Fem personer poserar i en trappa
Sanna Nordin, Kevin McKee, Marie Elf, Yves Rybarczyk och Johan Borg är några av ReCalls forskare. Här har de samlats efter att ha fått ett större anslag för ett projekt om digitala tvillingar i omsorgen. Foto: Anna Hermansson

ReCall med örat mot regionen

Högskolan Dalarna må vara liten, men deras äldreforskning hör ofta talas om sig. Vid forskningsmiljön ReCall finns en trogen skara forskare med ett unikt nära förhållande till Dalarnas region och kommuner.

Högskolan Dalarna kan inte mäta sig med de stora lärosätena i antal studenter, forskningsanslag eller för den delen genomslag. Men den som följer svensk forskning om äldre och åldrande upptäcker ändå snart att det förhållandevis ofta kommer nyheter därifrån, och den som tittar efter ännu lite mer noga hittar snart ­ReCall, högskolans forskningscentrum för äldre och åldrande.

Kevin McKee är ledare för ReCall och han var också en av de drivande krafterna bakom att det bildades 2014. Själv kom han till Dalarna från universitetet i Sheffield när han fick en tjänst med uppdraget att ge en skarpare profil åt äldreforskningen. Mer eller mindre omgående sådde han fröet till det som senare skulle bli ReCall.

– Jag startade ett forskarnätverk med folk från högskolan, men också intressenter från regionen och kommunerna i Dalarna. Det var alla som var intresserade av praktik, policy och forskning. Målet var att samla alla för diskussioner, hitta gemensamma frågor och skapa ett momentum för att kunna koordinera vad som hände i regionen, berättar Kevin McKee.

Till saken hör att Högskolan Dalarna alltid haft ett starkt lokalt och regionalt fokus. Kevin McKee hade från början en tjänst som delades av högskolan och Dalarnas forskningsråd, en FoU-enhet som finansierades av Region Dalarna och regionens kommuner. Så småningom flyttades all personal över till högskolan och kring 2013 inleddes arbetet med att formalisera nätverket som ett forskningscentrum.

– Ungefär samtidigt hade Lars Wallin blivit professor i omvårdnad och han ville också gärna bygga upp en forskningsmiljö. Så planerna på ReCall och KIPS, Kunskapsimplementering och patientsäkerhet, presenterades som ett paket. Vi fick stöd av vår forskningsledare Anna Ehrenberg och hade lite tur att Region Dalarna hade identifierat just åldrande och implementering som två nyckelområden.

2014 föddes alltså ReCall. Tillsammans med KIPS tilldelades man en heltidstjänst för forskning och undervisning, och en tjänst för en forskningsadministratör. Anna Christina Åberg fick forskartjänsten. Hon är fortfarande kvar i ReCall och leder nu bland annat UDDGAIT, ett samarbete med Uppsala universitet om tidig identifiering av kognitiv funktionsnedsättning.
Vid starten hade ReCall ett trettiotal medlemmar. I dag är man ungefär 50 personer.

– Medlemskapet är väldigt öppet. Vi bjuder in alla som har något intresse av äldreforskning, även om det inte är deras huvudintresse. Många är inte så aktiva, utan står mest med på vår sändlista, där de får information om seminarier, workshoppar, böcker, allt som händer i Sverige och som vi får reda på, plus en del som händer internationellt. De ser oss som ett värdefullt nätverk.

Ungefär 70 procent av medlemmarna kommer från högskolan, en fjärdedel kommer från region och kommuner och resten kommer från privata företag och intresseföreningar.
ReCall är alltså fortfarande ett ganska löst sammanbundet centrum, utan direkt finansiering från högskolan. Administratören finansieras av overhead-medel och delas av institutionen för hälsa och välfärds övriga tre forskningscentrum: KIPS, som vi redan nämnt, reps – Forskningscentrum för folkhälsa och idrott, och RICH – Forskningscentrum för reproduktiv hälsa, barn och ungdomars hälsa. Men samtidigt som Kevin McKee inte har något arbetsgivar­ansvar för någon i ReCall har man en tydlig kärngrupp av självständiga seniora forskare, som man bygger sin verksamhet kring.

– Vi har hela tiden utvecklats ganska organiskt och allt arbete med ReCall bygger på medlemmarnas goda vilja. Jag har haft tur som har de här forskarna med ganska tydliga forskningsprofiler. Det är de som gör att vi är mer än ett forskningsnätverk egentligen, och de är duktiga på att dra in forskningsmedel, säger han.

