Nya pensionssystemet får oss att arbeta längre – och kortare

Kan det nya pensionssystemet få människor att arbeta längre? Ja, på vissa sätt, men på andra sätt inte. Det är svaret i en rapport från IFAU.

Omslag till rapportenSamhället tjänar ekonomiskt på att fler personer arbetar längre. Det var också ett av målen när man införde det nya pensionssystemet 1999. I en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. IFAU, har Lisa Laun och Mårten Palme försökt reda ut frågan om det ger större incitament till ett längre arbetsliv. Men svaret är inte helt självklart.

Det nya pensionssystemet leder till exempel till både lägre ersättning per månad och lägre total pension.

– Enligt ekonomisk teori leder de lägre pensionsnivåerna till att de äldre får råd med mindre fritid, i det här fallet pension, vilket borde leda till ett ökat arbetsutbud och att de jobbar längre säger Lisa Laun i ett pressmeddelande.

Samtidigt minskar drivkrafterna att arbeta länge jämfört med det gamla ATP-systemet. Ett extra arbetat år ger ett mindre tillskott till pensionen än vad det gjorde förut.

– Värdet av att jobba vidare minskade faktiskt i de allra flesta fall som en följd av reformen. Åtminstone om man antar att besluten att lämna arbetsmarknaden och att börja ta ut pension går hand i hand. Vi har alltså inget entydigt svar på om det nya pensionssystemet bidragit till att de äldre jobbar mer i dag. Pensionärerna hade starka drivkrafter att jobba längre även med det tidigare pensionssystemet.

Läs rapporten

Lisa Laun och Mårten Palme (2022). Pensionssystemens drivkrafter till ett längre arbetsliv. IFAU.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.