Sven-Erik Wånell före detta direktör för Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och nuvarande direktör Åsa Hedberg Rundgren. Foto: Mai Engström

Efterfrågad kunskap ger hjälp till självhjälp

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum fyller 36 år i år. De genomför praktiknära forskning och utredningar utifrån olika verksamheters frågor och behov av kunskap, med syftet att förbättra vård och omsorg för äldre i länet. De erbjuder också process- och metodstöd till lokala utvecklingsprojekt och förändringsarbete.

Trodde du att universitet, teknikföretag och läkemedelsjättar har ensamrätt på forskning? Runt om i landet pågår forskning och utveckling i så kallade FoU:enheter. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum som är en sådan, genomför utredningar, erbjuder kunskap och stöttar Stockholm stad och länets kommuner att utveckla sitt arbete för äldre invånare. Äldrecentrum ansvarar också för en nationell befolkningsstudie, SNAC, som undersöker åldrandet och uppkomsten av vård- och omsorgsbehov. Det är också Äldrecentrum som ger ut tidningen du läser – Äldre i Centrum.

1986 gick startskottet när Stockholms läns landsting (nuvarande Region Stockholm) och Stockholm stad bildade stiftelsen. Geriatrikern Bengt Winblad, som forskade om demenssjukdomar, rekryterades och snart ytterligare tre forskare: psykologen Lars Bäckman, Rosmari Eliasson inom socialt arbete samt socialgerontologen Lars Andersson. Äldrecentrum fick så fyra forskningsledare, med basfinansiering från landstinget och Stockholms stad.

– Bengt Winblad ville följa äldre personer över tid och startade därför Kungsholmsprojektet som senare blev SNAC, berättar Sven-Erik Wånell, som anställdes som utredare 1996 och sedan var direktör för stiftelsen Äldrecentrum åren 2001–2012. Några år senare ersattes Rosmari Eliasson av Mats Thorslund, professor i socialt arbete.

– Mats valde att satsa främst på praktiknära utredningar som landsting och kommun efterfrågar, det vill säga att koppla forskning tätt till praktik, säger Sven-Erik Wånell.

I slutet av 1990-talet utlyste Socialvetenskapliga forskningsrådet (nuvarande Forte) två anslag för att inrätta forskningsinstitut. Universiteten kunde ansöka i konkurrens med varandra. Forskningsledarna vid Äldrecentrum såg vilka förutsättningar som fanns i Stockholm och tog initiativet till att Stockholms universitet och Karolinska institutet lämnade in en gemensam ansökan. Aging research center, ARC, bildades så år 2000. I internationell konkurrens fick geriatrikern Laura Fratiglioni, Lars Bäckman och Mats Thorslund de tre professurerna vid ARC. Alla tre var då samtidigt forskningsledare på Äldrecentrum.

– Det blev naturligt då att ARCtog den regelrätta forskningen och Äldrecentrum den praktiknära verksamheten, men vi upplevde att vi hörde ihop, som siamesiska tvillingar, med gemensamma möten och lokaler, säger Sven-Erik Wånell.

Verksamheten växte från år till år, såväl vid Äldrecentrum som vid ARC. ARC fick stora forskningsanslag och Äldrecentrum mottog bland annat stora anslag från Europeiska socialfonden.

– Under de 20 år som ARC funnits, har verksamheten mellan Äldrecentrum och ARC successivt delats upp allt mer. ARC blev allt mindre inriktad mot den praktiknära forskning som fanns inledningsvis, säger Sven-Erik Wånell.

Åsa Hedberg Rundgren

Och separationen blev än tydligare när man flyttade från de gemensamma lokalerna i Äldreforskningens hus 2018. I samband med att Åsa Hedberg Rundgren blev direktör för Äldrecentrum 2018, ville styrelsen stärka forskningsperspektivet. Flera utredare var inte disputerade och några forskare hade gått över till ARC.

Äldrecentrum har i dag 37 anställda, varav 15, som alla disputerat. Man arbetar med FoU-uppdraget, och 15 testledare i SNAC-befolkningsstudien är sjuksköterskor, läkare och psykologer. Stiftelsens styrelse tillsätts av kommun- respektive regionfullmäktige, men verksamheten är inte politiskt styrd, utan sker i dialog med kommun- respektive regionförvaltningarna. Verksamheten finansieras av Stockholms stad och Region Stockholm, Socialdepartementet vad gäller SNAC-projektet, och slutligen genom en tredjedel är extern finansiering, såsom forskningsanslag och medel från andra aktörer, som Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Man bedriver både regelrätt forskning, ofta i samarbete med akademiska lärosäten, och utredningar på beställning. För närvarande pågår till exempel två forskningsprojekt, finansierade av Forte, som fokuserar på samverkan för att förebygga ohälsa: steg och Samsas där Äldrecentrum är forskningshuvudman.

