Forskare samlar sig i ny antologi om ålderism

Första året med corona gjorde begreppet ålderism aktuellt som aldrig förr. Nu publicerar sig 20 forskare i en svensk antologi i ämnet.

Mitt i coronapandemins andra våg publiceras nu en forskningsantologi om begreppet ålderism. Den samlar 15 texter på svenska från ett tjugotal forskare. I förordet skriver Håkan Jönson, som är redaktör för samlingen, att pandemiåret 2020 i backspegeln troligen kommer att ”ses som året då problemet ålderism blev mer allmänt känt inom den politiska och mediala debatten, inte minst utifrån dödligheten av äldre på äldreboenden. Framtiden får utvisa om de äldre och deras organisationer utvecklar en tolkningsram som sätter samman många olika uttryck för ålderism på ett sätt som förenar medlemmar i en rörelse till gemensam kamp.”

I antologin diskuterar författarna både begreppet ålderism i sig och kastar ljus över olika fenomen i samhället. Perspektiv på ålderism ges ut av Social work press, det akademiska förlaget vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Boken är publicerad som open access och kan laddas ner gratis (se faktaruta).

Kapitel och författare:

  • Introduktion till antologin (Håkan Jönson)
  • Om ålder i ålderismdebatten (Satu Heikkinen)
  • Åldersgränser. Ett forskningsområde för samhällsvetare (Tove Harnett)
  • Ålder och ålderism. Om görandet av privilegierelationer baserade på ålder (Clary Krekula)
  • Paradoxal andrafiering. Diskriminerar yngre mot sig själva i framtiden? (Håkan Jönson)
  • Ålderism och ableism som strategier för social ordning (Åsa Alftberg)
  • Dementism och ålderism (Lars-Christer Hydén och Atiqur Rahman)
  • ”Mina barn tycker att jag ska vara försiktig” (Janicke Andersson, Lisa Ekstam och Gabriella Nilsson)
  • Ålderistisk erotofobi. Ängslan inför att se äldre som sexuella varelser (Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg)
  • Omvänd ålderism? Gestaltningar av 100-åringar i svenska tidningar (Cristina Joy Torgé och Rosita Nyman)
  • Studenters beskrivningar av äldre i samband med träning för biståndsutredning. Att hantera kategorisering (Camilla Seitl)
  • Vem bestämmer när det är läggdags? Ålderism i kommunala riktlinjer (Glenn Möllergren)
  • Äldreboendets mångetniska arbetsgrupp och föreställningar om äldreomsorgsmottagares förändringsresistens (Palle Storm)
  • Är arbetslivet ålderistiskt? Reflektioner om hur arbetslivet för den åldrande arbetskraften är och kan göras mer hållbart (Kerstin Nilsson)
  • Ålderism som samhällsfenomen. Definitioner, konsekvenser för hälsa och igenkänning i gränslandet mellan individers vardag och vetenskap (Fredrik Snellman)
Ladda ner och läs boken

Håkan Jönson (red) (2021). Perspektiv på ålderism. Social work press.

Relaterat

AI:s inverkan på ålderismen

Maria Edström: Vad kommer artificiell intelligens göra med mediebilden av äldre? Och vad gör mediebilden av äldre med AI? Det är inga oviktiga…

Ålderism – en fara för folkhälsan

Som huvudtalare för NKG 2024, berättar Vânia de la Fuente-Núñez om varför kampen mot ålderism inte enbart handlar om att förbättra levnadsvillkoren för…

Börja agera för allas bästa

Chefredaktör Lotta Segelberg introducerar den nordiska gerontologiska konferensen om att åldras i en värld i ständig förändring som är denna tidnings tema, och…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…