CEDAR samlar Umeås åldrandeforskning

En samlande enhet för forskningen kring demografi och åldrande. Så kan forskningscentrumet CEDAR vid Umeå universitet beskrivas.

Enheten för demografi och åldrandeforskning, CEDAR, har ansvaret för en rad viktiga databaser och samlar Umeå universitets forskare med anknytning till demografi och äldreforskning. CEDAR bildades 2015 men historien om enhetens forskning kring åldrande är äldre än så.

Gunnar Malmberg är professor i kulturgeografi. Sedan 2015 är han biträdande föreståndare för CEDAR, men han var faktiskt med redan från början, när det första initiativet att samla äldreforskningen togs. Inför Linnéåret 2007, Carl von Linnés 300-års­jubileum, utlyste Vetenskapsrådet de så kallade Linnéstöden, stora anslag för en strategisk satsning på starka forskningsmiljöer.

– Vi var ett antal forskare som tyckte att vi hade ganska mycket olika sorters forskning kring åldrande, och trots att vi satt på samma universitet samarbetade vi inte. 2006 tilldelades vi 80 miljoner kronor fördelade över tio år, vilket är väldigt mycket pengar, inte minst för att ligga på samhällsvetenskaplig fakultet, berättar Gunnar Malmberg.

Satsningen fick namnet Forskningsprogrammet åldrande och livsvillkor, ALC, och förlades till Centrum för befolkningsstudier, en tvärvetenskaplig miljö där flera databaser som var viktiga för åldrandeforskningen fanns.

När tiden med Linnéstöd närmade sig sitt slut, tyckte Umeå universitet att det var värt att fortsätta satsningen i någon form. Man valde att slå samman Demografiska databasen (se faktaruta) och Centrum för befolkningsstudier med ALC. Uppdraget blev att få miljön att leva vidare. Och det har gått bra. I en utvärdering av Linnéstöden fick CEDAR beröm för att ha lyckats etablera och bibehålla verksamheten, något inte alla projekt lyckats med.

– Vi försökte bygga vidare på vår verksamhet här i Umeå och vi satsade på att ha väldigt bra databaser, som gör oss attraktiva. Sedan är det väl också en fråga om att forskningsmiljön och den sociala miljön fungerar, så att folk gärna vill vara hos oss.

I Umeå visade sig alltså Linnéstödet vara väl investerade pengar. CEDAR är nu ungefär lika stora som tidigare, med ett trettiotal aktiva forskare och en publiceringstakt på ungefär fyrtio artiklar i internationella tidskrifter varje år.

– De flesta som jobbar hos oss har en hemmainstitution i ett ämne, och sedan jobbar de i det här tvärvetenskapliga centret, som CEDAR är. De flesta av dem sitter åtminstone halva tiden på CEDAR, så det är ganska mycket folk här, även om de också har en verksamhet på hemmainstitutionen, säger Gunnar Malmberg.

Forskarna kommer från ämnes­områden som historia, epidemiologi, statistik, geografi, sociologi, socialt arbete, etnologi och kognitionsvetenskap. En mindre del av anslagen kommer från universitetet, i övrigt handlar det om extern­finansiering, där man gärna vill skapa samarbetsprojekt mellan flera forskare, eller kring data­baserna som finns i verksamheten.

Det är värt att notera att CEDAR inte är en centrumbildning, utan en egen enhet på universitetet. Och det har sina skäl.

– Ett centrum är något lite mer odefinierat, ofta ett nätverk av forskare eller resurser. En enhet på ett universitet är något klart definierat och det gör till exempel att vi kan anställa folk, vi kan ha undervisning, så det har alltså administrativa skäl.

Det svenska namnet är alltså Enheten för demografi och åldrandeforskning, men den förkortning man använder, CEDAR, kommer från det engelska namnet Centre for demografic and aging research. Verksamheten finns i ett av husen på campusområdet, där de sitter lite inlåsta, som Gunnar Malmberg säger, eftersom det finns en del säkerhetsrutiner kring databaserna.

Övergripande föreståndare är Elisabeth Engberg, medan Maria Larsson är biträdande föreståndare för Demografiska data­basen och Gunnar Malmberg alltså för forskningsdelen. Åtminstone i skrivande stund, för i september lämnar han över uppdraget till en kollega på CEDAR: Mojgan Padyab. Men Gunnar Malmberg kommer att stanna på CEDAR som professor, även om hans tjänst ligger på institutionen för geografi.

