Region Kronoberg och Region Skåne står som huvudmän för Musik i syd, som har uppdraget att arbeta för ett tillgängligt och jämställt musikliv. Bland annat har man erbjudit musik inom vård och omsorg. Nu tar Musik i syd nästa steg och grundar ett utvecklingscentrum i samarbete med hälso- och sjukvården.
– Pandemin har ytterligare accentuerat behovet av kultur i livets alla skeden för livskvalitet och gemenskap, men också som läkande och utvecklande kraft. Forskning och erfarenhet visar på hälsofrämjande effekter inom en mängd områden, samtidigt som behovet av evidens är stort. Forskning blir därför ett av utvecklingscentrums viktiga ben tillsammans med kompetensutveckling, delaktighet och digitalisering, säger Musik i syds vd Susanne Rydén i ett pressmeddelande.
Forskningscentrumet kommer att samverka med andra kulturaktörer, vård- och omsorgsenheter och forskningsinstitutioner. Under de senaste åren har man Musik i syd redan genomfört projektet Digitala kulturmöten tillsammans med Betaniastiftelsen, Göteborgs universitet och Göteborgs symfoniker.
Musik i syd driver vidare sina projekt inom äldreomsorgen, och startar dessutom sju nya pilotprojekt exempelvis om musiken som helande kraft för ungas existentiella hälsa, musik inom rättspsykiatrin, samt musik på akut- och röntgenmottagningar.
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
