En illustration av de nätverk som finns kring äldre med risk för undernäring. Bild: Livsmedelsakademin

Nollvision mot undernäring

I ett Vinnovaprojekt utvecklar en rad aktörer nu en arbetsmodell för att kunna motverka undernäring hos äldre. Målet är att alla kommuner och regioner ska kunna implementera metoderna.

Det är inte ovanligt med undernäring hos äldre personer, något som ökar risken för fallskador, psykisk ohälsa, olika följdsjukdomar och förtida död. Detta vill Livsmedelsakademin, tillsammans med en lång rad aktörer, försöka motverka genom sitt Vinnovafinansierade projekt Nollvisionen för undernäring hos äldre.

Under projektets första år genomförde man en förstudie, för att kartlägga de nätverk som finns kring äldre personer. Där identifierades mer än 65 offentliga och privata organisationer, beslutsfattare och anhöriga, som har ett ansvar för hur äldre mår. Utifrån dessa har nu en projektplan tagits fram.

Som nästa del av projektet kommer två kommuner, Kävlinge och Stockholms stad, under 2020 och 2021 att ställa upp som så kallade testbäddar där man arbetar fram olika lösningar och utvärderar dem. 2025, när hela projektet avslutas, ska det finnas en färdig arbetsmodell för kommunerna. Med den ska undernäring hos äldre kunna motverkas.

– Utmaningen är komplex och kräver ett nytt sätt att se på den äldres behov. Om vi sätter den äldre i fokus kan vi tillsammans skapa den samhällsförändring som krävs för att lösa problemet med undernäring, säger Lotta Törner, vd på Livsmedelsakademin, i ett pressmeddelande.

Som helhet innehåller Nollvisionen flera underprojekt.

  • Utveckla digitala kommunikationslösningar för att tidigt kunna identifiera undernäring.
  • Testa behovsanpassade matkassar för äldre.
  • Ta fram idéer för att bryta de äldres ensamhet.
  • Öka kunskapen om näring och måltider hos personal, anhöriga och den äldre själv.
  • Utveckla kostnadskalkyler som jämför analyserar de förebyggande insatsernas kostnadseffektivitet.

Relaterat

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Fler nyheter

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…