Även om forskarna har tydlig inriktning mot äldre och åldrande har de väldigt olika ingångar till ämnet. Anna Christina Åberg forskar om fysisk aktivitet, hälsa, kognition och implementering. Marie Elf arbetar med omgivande miljö, teknologi och deltagande inom vård och omsorg. Lena Dahlberg forskar inom socialt arbete, speciellt med inriktning mot social exkludering och ensamhet. Johan Borg inriktar sig mot välfärdsteknik och Kevin McKee själv har framför allt forskat kring informell omsorg om äldre, speciellt med demenssjukdom. Magdalena Kania Lundholm är förhållandevis ny inom ReCall och forskar bland annat om äldre personers delaktighet och utmaningar i det digitaliserade samhället.

– Det är väldigt speciellt med en mindre högskola. Många söker sig så klart vidare till de större lärosätena, men de forskare som stannar vill verkligen vara kvar, ofta för att de tycker om Dalarna och har sin familj här. På så sätt får vi en väldigt stabil forskningsmiljö trots att vi kanske inte har samma möjligheter som universiteten.

Annars är samarbetet mellan forskare från olika ämnen och inriktningar en av de saker som utmärker ReCall.

– Det stämmer så klart för många andra centrum också, men vi är väldigt multidisciplinära och interdisciplinära och har representanter från sociologi, psykologi, socialt arbete och omvårdnad, och sjuksköterskeprogrammet är en stor del av grunden till vår institution. I ReCall har vi också ingenjörer, medicinare, forskare från datavetenskap – ja, folk från hela högskolan. Så centrumet är placerat vid institutionen för hälsa och välfärd, men vem som helst på högskolan kan vara del av det, säger Kevin McKee och lägger till att det är en styrka att vara små, då det blir lättare att mötas över ämnesgränserna då.

När Kevin McKee ska berätta om vilka projekt som drivs inom forskningsmiljön stannar han först upp och säger att han egentligen inte riktigt vet vad som är ett ReCall-projekt.

– Det är något vi har diskuterat, men jag har egentligen aldrig sett projekt som just ­ReCall-projekt. På vissa sätt kan man se ReCall som en ganska stor verksamhet, eller en ganska liten. Vi har en liten administration, men vi har ett stort samarbete, med varandra och med de andra centrumen. Speciellt med KIPS, för när man arbetar med åldrande, vård och omsorg vill man göra skillnad och då blir implementering väldigt viktigt.

Vi gör ändå en mindre inventering för att kunna beskriva äldre- och åldrandeforskningen på Högskolan Dalarna. I ett ganska nytt projekt, som Lena Dahlberg leder, samlar man in data från Dalarnas befolkning och kopplar den till den stora befolknings­studien Sweold. Projektet fokuserar på ensamhet, men fråge­formulären täcker mycket mer.

Fakta.
Tio av ReCall:s senaste publikationer

Dahlberg, McKee, Frank och Naseer (2022). A systematic review of longitudinal risk factors for loneliness in older adults. Aging and mental health.

Emami, Hallinder, Theorell, Kim och Engström (2022). The feasibility and acceptability of in-home saliva collection for stress in persons with dementia and their family caregivers. Biological research for nursing.

Kania Lundholm och Manchester (2022). Ageing with digital technologies: From theory to agency and practice. International journal of ageing and later life.

Vicente, McKee, Johansson, Magnusson, Ekman and Hanson (2022). Informal care provision among male and female working carers: Findings from a Swedish national survey. Plos one.

Nordin, Sturge, Ayoub, Jones, McKee, Dahlberg, Meijering och Elf (2022). The role of information and communication technology (ICT) for older adults’ decision-making related to health, and health and social care services in daily life – A scoping review. International journal of environmental research and public health.

Johannson, McKee, Dahlberg, Meranius, Williams och Hammar (2022). Negative impact and positive value of caregiving in spouse carers of persons with dementia in Sweden. International journal of environmental research and public health.

Naseer, McKee, Ehrenberg, Schön och Dahlberg (2022). Individual and contextual predictors of emergency department visits among community-living older adults: A register-based study. BMJ Open.

Borg, Zhang och Khasnabis, red (2022). Global report on assistive technology. Världshälsoorganisationen WHO.

Roos, Alam, Swall, Boström och Hammar (2021). Factors associated with perceptions of dignity and well-being among older people living in residential care facilities in Sweden. A national cross-sectional study. Health and social care in the community.

