Bostadsförsökets logotyp, tagen från rapportens framsida

Så gick det för Bostadsförsöket

När CASE vid Lunds universitet gjorde gemensam sak med Forskarfredag och Vetenskap och allmänhet om ett medborgarforskningsprojekt, valde de att ta in data från våra bostadsmiljöer. Nu är resultatet här.

Med Forskarfredag har Vetenskap och allmänhet skapat en plattform för medborgarforskning, där framför allt skolklasser hjälper forskare att samla in data samtidigt som de lär sig något om hur forskning går till. 2021 gjorde de gemensam sak med CASE, Centre of ageing and supportive environements, vid Lunds universitet och skapade Bostadsförsöket. Projektet är unikt på så vis att medborgarforskning sällan har äldre personer som målgrupp. Målet var att samla in uppgifter om vilka miljöhinder som finns i svenska bostäder.

– Befolkningen åldras, men det gör också bostadsbeståndet. Efter att ha jobbat många år med frågor om miljöhinder i bostäder, kom jag att läsa om medborgarforskning och tänkte att vi kunde mobilisera Sveriges äldre att hjälpa till att samla in data om vilka miljöhinder som finns i bostäder och använda informationen för att påverka bostadspolitiken, sade Susanne Iwarsson, koordinator på CASE och vetenskapligt ansvarig för Bostadsförsöket, vid ett webbinarium som refereras på Vetenskap och allmänhets hemsida.

Sammanlagt fick man in mätningar från 1 180 bostäder, som hade i genomsnitt 14 miljöhinder var. I småhus fanns generellt fler hinder än i lägenheter.

– Det absolut vanligaste är att trappor är den enda förflyttningsvägen för att ta sig in och ut ur en bostad. Det är allra vanligast i privatbostäder och småhus. Hiss och ramp saknades i 98 procent av de undersökta småhusen och i 68 procent av lägenheterna, sade Susanne Iwarsson.

En fråga som kom upp under seminariet var om det verkligen var så lyckat att man var tvungen att installera en app på sin telefon för att kunna delta i Bostadsförsöket, något forskarna tänkt på under arbetsprocessen, och även studerat.

– Vi visste att det här var en studie där det fanns en risk för digitalt utanförskap. Vi såg att många som ville vara med inte klarade av att ladda ner appen som användes, sa Joakim Frögren, doktorand som undersökt just vad äldre personer tyckte om att delta i datainsamlingen.

Relaterat

Åldrandet in på bara kroppen

I en äldredräkt får studenter och besökare känna på åldrandets sjukdomar. Övningen vid Högskolan i Skövde kan ge förståelse som förbättrar arbetssättet med…

Bättre samtal med äldre par

Hur kan biståndshandläggare stödjas i att utreda äldre pars behov? Det har forskare från Linköpings universitet undersökt i ett forskningsprojekt, där kommunikation står…

Hälsoinformation – en utmaning för äldre

Äldre personer behöver få mer lättillgänglig information om hälsofrågor. ­Det kan personal inom vård och omsorg bidra med på bättre sätt. Ny forskning…

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…