Redan under 70-talet inleddes Umeås befolkningsforskning på databaser och den kopplingen är som synes fortsatt stark. Ett viktigt projekt har varit kognitionsinriktade Betulaundersökningen, där personer sedan 80-talet intervjuats, testats och följts upp medicinskt. Även Västerbottensundersökningen är en unik resurs, där alla västerbottningar blir erbjudna en hälsoundersökning i 40-, 50- och 60-årsåldern.

I Linnédatabasen kunde man sedan knyta samman dessa data med Statistiska central­byråns och Socialstyrelsens register och få helt nya möjligheter, till exempel för att se hur livsstilsfaktorer påverkar åldrandet.

Gunnar Malmberg själv är projektansvarig för den svenska delen av det stora, europeiska SHARE-­projektet, Survey of health, ageing and retirement in Europe, där mer än 150 000 invånare i 28 länder intervjuas om hälsa, åldrande och pensionering.

– Vi är också huvudansvariga för Swedpop, som är ett samarbete med andra demografiska enheter i Sverige där man försöker bygga en databas som knyter moderna data till historiska data, och också försöker få in data från olika delar av landet.

Fakta
DATABASER SOM UTVECKLATS OCH ANVÄNDS VID CEDAR

Demografiska databasen
Länkar historiska befolkningsdata till moderna. I databasen POPUM ingår longitudinella individdata från mer än 100 församlingar i fyra större svenska regioner för perioden 1700–1900. Databasen gör det möjligt att bygga upp mer eller mindre kompletta livsbiografier och följa släktskap över generationer.

I databasen POPLINK kan en delmängd av individerna i POPUM följas fram till 1950 och via länkning till SCB:s befolkningsregister fram till nutid. Databasen kan också länkas till andra forskningsregister.

Linnédatabasen
Individuppgifter från administrativa register länkade till data insamlade av universitetet och landstinget i Umeå, om hälsa och socio-demografi från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån, SCB, livsstilsinformation från Västerbottens hälsoundersökning och kognitiva data från Betulaprojektet.

SHARE
Intervjubaserade data om bland annat hälsa, ekonomi, pensionering och sociala relationer bland personer över 50 år i 28 europeiska länder, varannat år sedan 2004. Under sommaren genomfördes telefonintervjuer med covid-19-relaterade frågor.

Swedpop
En ny forskningsinfrastruktur som byggs upp med stöd från Vetenskaps­rådet. Den innehåller harmoniserade data från fem stora databaser om den svenska befolkningen, främst 1700–1950. Tillgängliggörs på swedpop.se senare under 2020.

Ett problem med de unika svenska befolkningsdatabaserna är nämligen att det finns en lucka mellan det historiska datamaterialet kring sekelskiftet 1900 och de registerdata som tar vid på 1960-talet. Den luckan ska täppas igen med hjälp av uppgifter från folkräkningar, kyrkböcker och register.

– Då får vi information som är intressant för dagens situation, för 30-talet var ju uppväxtmiljön för våra äldre. Där får vi en direkt koppling till i dag, berättar Gunnar Malmberg.
CEDAR har i dag en rad forskningsprojekt med anknytning till åldrande, dit de räknar både rent demografisk forskning som berör befolkningens åldrande, och de mer traditionella frågorna om äldre och åldrande.

– Det flyter samman, men jämfört med andra åldrandecenter i Sverige är det väl det demografiska som skiljer ut oss, även om vi har kvalitativ forskning på enheten också. Ibland kan den hamna lite i skymundan, då vår demografiska forskning lätt hamnar i fokus.

Ett av de stora projekten på CEDAR är Att åldras med funktionsnedsättning (med engelska akronymen DISTIME), som leds av Lotta Vikström, professor i historia. Där ligger fokus både på ett historiskt och ett nutida perspektiv.

På enheten arbetar också statistiker, som undersöker metodfrågor kring bortfall, som är ett stort problem vid enkätundersökningar. Bland annat har de arbetat med Betula­studien och skapat metoder för att ta hänsyn till olika former av bortfall.

Ytterligare ett projekt studerar äldre migranters levnadsförhållanden och livsstrategier i Sverige. Här arbetar Cecilia Gustafsson, Jenny Olofsson och Aina Tollefsen både med registerdata över bland annat hälsa och arbetsmarknadssituation och med djupintervjuer för att fånga upp livslopps­perspektivet och erfarenheter av att åldras i ett annat land.

