Läs rapporten: Friskisindex 2020 och 2021
Ta fram ditt eget indextal: Ditt friskisindex

Andreas Strömberg. Foto: Friskis och svettis Stockholm
Friskis och svettis har börjat göra årliga mätningar som de publicerar i sin rapport Friskisindex. Genom att låta Novus göra intervjuer med drygt 2000 personer i åldrarna 18 till 84 år kan de följa hur stockholmarna mår och tränar. Den första mätningen genomfördes i februari 2020.
– Friskisindex är ett nytt sätt att mäta välmående, grundat i vår övertygelse om att människan behöver rörelse, glädje och gemenskap för att må bra. Vi vill ta vårt ansvar som folkets träningsaktör, en folkrörelse för rörelse, säger Andreas Strömberg, ordförande för Friskis och svettis Stockholm, i ett pressmeddelande.
Friskisindex bygger på nio frågor som i sin tur sammanfattas i ett indextal. Resultaten visar att den äldsta åldersgruppen, som alltså bara sträcker sig upp till 84 år, sticker ut med negativa resultat. Under det senaste året har till exempel välmåendet sjunkit med 5,5 indexenheter. Personer i de äldre åldrarna tränar också betydligt mindre än övriga åldersgrupper.
Läs rapporten: Friskisindex 2020 och 2021
Ta fram ditt eget indextal: Ditt friskisindex
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Äldre i centrum ställer några snabba frågor till Åsa Kruse som har skrivit en bok om övergången från arbete till pension och alla dess utmaningar.
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.