Svenskarna blir allt äldre. Det visar sig inte minst i statistiken över 100-åringar i landet. Statistiska centralbyrån, SCB, rapporterar att 1 563 personer fyller 100 år under 2020.
– Vid halvårsskiftet i år var 1 455 personer i livet som har eller kommer ha uppnått sin hundraårsdag under året. Tidigare i år dog 108 personer som hann fylla 100 år innan sin dödsdag, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, på myndighetens webbsajt.
Siffran är alltså svenskt rekord. Till detta kommer tre personer som nått 110 års ålder under året. Bland de allra äldsta svenskarna finns det en övervikt av kvinnor. Den högsta ålder som hittills uppnåtts i Sverige är 113 år.
Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på tidig diagnostik och förebyggande arbete riktad mot alzheimer.
Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.
36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.
Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.
I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC och om ett samarbete kring att förebygga försvinnanden av personer med kognitiv svikt.
Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över 80 år. Det visar en ny studie av forskare från Lunds universitet.
