Bostadsförsökets logotyp, tagen från rapportens framsida

Så gick det för Bostadsförsöket

När CASE vid Lunds universitet gjorde gemensam sak med Forskarfredag och Vetenskap och allmänhet om ett medborgarforskningsprojekt, valde de att ta in data från våra bostadsmiljöer. Nu är resultatet här.

Med Forskarfredag har Vetenskap och allmänhet skapat en plattform för medborgarforskning, där framför allt skolklasser hjälper forskare att samla in data samtidigt som de lär sig något om hur forskning går till. 2021 gjorde de gemensam sak med CASE, Centre of ageing and supportive environements, vid Lunds universitet och skapade Bostadsförsöket. Projektet är unikt på så vis att medborgarforskning sällan har äldre personer som målgrupp. Målet var att samla in uppgifter om vilka miljöhinder som finns i svenska bostäder.

– Befolkningen åldras, men det gör också bostadsbeståndet. Efter att ha jobbat många år med frågor om miljöhinder i bostäder, kom jag att läsa om medborgarforskning och tänkte att vi kunde mobilisera Sveriges äldre att hjälpa till att samla in data om vilka miljöhinder som finns i bostäder och använda informationen för att påverka bostadspolitiken, sade Susanne Iwarsson, koordinator på CASE och vetenskapligt ansvarig för Bostadsförsöket, vid ett webbinarium som refereras på Vetenskap och allmänhets hemsida.

Sammanlagt fick man in mätningar från 1 180 bostäder, som hade i genomsnitt 14 miljöhinder var. I småhus fanns generellt fler hinder än i lägenheter.

– Det absolut vanligaste är att trappor är den enda förflyttningsvägen för att ta sig in och ut ur en bostad. Det är allra vanligast i privatbostäder och småhus. Hiss och ramp saknades i 98 procent av de undersökta småhusen och i 68 procent av lägenheterna, sade Susanne Iwarsson.

En fråga som kom upp under seminariet var om det verkligen var så lyckat att man var tvungen att installera en app på sin telefon för att kunna delta i Bostadsförsöket, något forskarna tänkt på under arbetsprocessen, och även studerat.

– Vi visste att det här var en studie där det fanns en risk för digitalt utanförskap. Vi såg att många som ville vara med inte klarade av att ladda ner appen som användes, sa Joakim Frögren, doktorand som undersökt just vad äldre personer tyckte om att delta i datainsamlingen.

Relaterat

Detaljbild från avhandlingens omslag

Avhandling om boendemiljön för personer med parkinson

Nilla Andersson vid Lunds universitet har disputerat på en avhandling om boendefrågor för personer med Parkinsons sjukdom.

Kvinna som går med rullator

Större otrygghet bland äldre med hjälpmedel

Större otrygghet i hemmet och sämre bemötande av hemtjänstpersonal. Det upplever äldre med hjälpmedel, jämfört med dem som inte är hjälpmedelsanvändare. Det visar…

trött äldre kvinna sitter på säng

Äldres hälsa påverkas av klimatförändringarna

Allt fler områden i världen drabbas av höga temperaturer. Problemen är störst i länder med varmt klimat, men även sköra äldre personer i…

Fler nyheter

Högre depressionsrisk för anhörigvårdare

Personer som vårdar sina äldre föräldrar har en ökad risk för depression, jämfört med dem som inte har ett sådant ansvar. Det visar…

Ingen effekt av sömnrobotar

När forskare från Karlstad och Linköping studerade robotars inverkan på sömnen hos äldre personer hittade de få effekter. Mer forskning behövs, konstaterar de.

Fortes logotyp

Miljonregn över äldreforskningen

Forte publicerade nyligen en lista på de forskningsprojekt som får finansiering under den öppna utlysningen 2022. Totalt gick nästan 80 miljoner kronor till…