Zheng Mao, Lennarth Nyström och Håkan Jonsson (2020). Effectiveness of population-based service screening with mammography for women aged 70–74 years in Sweden. Cancer epidemiology, biomarkers and prevention.
Mammografi effektivt även för äldre
Evidensen för mammografi mellan 70 och 74 års ålder har tidigare varit svag. Men nu visar en studie från Umeå att dödligheten sjönk med 27 procent för dem som genomgick undersökningen.
De flesta länder bjuder in till mammografi, screening för bröstcancer, upp till 69 års ålder. I Sverige har vi satt den högre åldersgränsen 74 år. Nu har en grupp forskare undersökt hur dödligheten påverkas av den senare tidsgränsen.
– Resultaten styrker att det svenska beslutet att stå fast vid den övre åldersgränsen på 74 år för mammografiscreening var riktigt, säger Håkan Jonsson, docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
I studien har man följt upp drygt 2 000 dödsfall i bröstcancer. För de kvinnor som bjudits in upp till 74 års ålder var dödligheten 20 procent lägre än för dem som slutade bjudas in vid 69 år. Om man jämförde med den grupp som faktiskt kom och genomförde sin undersökning, ökade siffran till 27 procents lägre dödlighet.
Olika delar av landet valde 74 år som övre gräns olika snabbt, då rekommendationerna medgav undantag. Umeåforskarnas studie har därför kunnat jämföra kvinnor i områden med en övre gräns på 69 år mellan 1986 och 2012, med resten av landet. De flesta tidigare studier gjordes för ett fyrtiotal år sedan, då 70–74-åringarna var för få för att visa tydliga resultat.
– I takt med att vi lever längre och är aktiva högre upp i åldrarna är det värdefullt att också undersöka förekomsten av cancer för att sätta in behandling i tid, säger Håkan Jonsson.
Läs artikeln
Relaterat
Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.
Musikterapi som helare vid smärta
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
Fler nyheter
160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.
Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.
Äta ensam måste inte vara ett problem
Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.
