Forskare samlar sig i ny antologi om ålderism

Första året med corona gjorde begreppet ålderism aktuellt som aldrig förr. Nu publicerar sig 20 forskare i en svensk antologi i ämnet.

Mitt i coronapandemins andra våg publiceras nu en forskningsantologi om begreppet ålderism. Den samlar 15 texter på svenska från ett tjugotal forskare. I förordet skriver Håkan Jönson, som är redaktör för samlingen, att pandemiåret 2020 i backspegeln troligen kommer att ”ses som året då problemet ålderism blev mer allmänt känt inom den politiska och mediala debatten, inte minst utifrån dödligheten av äldre på äldreboenden. Framtiden får utvisa om de äldre och deras organisationer utvecklar en tolkningsram som sätter samman många olika uttryck för ålderism på ett sätt som förenar medlemmar i en rörelse till gemensam kamp.”

I antologin diskuterar författarna både begreppet ålderism i sig och kastar ljus över olika fenomen i samhället. Perspektiv på ålderism ges ut av Social work press, det akademiska förlaget vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Boken är publicerad som open access och kan laddas ner gratis (se faktaruta).

Kapitel och författare:

  • Introduktion till antologin (Håkan Jönson)
  • Om ålder i ålderismdebatten (Satu Heikkinen)
  • Åldersgränser. Ett forskningsområde för samhällsvetare (Tove Harnett)
  • Ålder och ålderism. Om görandet av privilegierelationer baserade på ålder (Clary Krekula)
  • Paradoxal andrafiering. Diskriminerar yngre mot sig själva i framtiden? (Håkan Jönson)
  • Ålderism och ableism som strategier för social ordning (Åsa Alftberg)
  • Dementism och ålderism (Lars-Christer Hydén och Atiqur Rahman)
  • ”Mina barn tycker att jag ska vara försiktig” (Janicke Andersson, Lisa Ekstam och Gabriella Nilsson)
  • Ålderistisk erotofobi. Ängslan inför att se äldre som sexuella varelser (Torbjörn Bildtgård och Peter Öberg)
  • Omvänd ålderism? Gestaltningar av 100-åringar i svenska tidningar (Cristina Joy Torgé och Rosita Nyman)
  • Studenters beskrivningar av äldre i samband med träning för biståndsutredning. Att hantera kategorisering (Camilla Seitl)
  • Vem bestämmer när det är läggdags? Ålderism i kommunala riktlinjer (Glenn Möllergren)
  • Äldreboendets mångetniska arbetsgrupp och föreställningar om äldreomsorgsmottagares förändringsresistens (Palle Storm)
  • Är arbetslivet ålderistiskt? Reflektioner om hur arbetslivet för den åldrande arbetskraften är och kan göras mer hållbart (Kerstin Nilsson)
  • Ålderism som samhällsfenomen. Definitioner, konsekvenser för hälsa och igenkänning i gränslandet mellan individers vardag och vetenskap (Fredrik Snellman)
Ladda ner och läs boken

Håkan Jönson (red) (2021). Perspektiv på ålderism. Social work press.

Relaterat

På tal om språk och demens

Personer med demenssjukdom förlorar inte förmågan att kommunicera – de gör det bara lite annorlunda. Det är budskapet Lars-Christer Hydén vill förmedla, efter…

Man håller i lagbok

Äldrerätt – ett nytt rättsområde i Sverige

I USA har äldrerätten – som juridisk disciplin med fokus på den åldrande människans förutsättningar och behov – funnits i drygt femtio år.…

Paternalism, ålderism och social orättvisa i spåren av pandemin

Det är hög tid att vi systematiskt tar tillvara de levda erfarenheter som gjorts under de gångna två åren, skriver forskare vid Linnéuniversitetet.

Fler nyheter

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på…

Kvinna i övre medelåldern håller i ett fat med färska grönsaker

Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa

Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från…

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög,…