Forskare samlar sig i ny antologi om ålderism

Första året med corona gjorde begreppet ålderism aktuellt som aldrig förr. Nu publicerar sig 20 forskare i en svensk antologi i ämnet.

Mitt i coronapandemins andra våg publiceras nu en forskningsantologi om begreppet ålderism. Den samlar 15 texter på svenska från ett tjugotal forskare. I förordet skriver Håkan Jönson, som är redaktör för samlingen, att pandemiåret 2020 i backspegeln troligen kommer att ”ses som året då problemet ålderism blev mer allmänt känt inom den politiska och mediala debatten, inte minst utifrån dödligheten av äldre på äldreboenden. Framtiden får utvisa om de äldre och deras organisationer utvecklar en tolkningsram som sätter samman många olika uttryck för ålderism på ett sätt som förenar medlemmar i en rörelse till gemensam kamp.”

I antologin diskuterar författarna både begreppet ålderism i sig och kastar ljus över olika fenomen i samhället. Perspektiv på ålderism ges ut av Social work press, det akademiska förlaget vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Boken är publicerad som open access och kan laddas ner gratis (se faktaruta).

Kapitel och författare:

  • Introduktion till antologin (Håkan Jönson)
  • Om ålder i ålderismdebatten (Satu Heikkinen)
  • Åldersgränser. Ett forskningsområde för samhällsvetare (Tove Harnett)
  • Ålder och ålderism. Om görandet av privilegierelationer baserade på ålder (Clary Krekula)
  • Paradoxal andrafiering. Diskriminerar yngre mot sig själva i framtiden? (Håkan Jönson)
  • Ålderism och ableism som strategier för social ordning (Åsa Alftberg)
  • Dementism och ålderism (Lars-Christer Hydén och Atiqur Rahman)
  • ”Mina barn tycker att jag ska vara försiktig” (Janicke Andersson, Lisa Ekstam och Gabriella Nilsson)
  • Ålderistisk erotofobi. Ängslan inför att se äldre som sexuella varelser (Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg)
  • Omvänd ålderism? Gestaltningar av 100-åringar i svenska tidningar (Cristina Joy Torgé och Rosita Nyman)
  • Studenters beskrivningar av äldre i samband med träning för biståndsutredning. Att hantera kategorisering (Camilla Seitl)
  • Vem bestämmer när det är läggdags? Ålderism i kommunala riktlinjer (Glenn Möllergren)
  • Äldreboendets mångetniska arbetsgrupp och föreställningar om äldreomsorgsmottagares förändringsresistens (Palle Storm)
  • Är arbetslivet ålderistiskt? Reflektioner om hur arbetslivet för den åldrande arbetskraften är och kan göras mer hållbart (Kerstin Nilsson)
  • Ålderism som samhällsfenomen. Definitioner, konsekvenser för hälsa och igenkänning i gränslandet mellan individers vardag och vetenskap (Fredrik Snellman)
Ladda ner och läs boken

Håkan Jönson (red) (2021). Perspektiv på ålderism. Social work press.

Relaterat

Närbild kvinna och man, båda nakna och 70+, håller ömt om varandra.

Sex i tredje och fjärde åldern

Synen på äldres sexualitet har gått från exkluderande och snuskig till att vara ett tecken på gott åldrande. Den sexuella frigörelsen har satt…

Äldre kvinna och man i en säng med händer på täcket tittar lyckligt på varann och skrattar.

Tv-serie synliggör äldres sexualitet och lust

Unga människor som dejtar varandra, ingår relationer, och har sex kan betraktas som vardagsmat i dagens tv-utbud. Men när realityserien Hotell romantik tar…

Åldrandet pågår ständigt och berör oss alla

Det nya vetenskapliga begreppet proaktivt åldrande kan förändra synen på åldrandet. Åldrande är något som pågår hela livet och det måste både samhället…

Fler nyheter

Webbinarium om hur sömn påverkar äldres hälsa

Välkommen till vårt webbinarium om sömn den 19 april. Forskare berättar om varför sömnen förändras när vi åldras och hur det går att…

Så många över 65 är hemlösa

Hemlöshet är ett stort samhällsproblem även bland äldre personer. I Socialstyrelsens senaste kartläggning har andelen hemlösa över 65 år ökat.

Stipendier till forskning om transplantationer

Läkare som forskar om hur äldre personer påverkas av njurtransplantioner har tilldelats pengar från Transplantationsfonden.