Sverige ligger efter i vården av äldre

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har sammanställt de resultaten från den internationellt jämförande undersökningen The Commonwealth fund’s international health policy survey, som genomförs varje år och detta år satte fokus på personer över 65 år. Studien genomförs i Sverige, Australien, Frankrike, Kanada, Norge, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA och ställer frågor om hur befolkningen anser att hälso- och sjukvården fungerar.

En titt på statistiken visar att Sverige, i jämförelsen med undersökningens andra länder, i påfallande många mätpunkter ligger på nedre halvan eller i botten. Det gäller till exempel hur lätt det är att få vård på helger och kvällar, att få tid för vård senast nästa dag eller inom sju dagar och att ha en fast läkare eller sjuksköterska. Även samordningen mellan ordinarie läkare och specialistvård uppvisar brister.

Men det finns en positiv utveckling. Sverige är sämst i klassen när det gäller att ha en fast läkare eller sjuksköterska. Endast 69 procent av personer över 65 år har det. Samtidigt är det en ökning med åtta procentenheter sedan 2017. Detsamma gäller för vården av kroniskt sjuka personer, och att erbjudas en behandlingsplan i vardagen. Sverige ligger på den undre halvan av de jämförda länderna, men uppvisar en ökning från 40 procent 2017 till 70 procent nu.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys skriver att vissa förbättringar skulle kunna vara ett resultat av den överenskommelse som Sveriges kommuner och regioner, SKR, gjort med regeringen om att arbeta för en god och nära vård med fokus på primärvården.

Den fullständiga rapporten kommer att publiceras i mars 2022.