Här är äldreprojekten som får Fortepengar

Forte har presenterat anslagsbesluten för sin årliga öppna utlysning. Ett flertal projekt med anknytning till äldrefrågor fick pengar. Vi har hela listan.

Totalt låg det 300 miljoner kronor i potten på Fortes årliga öppna utlysning för projekt som ska pågå mellan 2021 och 2024. Sista ansökningsdagen var den 4 februari och nu har Fortes styrelse fattat de slutgiltiga besluten om vilka projekt som får finansiering.

Av ett sjuttiotal beviljade projekt hittar vi åtta med anknytning till äldre- och åldrandeforskningen. Det är som vanligt en bred flora av ämnen som intervallträning och prevention till längre arbetsliv, lagen om valfrihetssystem och skilsmässor.

  • Erik Rosendahl, Umeå universitet, Högintensiv intervallträning för äldre personer – En HIT?
  • Ann-Helen Patomella, Karolinska institutet, Aktivare vardag (Make my day): utvärdering av ett stroke-preventionsprogram som baseras på deltagande i hälsofrämjande engagerande vardagsaktiviteter.
  • Hugo Westerlund, Stockholms universitet, Engagemang eller tillbakadragande? Bestämningsfaktorer för och konsekvenser av förändringar i objektivt mätt fysisk aktivitet och stillasittande i samband med pensionsavgång.
  • Isabelle Hansson, Göteborgs universitet, Vem gynnas av ett förlängt arbetsliv? Betydelsen av arbete för psykologiska, kognitiva och hälsorelaterade förändringar.
  • Neda Agahi, Karolinska institutet, Nya kohorter, nytt åldrande? Levnadsvanor och livsstil i förändring.
  • Marlene Sandlund, Umeå universitet, Utvärdering och implementering av en mobil applikation för att främja styrka och balans och minska fallolyckor bland äldre personer.
  • Lena Högberg, Linköpings universitet, Med eller utan LOV? Organisering för tillit och kontroll mellan offentliga och privata aktörer i äldreomsorgen.
  • Linda Kridahl, Stockholms universitet, Att skiljas på äldre dar: Orsaker till och konsekvenser av skilsmässa sent i livet.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.