Information från Äldrecentrum

Reflektion – användbar metod för arbetsutveckling

Att arbeta med människor innebär ett stort ansvar. Man behöver kunna hantera många olika situationer. Men situationer som uppfattas som problematiska kan också innebära möjligheter att fördjupa lärandet om man använder dem på rätt sätt och tänker: hur vi kan göra i stället?

Reflektion på arbetet är en både uppskattad och effektiv metod för arbetsutveckling som tar vara på medarbetares egna idéer och kreativitet. Det anser Marie Birge Rönnerfält och Eva Norman som är författare till Äldrecentrums nyutkomna, reviderade utgåva av handboken Reflektion som arbetsutveckling.

– Reflektion kan man se som inlärningens moder – varken rätt eller fel, men däremot mer eller mindre väl underbyggd. Det handlar om att reflektera om de erfarenheter man gör i arbetet, både bra och dåliga. Om man inte reflekterar är det lätt att arbetsuppgifter utförs på rutin, att man fastnar, förklarar Eva Norman.

Det som skiljer reflektion från ett vanligt samtal är att reflektion har ett tydligt syfte och struktur och genomförs med systematik. I arbetsgrupper kanske man fastnar i rutiner och gör som man alltid har gjort. Det här är ett sätt att försöka komma bort från invanda rutiner och sätt att tänka. Men det är viktigt att inte bara titta på problem och dilemman som måste lösas, utan också reflektera över det som fungerar bra.

Den första boken om reflektion som arbetsutveckling utkom 2015, och har sedan dess använts i ett stort antal utbildningar till reflektionsledare. Den nya utgåvan har blivit grundligt omarbetad.

– Under de år vi har arbetat med reflektion har vi fått nya erfarenheter och det har även kommit ny forskning på området, som vi ville få med i den nya utgåvan. Den nya Reflektion som arbetsutveckling har därför utökats med ytterligare teori, fler metoder och modeller. Vi tyckte att det var rätt tid att göra det nu, säger Marie Birge Rönnerfält.

Boken har en bred målgrupp och riktar sig framför allt till alla som arbetar med människor och som vill utveckla arbetet. Det kan handla om chefer och andra professioner inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården, olika utbildningar och andra verksamheter. En annan målgrupp är personer som är intresserade av utvecklingsfrågor.

Reflektionsledare är ett återkommande begrepp i boken. Det är alltså den som leder reflekterande samtal och möten – en person som behöver ha kunskap om reflektion och kommunikation, om grupper, grupprocesser och ledarskap.

– Det är också viktigt för en reflektionsledare att känna sig själv, säger Eva Norman. Det är nog det svåraste som finns och man brukar säga att ”få syn på sig själv är att försöka se månens baksida”. Men det är viktigt.

Uppföljningen av det man kommer fram till vid mötena görs kontinuerligt. Det är arbetsgruppen som kommer överens om att jobba vidare med ett arbetssätt och reflektionsledaren som följer upp vad som hänt vid nästa möte. Ett arbetssätt man tror är bra kanske inte alls fungerar.

– Ibland måste man prova många olika arbetssätt. I det praktiska arbetet är det arbetsgruppen som avgör hur man ska fortsätta, säger Eva Norman.

I utbildningarna har man arbetat med de fyra pelarna: reflektion, kommunikation, grupper/grupprocesser och ledarskap och varvat teori med praktiska pedagogiska övningar och olika metoder och modeller. Mellan kurstillfällena har deltagarna fått olika uppgifter att arbeta med och har sedan fått ta med sig dessa erfarenheter tillbaka till gruppen, där arbetet fortsatt.

– Som Eva nämnde nyss är självkännedom viktigt, betonar Marie Birge Rönnerfält. Om man inte vet hur man fungerar själv är det svårt att leda andra. Men i arbetet med grupper och grupprocesser ser vi att alla roller behövs i en grupp.

– Utvärderingarna av våra kurser visar att reflektion på arbetsplatsen har gett mycket positiva erfarenheter, säger Eva Norman. Reflektion har lett till bättre samarbete. Personalen utvecklas och blir tryggare, vilket också leder till att det blir tryggare för dem man arbetar med. Det är också intressant att personalen säger att man även privat utvecklats som person och blivit tryggare. Det är det vi hoppas på. Flera chefer har också berättat att medarbetare som tidigare har varit tysta har börjat prata och att de ofta har mycket kunskap och goda idéer att bidra med. En återkommande synpunkt vi har fått är hur uppskattat och viktigt det är att få sitta ner och prata om sitt arbete under ordnade former.

Eva Norman och Marie Birge Rönnerfält betonar båda sina förhoppningar om att metoden reflektion som arbetsutveckling ska leva vidare och kunna ha en fortsatt central plats i verksamheten.

– Det är viktigt att chefen ger förutsättningar och tid till reflektion. Vi har både läst om forskningsstudier som visar en mängd positiva resultat och själva sett hur personalen genom reflektion kan utvecklas och tro på sig själva, våga göra saker och ta plats. Vi hoppas det ska finnas kvar, avslutar Marie Birge Rönnerfält.

Eva Norman är tidigare utredare vid Äldrecentrum och Marie Birge Rönnerfält tidigare universitetsadjunkt på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Läs mer om Reflektion som arbetsutveckling på www.aldrecentrum.se. Pris: 250 kr inkl. moms, frakt tillkommer. Beställ dina exemplar på info@aldrecentrum.se. ISBN: 978-91-639-9472-2.

Relaterat

Äldre i Centrum #4/21

Årets fjärde och sista nummer av Äldre i Centrum bjuder bland annat på ett tema om livslångt åldrande, fyra maffiga bokanmälningar – och en maffiabokanmälan.

Mer kunskap till fler läsare

Inledare #4/21.

Viktig rapport om världens demenssjuklighet

Den ökande andelen personer med demenssjukdom leder till stora samhälleliga utmaningar. Nya siffror från Världshälso­organisationen WHO visar skillnader mellan länder och betonar vad som krävs för ett mer hållbart samhälle för alla.

Fler nyheter

Miljoninitiativ lyfter maten

Stockholms stad har under tre år drivit Matlyftet, en satsning för att med hjälp av sociala aktiviteter förebygga undernäring och ofrivillig ensamhet. En uppföljning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum visar att arbetet har uppskattats, men att det saknas underlag för…

Hon undersöker samband mellan medellivslängd och sjukdom

Hälsan hos äldre personer är en av de största folkhälsoutmaningarna i dag. En viktig fråga är om den ökande medellivslängden åtföljs av fler år med sjukdom. Det har Louise Sundberg vid Karolinska institutet undersökt i sin avhandling.

Lärdom och samtal i nytt seminariesamarbete

Sveriges gerontologiska sällskap, SGS, och tidskriften Äldre i Centrum startar ett samarbete kring återkommande seminarier. Syftet är att lära och samtala kring frågor om äldre och åldrande med utgångspunkt i aktuell forskning.