Åhman, Berglund, Cedervall, Giedraitis, McKee, Rosendahl och Åberg (2021). Timed up-and-go dual-task tests: Age- and gender-specific reference values and test-retest reliability in cognitively healthy controls. PTJ: Physical therapy and rehabilitation journal.

I ett annat projekt som nyligen fått anslag leder Johan Borg arbetet med så kallade digitala tvillingar i hemtjänsten, där man ska kunna testa olika omsorgs­lösningar virtuellt för att skapa bättre bedömning, beslutsfattande, planering och utförande av insatser i äldreomsorgen. Som i många andra projekt samlar man forskare från vitt skilda områden i det arbetet.
Lena Marmstål Hammar leder ett projekt om personer som är anhörigvårdare för en partner med demenssjukdom.

En del av det sker i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, vid Linnéuniversitetet, där de skickat ut en nationell enkät som besvarats av drygt 11 000 personer. Mer än 1 600 personer svarade att de ägnar sig åt informell omsorg.

Det finns också några mer internationellt inriktade projekt kring ReCall. Marie Elfs projekt Coordinates är ett samarbete med forskare i Nederländerna och Kanada om teknikanvänd­ning för äldre personers möjligheter att ta beslut om sitt boende i en tid då fler sköra äldre bor kvar hemma. Dessutom pågår projektet Managing time with dementia, ett samarbete med indiska och japanska forskare för att skapa stöd för personer med demens att orientera sig bättre i tiden.

Det är ett axplock av den forskning som pågår inom ReCall.

– Jag tror att det fanns en tid när vi var lite rädda för att söka bara som Högskolan Dalarna och i stället sökte samarbete med till exempel Uppsala, Karolinska eller Göteborg. Vi hade inte självförtroende att våga tävla med de större lärosätena, men nu får vi en ganska hög utdelning på våra ansökningar och har många projekt som är våra egna.

Under åren har Högskolan Dalarna också skapat en bättre strategi för sin forskningsfinansiering. Det handlar om att fokusera stödet till de nyckelområden som representeras av forskningscentrumen, stödja lovande medarbetare, framhålla internt samarbete och söka externa pengar som projektledare, så att exempelvis tjänster hamnar i Dalarna i stället för hos andra när man ingår i samarbeten. På det viset går det att nå en kritisk massa och verkligen dra nytta av forskningsmedlen. Det knyter också an till Högskolan Dalarnas och ReCalls starka koppling till regionen och Dalarnas kommuner.

– Det är en del av vårt uppdrag som regional högskola, att möta regionens behov både av utbildning och forskning, och det är en av de saker som definierar ReCalls identitet, säger Kevin McKee.

Men det är inte alltid enkelt att hålla stabila kontakter och samarbeten, speciellt med kommunerna. I de mindre kommunerna är samarbeten ofta beroende av en enda person. Här kommer Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna, SUD, in i bilden. De är ett samverkansorgan inom det sociala välfärdsområdet för högskolan och yrkeslivet i regionen och kommunerna.

– Nu har de startat en forskningsfond där varje kommun avsätter pengar som ­fördelas till forskningsprojekt som är viktiga för dem. Vi har just fått ett mindre anslag för ett projekt som drivs av Susanna Nordin, om att titta på boenden och miljöer och hur personer tar beslut om sin hemmiljö när de blir äldre och mer sköra. Hon arbetar för övrigt också i Coordinates-projektet, så man kan säga att vi kopplar det lokala arbetet till forskningen på den internationella nivån.

Fonden gör att ReCall kan svara på kommunernas behov, samtidigt som kommunerna lär sig hur forskarna arbetar och vilka projekt de är intresserade av. Finansieringen blir ännu ett sätt att samarbeta tätare.

– Vi är en del av lokalsamhället, även om vi också försöker arbeta på den nationella och internationella arenan. Att vi är från Dalarna är en viktig del av vilka vi är och den forskning vi gör. Vi försöker ju inte hitta svaret på odödlighetens gåta, vi försöker göra äldre personers livskvalitet bättre. Vi kommer inte att få Nobelpriset för det, men om det bidrar till att politiker satsar mer pengar mer effektivt på omsorg för äldre människor så är jag nöjd.

Många ReCall-medlemmar är också engagerade i undervisning. Högskolan Dalarna har socionomprogram, sjuksköterskeprogram och två specialistsjuksköterskeprogram, med inriktning mot vård av äldre och demensvård. Dessutom ger man 7,5-poängskursen Äldre personers levnadsvillkor på avancerad nivå både för studenter inom socialt arbete och omvårdnad.

