Lägre risk för kvinnor att dö i hjärt-kärlsjukdom

En internationell studie med göteborgskt deltagande visar ett globalt mönster att kvinnor i lägre grad drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Prospective urban rural epidemiological study, PURE, är en världsomfattande studie som undersökt skillnaden mellan kvinnor och män i riskfaktorer, behandling, andelen som drabbas av hjärt-kärlsjukdom och deras prognos om de drabbas. Totalt har 160 000 personer från 27 länder följts under tio år och resultaten publiceras nu i The Lancet.

Studien visar nu att kvinnor inte uppvisar lika allvarliga riskfaktorer som män. De röker mindre, har lägre blodtryck och bättre blodfettsvärden. De väljer också hellre en förebyggande medicinering och livsstil.

Efter att tidigare studier visat skillnader i behandling mellan kvinnor och män, har många undrat om det finns en utbredd ojämställdhet i vården av hjärt-kärlsjuka. Den typen av diskriminering är dock inget som kan fastslås i PURE.

– Vi tolkar det som att kvinnor inte förefaller vara diskriminerade och att det snarare är så att kvinnor har mindre uttalade förändringar i kranskärlen och därmed inte behöver lika intensiv behandling, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och medförfattare i studien, till Göteborgs universitets nyhetssajt.

Det kan stödjas av resultat som att män med hjärtinfarkt oftare fick ballongutvidgning eller by-passoperation, men att kvinnor med hjärtinfarkt ändå klarade sig bättre. De stora skillnaderna finns snarast mellan patienter från fattiga och rika länder.

PURE leds från Kanada och de deltagande länderna är Argentina, Bangladesh, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Indien, Iran, Kanada, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Malaysia, Pakistan, Palestina, Peru, Polen, Ryssland, Saudiarabien, Sverige, Sydafrika, Tanzania, Turkiet, Uruguay och Zimbabwe. Ungefär 4 000 deltagare i studien är svenska patienter från Göteborg och Skaraborg.

Relaterat

Tuggproblem kan leda till näringsbrist

Det kan göra ont att tugga viss mat för den som har förlorat tänder. Då är det lätt att en morot eller gurka på tallriken väljs bort helt omedvetet. På sikt kan det leda till näringsbrist.

Så kan pensioner bli mer jämställda

År 2022 skiljde sig den inkomstgrundade allmänna pensionen mellan män och kvinnor. Nu har Pensionsmyndigheten undersökt hur bland annat möjlighet till att välja efterlevandeskydd för inkomstpensionen kan jämna ut pensionsgapet.

Bild på serverdatorer

140 miljoner till äldreforskningens databaser

Den stora databassamlingen NEAR har beviljats 140 miljoner kronor och kan nu gå in i sin nästa utvecklingsfas. Projektet tar steget från att bygga upp en infrastruktur, till att etablera sig och växa.

Fler nyheter

Fett i lymfkörtlar ger sämre immunförsvar när vi åldras

Lymfkörtlar fungerar normalt som försvarshögkvarter för vårt immunförsvar. En studie från Uppsala universitet visar varför våra lymfkörtlar förlorar sin funktion när vi åldras och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar.

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det sig.