssammanhang i framtiden. Därför är det viktigt att den studeras, framför allt i kontrollerade studier, för bättre validering, säger Petra Pohl.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Lägre demensrisk med bra kondition
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre…
Sjukdomstillstånd får hjärnan att åldras snabbare
Med hjälp av magnetkameraundersökningar har forskare jämfört 70-åringars biologiska hjärnålder. Det visade sig att kärlsjukdomar fick hjärnan att åldras snabbare, medan en hälsosam…
Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…
Fler nyheter
Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…
Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…
Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…