Vägar till ett hälsosamt och aktivt åldrande är ett större projekt med olika inriktningar, bland annat kring hur livsstilsfaktorer påverkar hälsa och kognition. Dessutom ingår studier av pensionering, dels vad som påverkar tidpunkten för pensionen, dels hur tiden för pensionering påverkar hälsan.

En forskargrupp gör också analyser av ojämlikhet och hälsa i hög ålder, där de adresserar frågan om ojämlika samhällen har sämre hälsa än jämlika samhällen.

Under våren har också den stora SHARE-undersökningen fått en delvis ny inriktning. När coronapandemin kom blev man tvungna att avbryta intervjuerna, som görs hemma hos respondenterna. I stället skapade man ett nytt frågeformulär med inriktning just på livet med Covid-19, och började göra telefonintervjuer om ekonomi, sociala nätverk, hälsa, aktiviteter och annat som påverkats i människors liv.

– Vi har just avslutat intervjuerna och redan tittat på preliminära data, och innan årets slut ska vi försöka leverera de första resultaten. Det är ett jätteintressant material, förutom den nya enkäten har vi ju historien hos de här personerna, vi har följt dem under lång tid. Vår del i Umeå blir att titta på aktiviteter, alltså vad man gjort under pandemin.

När det gäller framtiden, tycker Gunnar Malmberg att det ser lovande ut för CEDAR. Man har en majoritet av etablerade forskare kring 40 år, som drar in nya forskningsanslag och på så vis får verksamheten att leva vidare. Men intresset för äldrefrågor i stort har varit större.

– Tyvärr tror jag att det var en höjdpunkt för ett antal år sedan, och det kommer hela tiden nya frågor. Det har varit miljöfrågorna ett tag, och nu kommer ju corona naturligtvis att ha ett jättestort genomslag.

För CEDAR innebär det att man lagt till coronafrågan i flera nya ansökningar, delvis på uppmaning från forskningsråden.

– Här tror jag ändå att äldreforskningen kommer att ha en stor roll, så kanske kan vi få en revival, säger Gunnar Malmberg.

Ref.
SJU AV CEDAR:S SENASTE PUBLICERINGAR

Nawi Ng m fl (2020). Living alone and mortality among older people in Västerbotten county in Sweden: A survey and register-based longitudinal study.
BMC geriatrics.

Anna Sundström m fl (2020). Mental demands at work and risk of dementia. Journal of Alzheimer’s disease.

Anna Sofia Lundgren m fl (2020). Negotiating occupation: How older people make sense around of the concept of ”occupation”. Journal of occupational science.

David S Reher m fl (2020). The covid-19 pandemic in an aging world. Manuskript.

Anna Sundström m fl (2020). A nation­wide Swedish study of age at retirement and dementia risk. International journal of geriatric psychiatry.

Wossenseged Birhane Jemberie m fl (2020). A multidimensional latent class analysis of harmful alcohol use among older adults: Subtypes within the Swedish addiction severity index registry. Journal of addiction medicine.

Nicola Barban m fl (2020). Causal effects of the timing of life-course events: Age at retirement and subsequent health. Sociological methods and research.

Fler porträtt

Sex, åldrande & alzheimer

Linn Sandberg är forskaren som försöker förena genus- och äldreforskningen. Ojämlikhet mellan könen och vem som får ta plats i samhället är några av drivkrafterna bakom hennes vetenskapliga arbete.

Kristallklar fråga om yrsel

I sin avhandling hittade Ellen Lindell en avgörande fråga till patienter för att klargöra misstanke om kristallsjuka. Nu jobbar hon vidare som läkare med praktiknära forskning på deltid.

Ett sjukdomsfall och en lösning

På cirka 20 år har diagnostiken av Alzheimers sjukdom gått från enkla, men osäkra minnestest och invasiva ryggmärgsprover till dagens sista skrik: Ett enkelt blodprov som kan visa på alzheimer i ett tidigt skede. En av hjärnorna bakom framstegen är…

Satsningar på välfärd ger ökad jämlikhet

Pensionssystemet och äldreomsorgen minskar klass- och könsskillnader, samt ger bättre hälsa och välmående hos sårbara grupper.

Hur gick det sen Åsa von Berens…

…som 2019 disputerade med en avhandling om kosttillskott och träning för inaktiva äldre personer.