Här är äldreprojekten som får Fortepengar

Forte har presenterat anslagsbesluten för sin årliga öppna utlysning. Ett flertal projekt med anknytning till äldrefrågor fick pengar. Vi har hela listan.

Totalt låg det 300 miljoner kronor i potten på Fortes årliga öppna utlysning för projekt som ska pågå mellan 2021 och 2024. Sista ansökningsdagen var den 4 februari och nu har Fortes styrelse fattat de slutgiltiga besluten om vilka projekt som får finansiering.

Av ett sjuttiotal beviljade projekt hittar vi åtta med anknytning till äldre- och åldrandeforskningen. Det är som vanligt en bred flora av ämnen som intervallträning och prevention till längre arbetsliv, lagen om valfrihetssystem och skilsmässor.

  • Erik Rosendahl, Umeå universitet, Högintensiv intervallträning för äldre personer – En HIT?
  • Ann-Helen Patomella, Karolinska institutet, Aktivare vardag (Make my day): utvärdering av ett stroke-preventionsprogram som baseras på deltagande i hälsofrämjande engagerande vardagsaktiviteter.
  • Hugo Westerlund, Stockholms universitet, Engagemang eller tillbakadragande? Bestämningsfaktorer för och konsekvenser av förändringar i objektivt mätt fysisk aktivitet och stillasittande i samband med pensionsavgång.
  • Isabelle Hansson, Göteborgs universitet, Vem gynnas av ett förlängt arbetsliv? Betydelsen av arbete för psykologiska, kognitiva och hälsorelaterade förändringar.
  • Neda Agahi, Karolinska institutet, Nya kohorter, nytt åldrande? Levnadsvanor och livsstil i förändring.
  • Marlene Sandlund, Umeå universitet, Utvärdering och implementering av en mobil applikation för att främja styrka och balans och minska fallolyckor bland äldre personer.
  • Lena Högberg, Linköpings universitet, Med eller utan LOV? Organisering för tillit och kontroll mellan offentliga och privata aktörer i äldreomsorgen.
  • Linda Kridahl, Stockholms universitet, Att skiljas på äldre dar: Orsaker till och konsekvenser av skilsmässa sent i livet.

Relaterat

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.