En illustration av de nätverk som finns kring äldre med risk för undernäring. Bild: Livsmedelsakademin

Nollvision mot undernäring

I ett Vinnovaprojekt utvecklar en rad aktörer nu en arbetsmodell för att kunna motverka undernäring hos äldre. Målet är att alla kommuner och regioner ska kunna implementera metoderna.

Det är inte ovanligt med undernäring hos äldre personer, något som ökar risken för fallskador, psykisk ohälsa, olika följdsjukdomar och förtida död. Detta vill Livsmedelsakademin, tillsammans med en lång rad aktörer, försöka motverka genom sitt Vinnovafinansierade projekt Nollvisionen för undernäring hos äldre.

Under projektets första år genomförde man en förstudie, för att kartlägga de nätverk som finns kring äldre personer. Där identifierades mer än 65 offentliga och privata organisationer, beslutsfattare och anhöriga, som har ett ansvar för hur äldre mår. Utifrån dessa har nu en projektplan tagits fram.

Som nästa del av projektet kommer två kommuner, Kävlinge och Stockholms stad, under 2020 och 2021 att ställa upp som så kallade testbäddar där man arbetar fram olika lösningar och utvärderar dem. 2025, när hela projektet avslutas, ska det finnas en färdig arbetsmodell för kommunerna. Med den ska undernäring hos äldre kunna motverkas.

– Utmaningen är komplex och kräver ett nytt sätt att se på den äldres behov. Om vi sätter den äldre i fokus kan vi tillsammans skapa den samhällsförändring som krävs för att lösa problemet med undernäring, säger Lotta Törner, vd på Livsmedelsakademin, i ett pressmeddelande.

Som helhet innehåller Nollvisionen flera underprojekt.

  • Utveckla digitala kommunikationslösningar för att tidigt kunna identifiera undernäring.
  • Testa behovsanpassade matkassar för äldre.
  • Ta fram idéer för att bryta de äldres ensamhet.
  • Öka kunskapen om näring och måltider hos personal, anhöriga och den äldre själv.
  • Utveckla kostnadskalkyler som jämför analyserar de förebyggande insatsernas kostnadseffektivitet.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…