Lägre risk för kvinnor att dö i hjärt-kärlsjukdom

En internationell studie med göteborgskt deltagande visar ett globalt mönster att kvinnor i lägre grad drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Prospective urban rural epidemiological study, PURE, är en världsomfattande studie som undersökt skillnaden mellan kvinnor och män i riskfaktorer, behandling, andelen som drabbas av hjärt-kärlsjukdom och deras prognos om de drabbas. Totalt har 160 000 personer från 27 länder följts under tio år och resultaten publiceras nu i The Lancet.

Studien visar nu att kvinnor inte uppvisar lika allvarliga riskfaktorer som män. De röker mindre, har lägre blodtryck och bättre blodfettsvärden. De väljer också hellre en förebyggande medicinering och livsstil.

Efter att tidigare studier visat skillnader i behandling mellan kvinnor och män, har många undrat om det finns en utbredd ojämställdhet i vården av hjärt-kärlsjuka. Den typen av diskriminering är dock inget som kan fastslås i PURE.

– Vi tolkar det som att kvinnor inte förefaller vara diskriminerade och att det snarare är så att kvinnor har mindre uttalade förändringar i kranskärlen och därmed inte behöver lika intensiv behandling, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och medförfattare i studien, till Göteborgs universitets nyhetssajt.

Det kan stödjas av resultat som att män med hjärtinfarkt oftare fick ballongutvidgning eller by-passoperation, men att kvinnor med hjärtinfarkt ändå klarade sig bättre. De stora skillnaderna finns snarast mellan patienter från fattiga och rika länder.

PURE leds från Kanada och de deltagande länderna är Argentina, Bangladesh, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Indien, Iran, Kanada, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Malaysia, Pakistan, Palestina, Peru, Polen, Ryssland, Saudiarabien, Sverige, Sydafrika, Tanzania, Turkiet, Uruguay och Zimbabwe. Ungefär 4 000 deltagare i studien är svenska patienter från Göteborg och Skaraborg.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.