Här är äldreprojekten som får Fortepengar

Forte har presenterat anslagsbesluten för sin årliga öppna utlysning. Ett flertal projekt med anknytning till äldrefrågor fick pengar. Vi har hela listan.

Totalt låg det 300 miljoner kronor i potten på Fortes årliga öppna utlysning för projekt som ska pågå mellan 2021 och 2024. Sista ansökningsdagen var den 4 februari och nu har Fortes styrelse fattat de slutgiltiga besluten om vilka projekt som får finansiering.

Av ett sjuttiotal beviljade projekt hittar vi åtta med anknytning till äldre- och åldrandeforskningen. Det är som vanligt en bred flora av ämnen som intervallträning och prevention till längre arbetsliv, lagen om valfrihetssystem och skilsmässor.

  • Erik Rosendahl, Umeå universitet, Högintensiv intervallträning för äldre personer – En HIT?
  • Ann-Helen Patomella, Karolinska institutet, Aktivare vardag (Make my day): utvärdering av ett stroke-preventionsprogram som baseras på deltagande i hälsofrämjande engagerande vardagsaktiviteter.
  • Hugo Westerlund, Stockholms universitet, Engagemang eller tillbakadragande? Bestämningsfaktorer för och konsekvenser av förändringar i objektivt mätt fysisk aktivitet och stillasittande i samband med pensionsavgång.
  • Isabelle Hansson, Göteborgs universitet, Vem gynnas av ett förlängt arbetsliv? Betydelsen av arbete för psykologiska, kognitiva och hälsorelaterade förändringar.
  • Neda Agahi, Karolinska institutet, Nya kohorter, nytt åldrande? Levnadsvanor och livsstil i förändring.
  • Marlene Sandlund, Umeå universitet, Utvärdering och implementering av en mobil applikation för att främja styrka och balans och minska fallolyckor bland äldre personer.
  • Lena Högberg, Linköpings universitet, Med eller utan LOV? Organisering för tillit och kontroll mellan offentliga och privata aktörer i äldreomsorgen.
  • Linda Kridahl, Stockholms universitet, Att skiljas på äldre dar: Orsaker till och konsekvenser av skilsmässa sent i livet.

Relaterat

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie från Södertörns högskola.

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.

Fler nyheter

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.