– Vi publicerar en del i vetenskapliga tidskrifter och ger numera ut en egen vetenskaplig tidskrift på svenska som är granskad, så kallad peer review, som ett vetenskapligt supplement som följer med tidningen Äldre i Centrum.

Hur skiljer sig era utredningar från akademisk forskning?
– Våra utredningar följer vetenskaplig metodik och forskningsetik, men passerar inte Etikprövningsnämnden och ibland måste vi ge avkall på sådant som urval på grund av korta leveranstider till beställaren. Vi försöker väva ihop den praktiknära forskningen med utvecklingsarbete. Vi fångar in frågor från praktik, politiker eller förvaltningar och genomför sedan forskning eller utredningar, medan den akademiska forskningen vid universitet ju väljer ämnen fritt.

Ett exempel på en pågående utredning är den som Stockholms stad beställt om bemanning på särskilda boenden.

– Det är en stor och komplex fråga. Beställaren vill ha svar inom tre till fyra månader. Inom den tidsramen är det svårt att ge ett vetenskapligt genomarbetat svar, men vi kan fånga vissa perspektiv. Om vi skulle vilja ge mer uttömmande svar, skulle vi genom forskning kunna undersöka till exempel personalens och organisationens förutsättningar.

En annan del i Äldrecentrums uppdrag är att stötta verksamheter i att omsätta kunskap i förändrade arbetssätt.

– Vi erbjuder stöd för till exempel systematisk uppföljning, så att verksamheter kan bära sin egen kompetens i det, stöttar utvecklingsarbete, kan lära ut hur man planerar för en undersökning och hur den nya kunskapen kan implementeras – oftast den svaga länken.

Hur ser ni som FoU-enhet på förhållandet till akademin?
– Det är en viktig relation. Vi är en liten enhet och kan aldrig bygga specialistkompetens inom hela äldreområdet. Nytt för i höst är att vi anställt en gästforskare från akademin på deltid under ett år. Och vi anställer nu en doktorand som vi finansierar, som kommer att ha sina två bihandledare hos oss, men doktoranden måste höra till ett universitet, så huvudhandledaren finns på KI.

Vilken roll har ni som FoU-enhet i samhället?
– Tidningen Äldre i Centrum når ut utanför beställarnas sfär och läses av till exempel gerontologiska sjuksköterskor, äldre privatpersoner och personal i äldreomsorg. Äldrecentrum är också en kunskapskälla om äldre och åldrande. Vi kan kommunicera forsknings- och utredningsresultat till exempel via frukostseminarier och på så sätt spela roll. Vår kunskap ska göra nytta i praktiken, säger Åsa Hedberg Rundgren.

Sven-Erik Wånell anser att Äldrecentrum absolut har en viktig roll i samhället.

– Jag har under hösten sett att många myndigheter i sina rapporter refererar till Äldrecentrum.

Äldrecentrum är också med i intresseföreningen FoU Välfärd som samlar flera FoU-enheter och där socialtjänsten också finns med som en aktör.

– Jag sitter också i arbetsutskottet för Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning inom socialtjänsten, där vi bland annat diskuterar samverkan med olika myndigheter, så som FoU-enhet blir vi en spelare i ett nationellt FoU-sammanhang som efterfrågas alltmer. Kommunerna börjar alltmer kräva intern kunskapsutveckling, säger Åsa Hedberg Rundgren.

Fakta
Stiftelsen Äldrecentrums syfte
  • Att förbättra de äldres levnadsbetingelser genom att tillvarata och praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för de äldres situation.
  • Att initiera och genomföra forskning och utveckling avseende de äldres förhållanden, i egen verksamhet eller i samarbete med eller på uppdrag av andra kommuner eller organisationer

Exempel på pågående forskningsprojekt

  • SNAC-K-befolkningsstudie: datainsamlingar om åldrande och äldreomsorg sedan 2001.
  • SNAC Stockholm Äldreomsorg: en registerstudie med utdrag ur stadens journalsystem med alla biståndsbeslut på individnivå samt sjukvårdens data.
  • STEG – Samarbete kring stöd för förebyggande egenvård i hemmiljö för sköra äldre personer: undersöker verktyget egenvårdsintyg och hur det kan användas för att förebygga ohälsa.
  • Samsas – Samskapad samverkan för att förebygga försämrad hälsa hos äldre: studerar, samskapar och utvärderar nya samverkansmodeller för förebyggande insatser.

Fler porträtt

Forskaren i politikens närhet

Ulrika Winblad är professor i hälso- och sjukvårdsforskning med ett särskilt intresse för hur sjukvården och äldreomsorgen styrs och organiseras. Det är ett…

Ät med händerna

Sjukdomar som försämrar finmotoriken, såsom Parkinsons sjukdom, kan göra att det blir svårt att äta med bestick. Då kan ett bra alternativ vara…

Hur gick det sen, Sophie Jörgensen?

…som för fem år sedan disputerade med en avhandling om att åldras med ryggmärgsskada.