Tuber med urinprov
Foto: Mostphotos

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer

Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige och en av de vanligaste dödsorsakerna bland män globalt. En stor utmaning inom diagnostiken har varit bristen på specifika biomarkörer som kan avslöja sjukdomen tidigt.

Nu har en internationell forskargrupp, med bland annat forskare från Karolinska institutet, identifierat nya, precisa biomarkörer som överträffar de som används kliniskt i dag.

Forskarna har bland annat sett att biomarkörerna i urin med hög precision kan visa om en person har prostatacancer – och hur allvarlig den är.

– Det finns många fördelar med att mäta biomarkörer i urin. Det är en icke-invasiv och smärtfri provtagning som skulle kunna genomföras i hemmet och provet kan sedan analyseras med rutinmetoder i kliniska laboratorier, säger Mikael Benson, senior forskare vid Karolinska institutet som har lett forskningen, i ett pressmeddelande.

Nästa steg i forskningen kommer att vara storskaliga kliniska prövningar. Rakesh Heer, forskare vid Imperial college London, leder Storbritanniens nationella prostatacancerstudie Transform, som erbjuder en plattform för att testa lovande biomarkörer.

– Nya, mer precisa biomarkörer kan leda till tidigare diagnos och bättre prognos för män med prostatacancer. Dessutom kan det minska antalet onödiga prostatabiopsier bland friska män, säger Mikael Benson.

Fakta
Studien

Forskarna analyserade aktiviteten i molekylen mRNA, som finns i celler och som berättar hur proteiner ska byggas, i prostatatumörer. Därefter konstruerade de digitala modeller av cancern.

Med hjälp av artificiell intelligens analyserade de modellerna för att hitta proteiner som kan användas som biomarkörer. Sedan analyserade forskarna om de kunde hitta biomarkörerna i blod, prostatavävnad och urin från nästan 2 000 patienter.

De nya biomarkörerna verkar vara mer träffsäkra än de som används i dag, där PSA är den biomarkör som används i dag.

Forskningen finansierades av bland annat Cancerfonden, Radiumhemmet och Vetenskapsrådet.

Läs den vetenskapliga artikeln

Martin Smelik, Daniel Diaz-Roncero Gonzalez, Xiaojing An, Rakesh Heer, Lars Henningsohn m fl (2025). Combining spatial transcriptomics pseudotime, and machine learning enables discovery of biomarkers for prostate cancer. Publicerad i Cancer research.

Relaterat

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…