Nya pensionssystemet får oss att arbeta längre – och kortare

Kan det nya pensionssystemet få människor att arbeta längre? Ja, på vissa sätt, men på andra sätt inte. Det är svaret i en rapport från IFAU.

Omslag till rapportenSamhället tjänar ekonomiskt på att fler personer arbetar längre. Det var också ett av målen när man införde det nya pensionssystemet 1999. I en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. IFAU, har Lisa Laun och Mårten Palme försökt reda ut frågan om det ger större incitament till ett längre arbetsliv. Men svaret är inte helt självklart.

Det nya pensionssystemet leder till exempel till både lägre ersättning per månad och lägre total pension.

– Enligt ekonomisk teori leder de lägre pensionsnivåerna till att de äldre får råd med mindre fritid, i det här fallet pension, vilket borde leda till ett ökat arbetsutbud och att de jobbar längre säger Lisa Laun i ett pressmeddelande.

Samtidigt minskar drivkrafterna att arbeta länge jämfört med det gamla ATP-systemet. Ett extra arbetat år ger ett mindre tillskott till pensionen än vad det gjorde förut.

– Värdet av att jobba vidare minskade faktiskt i de allra flesta fall som en följd av reformen. Åtminstone om man antar att besluten att lämna arbetsmarknaden och att börja ta ut pension går hand i hand. Vi har alltså inget entydigt svar på om det nya pensionssystemet bidragit till att de äldre jobbar mer i dag. Pensionärerna hade starka drivkrafter att jobba längre även med det tidigare pensionssystemet.

Läs rapporten

Lisa Laun och Mårten Palme (2022). Pensionssystemens drivkrafter till ett längre arbetsliv. IFAU.

Relaterat

Erfarna kirurger inte bäst på att förebygga urinläckage

Det är inte ovanligt att forskare har en tes som de vill prova om den stämmer. Men uttrycket som man ropar får man svar stämmer inte alla gånger. Det fick forskarna på Göteborgs universitet erfara när de undersökte sambandet mellan…

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på tidig diagnostik och förebyggande arbete riktad mot alzheimer.

Kvinna i övre medelåldern håller i ett fat med färska grönsaker

Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa

Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Fler nyheter

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.

Omslag Äldre i Centrum nummer 4 2022

Tema Samverkan i Äldre i Centrum #3/2022

I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC och om ett samarbete kring att förebygga försvinnanden av personer med kognitiv svikt.