Så kan antalet fattiga pensionärer sänkas

Pensionsmyndigheten har sammanställt en rapport över de fattigaste pensionärerna. Andelen som lever i absolut fattigdom är lägst i EU, men andelen relativt fattiga är 13 procent. Rapporten analyserar också hur andelen fattiga kan sänkas.

Pensionsmyndigheten har publicerat en rapportserie om pensionerna och pensionärernas villkor, som faktaunderlag inför valet i höst. Den sista rapporten av sex finns nu tillgänglig och den handlar om fattigdom bland pensionärer.

I rapporten presenterar man siffror för både absolut och relativ fattigdom, där absolut fattigdom är kopplat till storleken på nödvändiga utgifter samt möjligheten att delta i nödvädniga sociala aktiviteter, och relativ fattigdom är en inkomst på under 60 procent av Sveriges medianinkomst.

Andelen absolut fattiga personer över 65 år i Sverige är 1,3 procent, en siffra som är lägst i EU. Andelen relativt fattiga över 65 år är 13 procent, en siffra som är lika stor i åldrarna 20–64 år.

– Pensionärer i Sverige är generellt sett och i en europeisk jämförelse inte fattiga. Men dagens mått på fattigdom är trubbigt och återspeglar inte pensionärernas faktiska levnadsförhållanden, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Som exempel på hur fattigdomsmåttet kan fungera för pensionärer anger Pensionsmyndigheten att om en person flyttar till en dyrare bostad, och därmed höjer sitt bostadstillägg, får de också en högre inkomst och kanske inte räknas till de relativt fattiga längre. Trots att deras ekonomi skulle försämras.

– Det är bekymmersamt att dagens relativa mått på fattigdom inte alltid identifierar grupperna med mest ansträngd ekonomi. Det begränsar även hur pass träffsäkert man kan utforma åtgärder för att minska fattigdomen, säger Ole Settergren.

Pensionsmyndigheten tar också upp effekterna av och kostnaderna för fyra åtgärder som skulle kunna minska den relativa fattigdomen, nämligen att frikoppla bostadstillägget från den faktiska hyran och låta alla tillgodräkna sig ett tillägg för en boendekostnad på 7 500 kronor, att man tar bort förmögenhetsprövningen inom bostadstillägget, att alla som kan få bostadstillägg eller äldreförsörjningstillägg också får det, samt att alla får 40 bosättningsår i garantipension även om de bott kortare tid i Sverige.

Slutsatsen blir att det fortfarande skulle finnas relativt fattiga pensionärer i Sverige, även om man genomförde de fyra reformerna. Den mest effektiva åtgärden av de fyra är att alla får tillgodoräkna sig en boendekostnad på 7 500 kronor, vilket skulle kosta 5,9 miljarder kronor och sänka andelen relativt fattiga med sex procentenheter. Alla fyra åtgärder skulle kosta 15 miljarder kronor och sänka andelen relativt fattiga med tolv procentenheter.

Läs rapporten

Pensionsmyndigheten (2022). Varför finns det fattiga pensionärer vilka är de och hur kan de bli färre?

Relaterat

Ambulans

EVA-projektet hjälper ambulanspersonal bemöta äldre jämlikt

Äldre personer som blir akut eller allvarligt sjuka får inte alltid rätt hjälp. Den äldre kan ha svårt att fatta beslut kring den egna vården, vilket kan leda till fel prioriteringar och en ojämlik vård.

Nya resultat ger hopp om läkemedel mot alzheimer

En svensk läkemedelskandidat från Bioartic har visat goda preliminära resultat från en fas tre-studie. Den kognitiva och funktionella försämringen minskade med 27 procent efter 18 månaders behandling.

Forskare undersöker hur bilder kan hjälpa personer med demens

Personer med demenssjukdom kan ibland ha svårt att göra egna val. Nu ska ett nytt forskningsprojekt undersöka om samtalsmattor med bilder kan hjälpa personer med demens när de är med och fattar beslut.

Fler nyheter

Erfarna kirurger inte bäst på att förebygga urinläckage

Det är inte ovanligt att forskare har en tes som de vill prova om den stämmer. Men uttrycket som man ropar får man svar stämmer inte alla gånger. Det fick forskarna på Göteborgs universitet erfara när de undersökte sambandet mellan…

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på tidig diagnostik och förebyggande arbete riktad mot alzheimer.

Kvinna i övre medelåldern håller i ett fat med färska grönsaker

Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa

Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.