Lisa Laun och Mårten Palme (2022). Pensionssystemens drivkrafter till ett längre arbetsliv. IFAU.
Nya pensionssystemet får oss att arbeta längre – och kortare
Samhället tjänar ekonomiskt på att fler personer arbetar längre. Det var också ett av målen när man införde det nya pensionssystemet 1999. I en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. IFAU, har Lisa Laun och Mårten Palme försökt reda ut frågan om det ger större incitament till ett längre arbetsliv. Men svaret är inte helt självklart.
Det nya pensionssystemet leder till exempel till både lägre ersättning per månad och lägre total pension.
– Enligt ekonomisk teori leder de lägre pensionsnivåerna till att de äldre får råd med mindre fritid, i det här fallet pension, vilket borde leda till ett ökat arbetsutbud och att de jobbar längre säger Lisa Laun i ett pressmeddelande.
Samtidigt minskar drivkrafterna att arbeta länge jämfört med det gamla ATP-systemet. Ett extra arbetat år ger ett mindre tillskott till pensionen än vad det gjorde förut.
– Värdet av att jobba vidare minskade faktiskt i de allra flesta fall som en följd av reformen. Åtminstone om man antar att besluten att lämna arbetsmarknaden och att börja ta ut pension går hand i hand. Vi har alltså inget entydigt svar på om det nya pensionssystemet bidragit till att de äldre jobbar mer i dag. Pensionärerna hade starka drivkrafter att jobba längre även med det tidigare pensionssystemet.
Relaterat
Så ska en app förbättra vården för personer med demens
De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att en app ska förbättra vården och livskvaliteten för dessa personer.

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.

Musikterapi som helare vid smärta
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Fler nyheter

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.