Vetenskap och allmänhet (2022). Ett medborgarforskningsprojekt om tillgängligheten i Sveriges bostäder. VA-rapport 2022:5.
Så gick det för Bostadsförsöket
Med Forskarfredag har Vetenskap och allmänhet skapat en plattform för medborgarforskning, där framför allt skolklasser hjälper forskare att samla in data samtidigt som de lär sig något om hur forskning går till. 2021 gjorde de gemensam sak med CASE, Centre of ageing and supportive environements, vid Lunds universitet och skapade Bostadsförsöket. Projektet är unikt på så vis att medborgarforskning sällan har äldre personer som målgrupp. Målet var att samla in uppgifter om vilka miljöhinder som finns i svenska bostäder.
– Befolkningen åldras, men det gör också bostadsbeståndet. Efter att ha jobbat många år med frågor om miljöhinder i bostäder, kom jag att läsa om medborgarforskning och tänkte att vi kunde mobilisera Sveriges äldre att hjälpa till att samla in data om vilka miljöhinder som finns i bostäder och använda informationen för att påverka bostadspolitiken, sade Susanne Iwarsson, koordinator på CASE och vetenskapligt ansvarig för Bostadsförsöket, vid ett webbinarium som refereras på Vetenskap och allmänhets hemsida.
Sammanlagt fick man in mätningar från 1 180 bostäder, som hade i genomsnitt 14 miljöhinder var. I småhus fanns generellt fler hinder än i lägenheter.
– Det absolut vanligaste är att trappor är den enda förflyttningsvägen för att ta sig in och ut ur en bostad. Det är allra vanligast i privatbostäder och småhus. Hiss och ramp saknades i 98 procent av de undersökta småhusen och i 68 procent av lägenheterna, sade Susanne Iwarsson.
En fråga som kom upp under seminariet var om det verkligen var så lyckat att man var tvungen att installera en app på sin telefon för att kunna delta i Bostadsförsöket, något forskarna tänkt på under arbetsprocessen, och även studerat.
– Vi visste att det här var en studie där det fanns en risk för digitalt utanförskap. Vi såg att många som ville vara med inte klarade av att ladda ner appen som användes, sa Joakim Frögren, doktorand som undersökt just vad äldre personer tyckte om att delta i datainsamlingen.
Relaterat
Hundraåringarna blir allt fler
Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga…
Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende
Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt…
Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur
Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst…
Fler nyheter
Cyklar 80 mil för att sprida forskning
I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet…
Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer
Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera…
Förändringar i hjärnan bakom sämre minne
Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.