Bostadsförsökets logotyp, tagen från rapportens framsida

Så gick det för Bostadsförsöket

När CASE vid Lunds universitet gjorde gemensam sak med Forskarfredag och Vetenskap och allmänhet om ett medborgarforskningsprojekt, valde de att ta in data från våra bostadsmiljöer. Nu är resultatet här.

Med Forskarfredag har Vetenskap och allmänhet skapat en plattform för medborgarforskning, där framför allt skolklasser hjälper forskare att samla in data samtidigt som de lär sig något om hur forskning går till. 2021 gjorde de gemensam sak med CASE, Centre of ageing and supportive environements, vid Lunds universitet och skapade Bostadsförsöket. Projektet är unikt på så vis att medborgarforskning sällan har äldre personer som målgrupp. Målet var att samla in uppgifter om vilka miljöhinder som finns i svenska bostäder.

– Befolkningen åldras, men det gör också bostadsbeståndet. Efter att ha jobbat många år med frågor om miljöhinder i bostäder, kom jag att läsa om medborgarforskning och tänkte att vi kunde mobilisera Sveriges äldre att hjälpa till att samla in data om vilka miljöhinder som finns i bostäder och använda informationen för att påverka bostadspolitiken, sade Susanne Iwarsson, koordinator på CASE och vetenskapligt ansvarig för Bostadsförsöket, vid ett webbinarium som refereras på Vetenskap och allmänhets hemsida.

Sammanlagt fick man in mätningar från 1 180 bostäder, som hade i genomsnitt 14 miljöhinder var. I småhus fanns generellt fler hinder än i lägenheter.

– Det absolut vanligaste är att trappor är den enda förflyttningsvägen för att ta sig in och ut ur en bostad. Det är allra vanligast i privatbostäder och småhus. Hiss och ramp saknades i 98 procent av de undersökta småhusen och i 68 procent av lägenheterna, sade Susanne Iwarsson.

En fråga som kom upp under seminariet var om det verkligen var så lyckat att man var tvungen att installera en app på sin telefon för att kunna delta i Bostadsförsöket, något forskarna tänkt på under arbetsprocessen, och även studerat.

– Vi visste att det här var en studie där det fanns en risk för digitalt utanförskap. Vi såg att många som ville vara med inte klarade av att ladda ner appen som användes, sa Joakim Frögren, doktorand som undersökt just vad äldre personer tyckte om att delta i datainsamlingen.

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…

Fler nyheter

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner…

En man springer på en väg.

Symptom, samsjuklighet och andra utmaningar för äldre med ADHD

En litteraturstudie från Hälsohögskolan i Jönköping har sammanställt forskningen om äldre personer med ADHD. De grundläggande symptomen består, men tar sig ofta andra…