”Tänk till om boendemiljön i tid”

Hur vi bor påverkar oss på flera sätt, ­vilket kan kännas som en själv­klarhet. Men hur äldre personers upplevelser av hemmiljön hänger ihop med ­aktiviteter och mående har inte klarlagts i forskning tidigare.

Frida Nordeström har nu ­bi­dragit med ny kunskap på ­om­rådet. Hennes avhandling visar att upplevelsen av hemmiljön faktiskt har ett samband med hur vi mår när vi blir äldre. Att få detta svart på vitt är viktigt både för enskild planering och sam­hällsplanering, tycker hon.

–  Vi blir fler och fler äldre och våra hems utbud spelar allt större roll. Vi behöver veta vad beslutsfattare, hälso- och sjukvård och socialtjänst ska satsa på. Det måste finnas alternativ för oss, så att vi kan påverka vår hälsa och fatta informerade beslut, säger ­Frida Nordeström, nybliven doktor i medicinsk vetenskap med inriktning gerontologi, inom profilområdet Proaktivt åldrande vid Lunds universitet.

Har vi en miljö hemma som vi upplever som meningsfull har vi också större chans till ett mer aktivt åldrande, visar alltså Frida Nordeströms­ resultat. Redan i 50-års åldern kan det vara relevant att börja tänka på hur boende­miljön speglar ens personlighet och intressen, enligt Frida Nordeström, som har genomfört sin studie i åldersgruppen 55 år och uppåt.

Men vad är egentligen en ­meningsfull miljö?
–  Det är olika vad som är ­meningsfullt för olika personer. Men man får gärna ha en känslomässig anknytning till hemmet. Det ska finnas möjlighet att ­slappna av där.
För en utåtriktad person kan det exempelvis vara ett hem med sociala ytor, där större sällskap får plats. För en person som behöver mycket vila och återhämtning är det viktigt med en lugn vrå.

För att kunna vara aktiv är det även viktigt att känna en viss kontroll över sin hemmiljö. Det kan handla om att känna trygghet, till exempel att veta att man blir hittad om man ramlar utanför hemmet.
–  Kontroll kan även handla om att själv få bestämma över inredningen. Eller huruvida man kan stanna kvar i sitt hem oberoende av andra människor, och om man kan göra intressanta aktiviteter utanför hemmet utan att behöva förlita sig på andra.

Frida Nordeström vill gärna bo nära kaféer –det sociala är viktigt.

Frida Nordeström berättar hur hon själv skulle resonera kring ett nytt boende utifrån de egna behoven.
–  Jag vill gärna ha en bekväm soffa där jag kan lyssna på mina ljudböcker. Köket får vara lite större, så att jag har plats att experimentera med lite med matlagning och bjuda hem vänner och bekanta. Det behöver inte vara nya möbler, men gärna utrymme nog att umgås.

Även miljön runt bostaden spelar förstås en stor roll, beroende på intressen och livsstil.
–  Jag tycker om när det finns grön­områden i närheten. Eftersom jag bor rätt mycket själv vill jag också ha nära till att gå ut och se andra människor. Det får gärna finnas kaféer ­i närheten.

En del av intervjun med Frida Nordeström sker i Stockholm, där hon och maken fortfarande har en bostad kvar. Vi sätter oss på ett kafé och hon berättar att de numera bor i centrala Karls­krona, nära till allt. Utöver det finns även hennes övernattningslägenhet kvar i Lund. Hon har mycket erfarenhet av flytt och olika boendemiljöer – de egna forskningsfrågorna alltså. Hon ler när detta kommer på tal.

–  Jag har alltid nära till flyttkartonger och har tänkt på detta, men kanske inte kallat det för meningsfullt boende tidigare. Men om jag inte trivs i en lägenhet är det väldigt lätt för mig att se mig om igen.

För arbetet med avhandlingen har Frida Nordeström intervjuat runt 400 äldre personer som är intresserade av att flytta. Hon har även genomfört en enkät om boendepreferenser och aktivitet med runt 2 000 personer sammanlagt och följt upp den ett år senare med runt 1 500 personer.

Hon var förvånad över hur lätt det var att få deltagare till studien. Boendefrågan är generellt intressant och aktuell, konstaterar hon.
–  De tyckte det var betydelsefullt att delta, kanske för att vi har ställt frågor som angår väldigt många och det har varit lätt för dem att medverka.

Allt fler äldre bor kvar i sina vanliga bo­städer. Därför är också forskning om de vanliga bostäderna och den äldre befolkningens behov och aktiviteter än mer relevant, enligt Frida Nordeström.
–  Vi har en kvarboendeprincip i Sverige, där allt fler vård- och omsorgsinsatser kommer att bedrivas i hemmet. Det är där det händer.

Frida Nordeström pratar engagerat vidare om avhandlingens resultat. I en av delstudierna har hon undersökt boenderådgivningtjänsten ­På rätt plats, en webbsida som forskarkollegorna­ har utvecklat och som har visat sig vara ett hjälpsamt verktyg för personer som funderar på att flytta. På hemsidan finns det bland annat information om olika boendealternativ och det lokala ut­budet visas. Där finns också frågor att besvara och fundera över.

–  Den visade sig vara relevant och viktig, och fungerande som ett bra stöd. Tjänsten kan anpassas lokalt efter de alternativ som kan vara aktuella för dig i din kommun.
Efter Frida Nordeströms studier har det gjorts en del förbättringar i webbtjänsten, som nu ska testas på fältet i Östersund och Härnösand och följas av forskare. Målet är att flera kommuner ska nappa på verktyget och införa det längre fram.

Men rådgivning är bara en del där samhället kan ta ett större ansvar. Utöver det behövs fler bostäder och möjligheter för människor att flytta, konstaterar Frida Nordeström. Här behöver politiken jobba förebyggande.

–  Det behövs en större variation av bostäder, inte bara små ettor och stora fyror. Vårt tycke och smak förändras med åren, och även våra förutsättningar.

Frida Nordeström är arbetsterapeut i grun­den och har jobbat både inom psykiatri och ­kommunal hälso- och sjukvård. Att hon hamnade i forskningsprogrammet Proaktivt åldrande och fick skriva en doktorsavhandling om just 55-plussares boendemiljö ligger helt i linje med hennes värderingar och livsfilosofi, förklarar hon.

–  Jag har alltid jobbat för att stärka människors strävan efter välmående. Och det var tjusningen även med den här tjänsten. Jag vill på något sätt hjälpa och stötta, öka människors förutsättningar att göra välinformerade val och stärka deras handlingskraft.

Vad hoppas du att dina resultat leder till?
–  Att personer redan i 55-årsåldern blir mer medvetna om de här frågorna. Det kanske inte handlar om den sista flytten, inte ens när man är 65. Att se över sin bostad kan vara ett naturligt sätt att fundera över sitt liv. Kan man väcka frågan så tidigt som möjligt har vi fler alternativ. Det vill jag tro i alla fall.

PS Här kan du även lyssna på ett poddavsnitt i detta ämne med Frida Nordeström!