De undersöker valet att bli jobbonär
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Här är äldreprojekten som får Fortepengar
Forte har presenterat anslagsbesluten för sin årliga öppna utlysning. Ett flertal projekt med anknytning till äldrefrågor fick pengar. Vi har hela listan.
Totalt låg det 300 miljoner kronor i potten på Fortes årliga öppna utlysning för projekt som ska pågå mellan 2021 och 2024. Sista ansökningsdagen var den 4 februari och nu har Fortes styrelse fattat de slutgiltiga besluten om vilka projekt som får finansiering.
Av ett sjuttiotal beviljade projekt hittar vi åtta med anknytning till äldre- och åldrandeforskningen. Det är som vanligt en bred flora av ämnen som intervallträning och prevention till längre arbetsliv, lagen om valfrihetssystem och skilsmässor.
- Erik Rosendahl, Umeå universitet, Högintensiv intervallträning för äldre personer – En HIT?
- Ann-Helen Patomella, Karolinska institutet, Aktivare vardag (Make my day): utvärdering av ett stroke-preventionsprogram som baseras på deltagande i hälsofrämjande engagerande vardagsaktiviteter.
- Hugo Westerlund, Stockholms universitet, Engagemang eller tillbakadragande? Bestämningsfaktorer för och konsekvenser av förändringar i objektivt mätt fysisk aktivitet och stillasittande i samband med pensionsavgång.
- Isabelle Hansson, Göteborgs universitet, Vem gynnas av ett förlängt arbetsliv? Betydelsen av arbete för psykologiska, kognitiva och hälsorelaterade förändringar.
- Neda Agahi, Karolinska institutet, Nya kohorter, nytt åldrande? Levnadsvanor och livsstil i förändring.
- Marlene Sandlund, Umeå universitet, Utvärdering och implementering av en mobil applikation för att främja styrka och balans och minska fallolyckor bland äldre personer.
- Lena Högberg, Linköpings universitet, Med eller utan LOV? Organisering för tillit och kontroll mellan offentliga och privata aktörer i äldreomsorgen.
- Linda Kridahl, Stockholms universitet, Att skiljas på äldre dar: Orsaker till och konsekvenser av skilsmässa sent i livet.
Relaterat
Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.
Ett rikt liv även kring hundra
Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv – även på äldreboendet.
Fler nyheter
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
