Information från Äldrecentrum

Reflektion – användbar metod för arbetsutveckling

Att arbeta med människor innebär ett stort ansvar. Man behöver kunna hantera många olika situationer. Men situationer som uppfattas som problematiska kan också innebära möjligheter att fördjupa lärandet om man använder dem på rätt sätt och tänker: hur vi kan göra i stället?

Reflektion på arbetet är en både uppskattad och effektiv metod för arbetsutveckling som tar vara på medarbetares egna idéer och kreativitet. Det anser Marie Birge Rönnerfält och Eva Norman som är författare till Äldrecentrums nyutkomna, reviderade utgåva av handboken Reflektion som arbetsutveckling.

– Reflektion kan man se som inlärningens moder – varken rätt eller fel, men däremot mer eller mindre väl underbyggd. Det handlar om att reflektera om de erfarenheter man gör i arbetet, både bra och dåliga. Om man inte reflekterar är det lätt att arbetsuppgifter utförs på rutin, att man fastnar, förklarar Eva Norman.

Det som skiljer reflektion från ett vanligt samtal är att reflektion har ett tydligt syfte och struktur och genomförs med systematik. I arbetsgrupper kanske man fastnar i rutiner och gör som man alltid har gjort. Det här är ett sätt att försöka komma bort från invanda rutiner och sätt att tänka. Men det är viktigt att inte bara titta på problem och dilemman som måste lösas, utan också reflektera över det som fungerar bra.

Den första boken om reflektion som arbetsutveckling utkom 2015, och har sedan dess använts i ett stort antal utbildningar till reflektionsledare. Den nya utgåvan har blivit grundligt omarbetad.

– Under de år vi har arbetat med reflektion har vi fått nya erfarenheter och det har även kommit ny forskning på området, som vi ville få med i den nya utgåvan. Den nya Reflektion som arbetsutveckling har därför utökats med ytterligare teori, fler metoder och modeller. Vi tyckte att det var rätt tid att göra det nu, säger Marie Birge Rönnerfält.

Boken har en bred målgrupp och riktar sig framför allt till alla som arbetar med människor och som vill utveckla arbetet. Det kan handla om chefer och andra professioner inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, olika utbildningar och andra verksamheter. En annan målgrupp är personer som är intresserade av utvecklingsfrågor.

Reflektionsledare är ett återkommande begrepp i boken. Det är alltså den som leder reflekterande samtal och möten – en person som behöver ha kunskap om reflektion och kommunikation, om grupper, grupprocesser och ledarskap.

– Det är också viktigt för en reflektionsledare att känna sig själv, säger Eva Norman. Det är nog det svåraste som finns och man brukar säga att ”få syn på sig själv är att försöka se månens baksida”. Men det är viktigt.

Uppföljningen av det man kommer fram till vid mötena görs kontinuerligt. Det är arbetsgruppen som kommer överens om att jobba vidare med ett arbetssätt och reflektionsledaren som följer upp vad som hänt vid nästa möte. Ett arbetssätt man tror är bra kanske inte alls fungerar.

– Ibland måste man prova många olika arbetssätt. I det praktiska arbetet är det arbetsgruppen som avgör hur man ska fortsätta, säger Eva Norman.

I utbildningarna har man arbetat med de fyra pelarna: reflektion, kommunikation, grupper/grupprocesser och ledarskap och varvat teori med praktiska pedagogiska övningar och olika metoder och modeller. Mellan kurstillfällena har deltagarna fått olika uppgifter att arbeta med och har sedan fått ta med sig dessa erfarenheter tillbaka till gruppen, där arbetet fortsatt.

– Som Eva nämnde nyss är självkännedom viktigt, betonar Marie Birge Rönnerfält. Om man inte vet hur man fungerar själv är det svårt att leda andra. Men i arbetet med grupper och grupprocesser ser vi att alla roller behövs i en grupp.

– Utvärderingarna av våra kurser visar att reflektion på arbetsplatsen har gett mycket positiva erfarenheter, säger Eva Norman. Reflektion har lett till bättre samarbete. Personalen utvecklas och blir tryggare, vilket också leder till att det blir tryggare för dem man arbetar med. Det är också intressant att personalen säger att man även privat utvecklats som person och blivit tryggare. Det är det vi hoppas på. Flera chefer har också berättat att medarbetare som tidigare har varit tysta har börjat prata och att de ofta har mycket kunskap och goda idéer att bidra med. En återkommande synpunkt vi har fått är hur uppskattat och viktigt det är att få sitta ner och prata om sitt arbete under ordnade former.

Eva Norman och Marie Birge Rönnerfält betonar båda sina förhoppningar om att metoden reflektion som arbetsutveckling ska leva vidare och kunna ha en fortsatt central plats i verksamheten.

– Det är viktigt att chefen ger förutsättningar och tid till reflektion. Vi har både läst om forskningsstudier som visar en mängd positiva resultat och själva sett hur personalen genom reflektion kan utvecklas och tro på sig själva, våga göra saker och ta plats. Vi hoppas det ska finnas kvar, avslutar Marie Birge Rönnerfält.

Eva Norman är tidigare utredare vid Äldrecentrum och Marie Birge Rönnerfält tidigare universitetsadjunkt på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Läs mer om Reflektion som arbetsutveckling på www.aldrecentrum.se. Pris: 250 kr inkl. moms, frakt tillkommer. Beställ dina exemplar på info@aldrecentrum.se. ISBN: 978-91-639-9472-2.

Relaterat

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression och suicida tankar, för framför allt kvinnliga omsorgsgivare. Det visar en rapport som forskare från Högskolan Dalarna…

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny rapport i samarbete mellan Umeå universitet och idrottsförbunden.

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna individanpassa strokevården.

Fler nyheter

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område och tjänar bra. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet som presenteras vid den europeiska strokekonferensen…

Inte helt klart hur deltid påverkar pensionen

Den som arbetat mer heltid får högre pension än den som arbetat mer deltid, något som påverkar fler kvinnor. Nu har Inspektionen för socialförsäkringen undersökt vilken kunskap som finns om deltid och pension.