Fakta.
Utbildningar vid Högskolan Dalarna
  • Forskarutbildningen Hälsa och välfärd med inriktning evidensbaserad praktik
  • Specialistsjuksköterskeprogram inom vård av äldre
  • Specialistsjuksköterska med inriktning demensvård
  • Äldre personers levnadsvillkor, 7,5 högskolepoäng

På socionomprogrammet har man inte några kurser om just äldre eller andra klientgrupper. Tanken är i stället att ta upp dem inom alla kurser där det är meningsfullt, vilket gör att undervisningen om äldre blir utspridd över hela programmet.

– Sedan är det olika mellan årskullarna av studenter hur stort intresset för äldre är. För några år sedan var det ett väldigt stort intresse för flyktingar. För ett par år sedan hade vi åtta eller nio c-uppsatser med fokus på äldre personer. Det går trender i det, säger Kevin McKee.

Högre upp i utbildningarna har högskolan satsat på ett forskar­utbildningsprogram, Hälsa och välfärd med inriktning evidensbaserad praktik, där man samfinansierar doktorander med externa anslag, som ju ofta bara räcker i tre år. Enligt Kevin McKee har det gett en väldigt livlig doktorandkultur, som också bidrar till en bra forskningsmiljö i stort. Det är ytterligare ett lyckat sätt att få ut så mycket så möjligt av begränsade resurser.

ReCalls nätverk grenar alltså ut sig i hela Dalarna och det är också där de lägger mest energi i det utåtriktade arbetet. Det största evenemanget är de årliga kompetensutvecklingsdagarna som de arrangerar tillsammans med Kunskapscentrum för kommunal hälso- och sjukvård, KKHS, ännu ett samarbetsorgan mellan Högskolan Dalarna och kommunerna.

– Vi håller dagen två gånger för att öka tillgängligheten för deltagarna. Vi fokuserar på ett specifikt ämne för de yrkesverksamma, vi har till exempel haft hjärnan, ensamhet, mat och måltider, de fem sinnena, missbruk hos äldre.

Tillsammans med KKHS och kontakterna i kommunerna arbetar man fram ett tema och håller korta föredrag och workshoppar med fokus på praktiken och hur man kan arbeta evidensbaserat med äldre personer. Målet är att ta upp praktiska saker som man kan göra i sitt arbete.

– De här dagarna har varit väldigt lyckade. Vi brukar ha ungefär 160 deltagare från regionen och kommunerna på två dagar. Det handlar återigen om vårt ömsesidiga förhållande till regionen. Vår centrumadministratör Lena Pettersson och Lena Olai från KKHS, som också är medlem i ReCall, har gjort ett otroligt arbete med de här dagarna.

Dagarna arrangeras under början av hösten.

– Vi diskuterar nästa tema just nu och det blir troligen Bemötande och existentiella frågor. ”Bemötande” är ett väldigt intressant svenskt koncept, det handlar ju om hur man möter folk, men också hur man behandlar dem. Och existentiella frågor, frågor om vård vid livets slut, om åldrande och meningen med livet. Jag försöker förklara vad bemötande är för mina engelska vänner, men det är svårt!

ReCall lyckas med andra ord både ta intryck av vad som händer i regionen, och återkoppla ny kunskap till dem som jobbar där. Samtidigt genomgår man just nu ett förändringsarbete på högskolan, som gör att det inte är helt säkert att ReCall kommer att finnas kvar. Högskolan Dalarnas forskningsmål är under diskussion och frågan är också hur forskningen ska organiseras och om centrumen fortfarande har en roll att spela.

– Men vår forskning kommer inte att försvinna. Forskarna finns kvar och genom ReCall har vi hittat många sätt att samarbeta med varandra, säger Kevin McKee.

Fler porträtt

Entré på Widerströmska huset där ARC:s lokaler ligger

Två lärosäten – en forskningsmiljö

Aging research center bildades genom ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet. I dag bedriver man ett brett spann av äldreforskning inom…

På tal om språk och demens

Personer med demenssjukdom förlorar inte förmågan att kommunicera – de gör det bara lite annorlunda. Det är budskapet Lars-Christer Hydén vill förmedla, efter…

Lame framför universitet i Japan

I reklamens värld får framgång inte ge avtryck

Får inte framgång ge spår på utsidan hos kvinnor? Nydisputerade Lame Maatla Kenalemang-Palm ville veta varför kvinnors synbara åldrande tycks vara tabu i…