Bild på möte i kontorsmiljö
FoU i Västs medarbetare samlade för möte. Foto: Helena E:son Alm

Stadig bro i väst

FoU i Väst har genomfört forskning och utveckling på uppdrag från Göteborgsregionen i 25 år nästa år. Därmed är de en av landets äldsta forskning- och utvecklingsenheter som verkar för att höja kunskapen kring socialtjänst och omsorg.

FoU i Väst ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund med 13 kommuner i Västra Götaland. De har byggt upp ett stabilt samarbete med sina medlemskommuner. Deras verksamhet är inriktad mot äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt funktionsstöd. De hanterar också frågor som rör kommunal hälso- och sjukvård samt arbetsmarknad och integration. Verksamheten ingår i en större avdelning inom Göteborgsregionen inriktad mot arbetsmarknadsfrågor och social välfärd.

Porträttbild på Theresa Larsen

Theresa Larsen. Foto: Tony Dahl

Vid starten 1999 rörde det sig om ett separat, mindre projekt bestående av några få personer med Elisabet Hajtowitz som chef. Nu snart 25 år senare har FoU i Väst vuxit betydligt och har i dagsläget 14 medarbetare. Alla är projektledare, varav sju har disputerat och fem är analytiker. I jämförelse med många andra forsknings- och utvecklingsenheter i Sverige har de funnits länge och broarna är väl etablerade i form av upparbetade nätverk.

De får ofta direkta uppdrag av chefer och verksamhetsutvecklare i Göteborgsregionens kommuner, men även från myndigheter och organisationer som Sveriges kommuner och regioner, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen. De driver också projekt ihop med andra forsknings- och utvecklingsenheter, universitet och högskolor i och utanför Sverige. Vissa forskningsprojekt är finansierade av exempelvis forte, länsstyrelsen eller Vinnova.

Theresa Larsen är projektledare och analytiker på FoU i Väst sedan 2005. Det var statliga stimulansmedel som gjorde det möjligt att starta upp verksamheten berättar hon.

– Det fanns ett mantra redan från början om att vi skulle vara som en bro mellan forskning och praktikerna och de som arbetar i verksamheterna i kommunerna. Det lever kvar än i dag. Vårt arbete ska alltid leda till nytta för medlemskommunerna.

Det rådde brist på praktiknära forskning inom kommunerna och de började efterfråga det. Framför allt inom kommunal äldreomsorg, funktionshinderområdet samt individ och familjeomsorg. Universitetens forskning kunde inte stötta och hjälpa kommunerna på ett sätt som motsvarade deras behov och önskemål.

Porträttbild på Jenny Rehman

Jenny Rehman. Foto: Karin Berg

Jenny Rehnman tillträdde som chef för FoU i Väst 2022. Hon var tidigare chef för Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning i socialtjänsten. Hon poängterar att uttrycket skapa en bro mellan forskning och praktik handlar om att skapa tillit och förståelse. Hon lyfter fram sina kollegor som länge har stöttat kommunerna i deras förändringsarbete och lokala projekt.

– Theresa har med åren byggt upp ett förtroende och har en stor legitimitet i praktiken. Ni har gjort mycket tillsammans genom åren vilket skapat en tillit kring att forskning inte är något konstigt, säger hon och blickar mot Theresa Larsen.

Samarbetet med andra forskare är viktigt, därför har FoU i Väst flera pågående projekt med Göteborgs universitet och Mitthögskolan men även med andra.

Lisbet Lindahl är en annan medarbetare hos oss som arbetat länge med äldreforskning. Hon har till exempel samarbetat med institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers, säger Jenny Rehnman.

Samarbetet med Chalmers handlade om vilka erfarenheter man kunde dra från fyra seniorbostadsprojekt. Det resulterade bland annat i webbsidan klokboken.se, om hållbart byggande för seniorer.
Theresa Larsen verkar också inom äldreområdet. Nu skriver hon bland annat på en artikel tillsammans med forskare på Centrum för personcentrerad vård på Göteborgs universitet. De validerar ett instrument som mäter hur patienter upplever personcentrerad vård i hem, vilket blivit extra angeläget att ta fram nu eftersom mer vård ska ges i hemmet.

Hur stor del av ert nuvarande arbete är inriktat mot äldre?

– Svårt att säga då det varierar mycket och beror på vilket behov kommunerna har. Just nu arbetar vi med exempelvis hälsofrämjande insatser, att bryta social ensamhet, och med kommunal hälso- och sjukvård. Majoriteten av dem som får insatser är 65 år och äldre, säger Theresa Larsen.

Verksamheten finansieras till stor del av kommunerna utifrån deras behov av att genomföra olika projekt. Det varierar hur mycket medel som finns tillgängligt hos dem. När det finns särskilda statsbidrag riktade mot ett område, kan kommunerna vara särskilt intresserade av att få stöd från FoU i Väst. Ett exempel är det pågående arbetet med nyckeltal för kommunal hälso- och sjukvård.

