Emanuel Åhlfeldt (2022). Begrepp i rörelse – En analys av begreppen vetenskap och beprövad erfarenhet, evidensbaserad praktik och kunskapsstyrning i socialtjänsten. Nestor FoU-center.
Nestor reder ut socialtjänstens nya begrepp
Framöver kommer vetenskap och beprövad erfarenhet få en större roll inom socialtjänsten. Men vad innebär det, och hur kan det utveckla verksamheterna? Nestor FoU-center har publicerat en ny rapport som tar upp de nya begreppen och förändringen.
Utredningen om förslag till en ny socialtjänstlag föreslog att socialtjänsten ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet i framtiden. Detta i likhet med hälso- och sjukvården. Många har välkomnat förändringen, inte minst för att det kan öka möjligheterna att utvärdera och kvalitetssäkra verksamheten. Frågan är dock vad de komplexa begreppen ”vetenskap och beprövad erfarenhet”, ”evidensbaserad praktik” och ”kunskapsstyrning” egentligen betyder, och vad de kan tänkas betyda just inom socialtjänsten.
Nu har Nestor FoU-centers Emanuel Åhlfeldt skrivit en rapport om dessa begrepp, som kommer att spela en stor roll när de ska börja användas i praktiken.
– Begreppen har en längre historia i hälso- och sjukvården, men det är heller inte nya begrepp i socialtjänsten. Diskussionen tog visserligen fart i och med utredningen om ny socialtjänstlag, men diskussionen har pågått i decennier. En stor utmaning är dock att översätta begreppen och anpassa dem till socialtjänsten. I den översättningen finns det olika aktörer och intressen som försöker dra begreppen åt olika håll. Det är helt naturligt, men det gör att begreppen blir svåra att förstå, eftersom de används på så många olika sätt och betonar olika saker, säger Emanuel Åhlfeldt i en kommentar på Nestor FoU-centers hemsida.
Läs rapporten
Relaterat
Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Tillgänglighet och trivsel – så vill vi bo
Bostaden har stor betydelse för äldre personer, men forskningen är knapp. Studier visar att tillgången till service i närområdet, samt uteplats eller balkong kan vara viktiga faktorer för att trivas.
Hon jobbar ideellt för bättre bomiljö
Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service. Nu använder hon sin kompetens ideellt för att påverka.
Fler nyheter
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
