Lisa Laun och Mårten Palme (2022). Pensionssystemens drivkrafter till ett längre arbetsliv. IFAU.
Nya pensionssystemet får oss att arbeta längre – och kortare
Kan det nya pensionssystemet få människor att arbeta längre? Ja, på vissa sätt, men på andra sätt inte. Det är svaret i en rapport från IFAU.
Samhället tjänar ekonomiskt på att fler personer arbetar längre. Det var också ett av målen när man införde det nya pensionssystemet 1999. I en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. IFAU, har Lisa Laun och Mårten Palme försökt reda ut frågan om det ger större incitament till ett längre arbetsliv. Men svaret är inte helt självklart.
Det nya pensionssystemet leder till exempel till både lägre ersättning per månad och lägre total pension.
– Enligt ekonomisk teori leder de lägre pensionsnivåerna till att de äldre får råd med mindre fritid, i det här fallet pension, vilket borde leda till ett ökat arbetsutbud och att de jobbar längre säger Lisa Laun i ett pressmeddelande.
Samtidigt minskar drivkrafterna att arbeta länge jämfört med det gamla ATP-systemet. Ett extra arbetat år ger ett mindre tillskott till pensionen än vad det gjorde förut.
– Värdet av att jobba vidare minskade faktiskt i de allra flesta fall som en följd av reformen. Åtminstone om man antar att besluten att lämna arbetsmarknaden och att börja ta ut pension går hand i hand. Vi har alltså inget entydigt svar på om det nya pensionssystemet bidragit till att de äldre jobbar mer i dag. Pensionärerna hade starka drivkrafter att jobba längre även med det tidigare pensionssystemet.
Läs rapporten
Relaterat
Tuggproblem kan leda till näringsbrist
Det kan göra ont att tugga viss mat för den som har förlorat tänder. Då är det lätt att en morot eller gurka på tallriken väljs bort helt omedvetet. På sikt kan det leda till näringsbrist.
Så kan pensioner bli mer jämställda
År 2022 skiljde sig den inkomstgrundade allmänna pensionen mellan män och kvinnor. Nu har Pensionsmyndigheten undersökt hur bland annat möjlighet till att välja efterlevandeskydd för inkomstpensionen kan jämna ut pensionsgapet.
140 miljoner till äldreforskningens databaser
Den stora databassamlingen NEAR har beviljats 140 miljoner kronor och kan nu gå in i sin nästa utvecklingsfas. Projektet tar steget från att bygga upp en infrastruktur, till att etablera sig och växa.
Fler nyheter
Fett i lymfkörtlar ger sämre immunförsvar när vi åldras
Lymfkörtlar fungerar normalt som försvarshögkvarter för vårt immunförsvar. En studie från Uppsala universitet visar varför våra lymfkörtlar förlorar sin funktion när vi åldras och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar.
Högre demensrisk bland multisjuka äldre
Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet som har följt tvillingpar över 60 års ålder i 18 år.
SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen
SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det sig.
