En bild på Ramona Schenell från en informationsfilm.
Ramona Schenell. Foto: Göteborgsregionen

Göteborgs kommun satsar på forskningen

Sjukvården har av tradition stått forskningen nära, till skillnad från den kommunala omsorgen och socialtjänsten. Men Göteborgs kommun gör nu en riktad satsning på forskningssamarbeten inom nära vård.

Sveriges kommuner är inte lika vana vid forskning som exempelvis hälso- och sjukvården är. Men alltfler kommuner skaffar nu kommundoktorander, som arbetar i verksamheten och samtidigt gör sin forskarutbildning knutna till ett lärosäte.

Göteborgs kommun är ett exempel på en kommun som satsar på forskningen. Vid den kommunala enheten Utvecklings- och kompetenscenter finns två forskare inom vårdvetenskap och socialt arbete anställda.

– Kommunerna har ingen lång tradition av att bedriva forskning och samverkan med universiteten så som specialistsjukvården har. Det vi behöver göra är att bygga strukturer och skapa vår egen forskningstradition, för att ta fram kunskap som är relevant för den kommunala verksamheten, säger Ramona Schenell, utvecklingsledare för forskning och utveckling på Göteborgs kommun, i en artikel på Göteborgsregionens hemsida.

I en kort informationsfilm berättar hon bland annat om två av forskningsprojekten som de driver. Vid kommunens första akademiska vård- och omsorgsboende, Silvergruvan, utvecklar man en modell för ett personcentrerat kontaktmannaskap. Arbetet sker i samarbete mellan forskare, hyresgäster, närstående och personal.

– Vi startade med att utgå från kontaktpersonens uppdrag. Vi insåg att vi aldrig hade frågat hyresgästerna om vad de tänker att en kontaktperson ska göra, säger Veronica Jakobsson, enhetschef på Silvergruvan.

Det andra projektet fokuserar på svårläkta sår och drivs av Veronica Almstedt som är distriktssköterska och doktorand. I filmen berättar hon att det en bra möjlighet att kunna forska utan att lämna sitt jobb.

– För mig har det varit viktigt att stanna kvar i verksamheten och fortsätta arbeta med det jag tycker är roligt, och utveckla det som jag ser finns ett behov av. Jag har inte sökt mig bort från verksamheten utan är kvar i staden och fortsätter att utveckla den tillsammans med andra, säger hon.

Relaterat

Ekonomi och hälsa avgörande för äldres flyttplaner

Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden.…

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…

Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen

Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…

Fler nyheter

Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta

Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…

Äldre hjälper hemtjänsten i vardagen

Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar,…

Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor

Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.