En bild på Ramona Schenell från en informationsfilm.
Ramona Schenell. Foto: Göteborgsregionen

Göteborgs kommun satsar på forskningen

Sjukvården har av tradition stått forskningen nära, till skillnad från den kommunala omsorgen och socialtjänsten. Men Göteborgs kommun gör nu en riktad satsning på forskningssamarbeten inom nära vård.

Sveriges kommuner är inte lika vana vid forskning som exempelvis hälso- och sjukvården är. Men alltfler kommuner skaffar nu kommundoktorander, som arbetar i verksamheten och samtidigt gör sin forskarutbildning knutna till ett lärosäte.

Göteborgs kommun är ett exempel på en kommun som satsar på forskningen. Vid den kommunala enheten Utvecklings- och kompetenscenter finns två forskare inom vårdvetenskap och socialt arbete anställda.

– Kommunerna har ingen lång tradition av att bedriva forskning och samverkan med universiteten så som specialistsjukvården har. Det vi behöver göra är att bygga strukturer och skapa vår egen forskningstradition, för att ta fram kunskap som är relevant för den kommunala verksamheten, säger Ramona Schenell, utvecklingsledare för forskning och utveckling på Göteborgs kommun, i en artikel på Göteborgsregionens hemsida.

I en kort informationsfilm berättar hon bland annat om två av forskningsprojekten som de driver. Vid kommunens första akademiska vård- och omsorgsboende, Silvergruvan, utvecklar man en modell för ett personcentrerat kontaktmannaskap. Arbetet sker i samarbete mellan forskare, hyresgäster, närstående och personal.

– Vi startade med att utgå från kontaktpersonens uppdrag. Vi insåg att vi aldrig hade frågat hyresgästerna om vad de tänker att en kontaktperson ska göra, säger Veronica Jakobsson, enhetschef på Silvergruvan.

Det andra projektet fokuserar på svårläkta sår och drivs av Veronica Almstedt som är distriktssköterska och doktorand. I filmen berättar hon att det en bra möjlighet att kunna forska utan att lämna sitt jobb.

– För mig har det varit viktigt att stanna kvar i verksamheten och fortsätta arbeta med det jag tycker är roligt, och utveckla det som jag ser finns ett behov av. Jag har inte sökt mig bort från verksamheten utan är kvar i staden och fortsätter att utveckla den tillsammans med andra, säger hon.

Relaterat

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på…

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar…

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning…

Fler nyheter

Äldre man som tränar med gummiband

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar.…

En äldre kvinna sitter vid sitt köksbord och äter

Äta ensam måste inte vara ett problem

Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie…

Hemtjänstkvalitet viktigt mot ensamhet

För äldre personer som har hemtjänst är det viktigt med personligt relevanta aktiviteter för att kunna vara socialt delaktiga och känna gemenskap. Det…