Vad är er främsta tillgång?

– Vår styrka är att vi är en del av Göteborgsregionen. När till exempel chefer i våra nätverk har frågor eller problem som de vill att vi löser, kan vi oftast snabbt bedöma om det går att lösa som ett utvecklingsarbete, en utbildning eller om man kanske ser behov av forskning. Vi har möjlighet att välja olika typer av stöd eftersom vi har tillgång vår stora avdelning där cirka 50 personer arbetar. Dessutom har vi alla olika kompetenser, säger Jenny Rehnman.

Vad är skillnaden mellan er forskning och akademins?

– Vi finns nära verksamheterna och kan enkelt ställa frågor och stämma av. Dessutom gör vi bara det våra medlemskommuner upplever är relevant. Det blir också ett kortare tidsspann för att omsätta resultat i praktiken, säger Theresa Larsen.

– Det finns inget egenintresse hos oss. Vi är till för praktiken och stöder dem att bli kunskapsproducenter, säger Jenny Rehnman.

Något annat som skiljer deras forskningsresultat från universitetens är ett betydligt mer tillgängligt språkbruk. Det är alltid någon som språkgranskar rapporter. De som arbetat länge på FoU i Väst har lång vana av att skriva på klarspråk. De som är nya och vana vid att uttrycka sig mer akademiskt får lära sig det efterhand.

För att föra deras forskningsresultat vidare och göra den tillgänglig, för både beställare och andra som kan hämta inspiration från den, använder de olika kanaler. De publicerar på webben, är aktiva i sociala medier, sprider filmer, goda exempel och tar hjälp av avdelningens kommunikatörer.

– Vi är ofta inbjudna på regionala och nationella konferenser. Då träffar vi andra aktörer i hela landet och når ut. Det är många som har span på vad vi håller på med. Vi har också startat en serie med frukostseminarier, ihop med institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, där vi presenterar vår praktiknära forskning, säger Jenny Rehnman.

Just nu arbetar Theresa Larsen i ett treårigt projekt som går ut på att bryta ensamhet hos äldre. I arbetsgruppen ingår andra forskare från Göteborgs universitet och IT-universitetet i Köpenhamn, Högskolan i Halmstad och det statliga forskningsinstitutet RISE.

– Projektet gör vi tillsammans med kommunerna Kungsbacka, Mölndal och Stenungsund där vi prövar nya lösningar för att förebygga och bryta social isolering, säger Theresa Larsen.

Ett annat äldreprojekt rör området Kallebäck i Göteborg. Där finns sedan tidigare ett äldreboende för personer som levt med missbruk. Tidigare låg boendet avskilt, men nu har staden byggt en ny stadsdel med bland annat bostäder och förskolor. FoU i Väst deltar som följeforskare i projektet, som förutom kommunen även ett bostadsbolag står bakom. De ska skapa en arena med aktiviteter där människor möts, med målet att det blir en plats där alla kan leva bra tillsammans.

– Tanken är att det ska komma ut en modell för lokal samverkan, säger Jenny Rehnman.

Finns det något särskilt uppdrag som ni minns genom åren?

– Jag gjorde ett arbete för ganska länge sedan man brukar referera till än i dag som heter Att styra med tid. Vi studerade den tidssyrning som finns inom äldreomsorgen och inom den kommunala hälso- och sjukvården. Vi jämförde vilken tid som är avsatt för olika insatser, och det visade sig skilja anmärkningsvärt, berättar Theresa Larsen.

Att kommunerna satsar på forskning och utveckling inom äldreomsorgen har inte alltid varit självklart. Socialtjänst inriktad på individ- och familjeomsorg har historiskt sett varit mer benägna att utveckla och få in ny kunskap, än man varit inom äldreområdet. Generellt har färre varit akademiskt utbildade bland personalen som dessutom varit fullt upptagna med att se till att de har tillräckligt med personal på plats.

– Vi har fått kämpa lite inom äldreomsorgen, men det har ändrat sig lite kring forskning. Det har skett en förändring. Nu finns det ett sug efter forskning, säger Jenny Rehnman.

Fler porträtt

Porträttbild på Marie Elf

Vårdvetaren med doktorsexamen i arkitektur

Hur påverkar vårdmiljön patienters hälsa och välbefinnande? I snart tjugo år har Marie Elf ställt sig den frågan. Med sin tvärvetenskapliga bakgrund inom…

Porträtt på Robin Holmberg

Färre olyckor med gratis broddar

Robin Holmberg anser inte att olyckor inträffar av en slump. De går att förutse och kan därmed förebyggas. Broddutdelning till äldre i syfte…

Utveckling och forskning optimal mix

Ingela Wennman kunde mycket väl ha varit postfröken i dag, men en utlandssejour i ungdomsåren fick henne att i stället vilja bli sjuksköterska.…