Ambitiös testbädd ger användarna kommandot

I flera år har kommunalförbundet Göteborgsregionen, som samlar de 13 kommunerna i Storgöteborg, satsat på att öka användningen av välfärdsteknik inom den offentliga sektorn, bland annat i äldreomsorgen. Som en del av satsningen startade man 2017 utvecklings- och innovationscentret AllAgeHub.

– Syftet är att AllAgeHub ska bli en arena där aktörer inom civilsamhället, akademin, näringslivet och den offentliga sektorn kan mötas. Framför allt för att främja användningen och utvecklingen av välfärdsteknik så att alla, oavsett ålder och funktionsnedsättning, kan leva självständiga liv, säger Yvonne Witzöe, som är projektledare för AllAgeHub.

Tre år efter uppstarten av AllAgeHub inleddes en ny fas i projektet. Målet var att utveckla en användardriven testbädd för välfärdsteknik. Processledaren Helena Molker-Lovén förklarar.

– När det kommer till välfärdsteknik är det ofta så att företagen hör av sig, exempelvis till äldreboenden, och vill presentera en produkt som de har tagit fram, och som de säger sig behöva testa i en verklig miljö. Vi försöker vända på den processen. Först utgår vi från vilka behov som finns i verksamheterna innan vi matchar ihop dem med företag.

För att matcha verksamheternas behov med näringslivets välfärdsteknologiska lösningar har AllAgeHub-teamet bland annat tagit fram den digitala plattformen Matcharenan där kommuner kan publicera korta videor där de förklarar sina behov. Sedan svarar företagen genom att spela in en kort film där de presenterar en möjlig lösning.

– Därefter gör vi en sammanställning av lösningarna som skickats in till varje kommun. Då får parterna själva bestämma om de vill gå vidare med den kontakten med förhoppningen att testa produkten eller tjänsten, förklarar Johanna Lundgren som är processledare med fokus på näringslivssamverkan.

Grundstenarna i AllAgeHub är ändå testmiljöerna och testledarna. Testmiljöerna är verksamheter inom äldre- eller funktionsnedsättningsområdet, både kommunala och drivna av civilsamhället. Det finns totalt 21 testmiljöer och lika många testledare inom projektet.

Myriam Belbekri är processledare med inriktning på verksamheterna och hon beskriver testledarna som avgörande för att projekten ska bli av. I dagsläget arbetar de 25 procent inom AllAgeHub vid sidan av sina vanliga arbeten och har till uppgift att se över vilka behov deras verksamheter har, planera tester och utvärdera dem.

– Testledarnas kan vara allt från personal inom äldreomsorgen eller daglig verksamhet, till personer som arbetar strategiskt med utvecklingsfrågor i de olika verksamheterna. Under hela processen får de stöd av oss i All­AgeHub-teamet, säger hon.

Leif Sandsjö. Foto: Högskolan i Borås

AllAgeHub arbetar också i nära kontakt med akademin. Leif Sandsjö, docent i ergonomi vid Högskolan i Borås, har tidigare varit projektledare inom AllAgeHub. Han har varit med och utformat arbetsprocessen för testbäddsprojektet utifrån forskningen om implementering av välfärdsteknik. Ett problem är att akademins involvering och engagemang i projektet inte faller sig lika naturligt som för kommunerna, civilsamhället och näringslivet. Akademins deltagande blir därför helt beroende av möjligheterna att hitta egen finansiering.

Här spelar kommunernas brist på forsk­nings­finansiering stor roll. Men också att den vetenskapliga normen för utvärdering av interventioner är att använda sig av så kallade randomiserade kontrollerade studier, där en grupp får interventionen, men inte en annan.

– Det är ett bekymmer eftersom de tester som nu genomförs inom AllAgeHub inte är tillräckligt omfattande för att varje enskilt test ska kunna ge vetenskapligt stöd. Genom att som nu göra testerna på ett systematiskt och transparent sätt kan ändå evidens byggas genom att flera tester med liknande innehåll vägs samman, säger Leif Sandsjö.

Trots allt står sig AllAgeHub ändå relativt väl inom forskningen. Sedan starten finns det flera vetenskapliga studier publicerade och testbäddsprojektet följs av en doktorand som studerar hur offentliga verksamheter samverkar med civilsamhället.

– Det viktiga nu är att fortsätta arbeta systematiskt och att metoden för behovsanalyserna, tillsammans med resultaten av de genomförda testerna dokumenteras på ett så tydligt sätt som möjligt så att andra, till exempel forskare eller andra verksamheter, kan använda materialet i sina arbeten.