Äldre kvinna som kastar en mjuk boll på en tv
Britt-Marie Eriksson och Mimmi Nilsson demonstrerar Rådahemmets jättelika surfplatta. Foto: Mai Engström

Bäddat för test

I Göteborgsregionen har man de senaste åren satsat stort på välfärdsteknik. I Härryda kommun ligger några äldreboenden som genomför småskaliga tester med olika typer av tjänster och produkter.

Tullie Kling har bott på äldreboendet Hönekulla gård i två år. Hon har en enkel lägenhet med badrum och en liten kokvrå. All interiör är som man kan förvänta sig, inget sticker ut från mängden – förutom en liten svartvit låda som är monterad högt upp på väggen mitt emot sängen.

Tittar man lite närmare på lådan kan man se att där döljer sig fyra dioder bakom en svart glasskärm. Det är ett så kallat trygghetslarm som kan känna av om Tullie Kling har fallit omkull, och det är utrustat med mikrofon och högtalare så att personalen kan kommunicera med henne om de skulle befinna sig på andra sidan avdelningen.

På Hönekulla gård har de testat och jämfört dessa larm med tidigare versioner i drygt ett år, på initiativ av kommunen. Men Härryda kommun har även tidigare genomfört tester av välfärdsteknik inom ramen för det stora samverkansprojektet AllAgeHub som drivs av kommunalförbundet Göteborgsregionen.

Tanken är att AllAgeHub ska underlätta samverkan mellan bland annat offentliga verksamheter, akademi och näringsliv för att främja användningen av välfärdsteknik. Det görs med hjälp av testbäddar på verksamheter i 13 av Göteborgs kommuner. Men det mest väsentliga med AllAgeHub är att det är verksamheterna som kommer med idéer på vilken välfärdsteknik som ska testas – utifrån sina egna behov.

Karin Johansson och Fredrik Jonasson är digitaliseringsledare i Härryda kommun, och har deltagit i tester inom ramen för AllAgeHub. I den första fasen av AllAgeHub, som startade 2017, arbetade de bland annat tillsammans med forskare från forskningsinstitutet Rise och kommunikations- och dataresurscentret Dart.

En man och två kvinnor i en trappa

Fredrik Jonasson, Mimmi Nilsson och Karin Johansson. Foto: Mai Engström

– I ett projekt utvecklade och testade vi en utbildningsapp för att motverka utanförskap. I ett annat tog vi fram en arbetsmetod för att underlätta kommunikationen mellan de boende och personalen. Det finns många brukare som inte kan kommunicera så bra och som ofta känner att de hamnar utanför samtal. Då provade vi bland annat appar som använder sig av emojisar, berättar Fredrik Jonasson.

– Och om ett litet test faller väl ut kan vi gå vidare och börja undersöka vilka upphandlingsmöjligheter som finns, lägger Karin Johansson till.

Inom hemtjänsten har personalen identifierat ett behov av att göra det lättare för äldre som inte har svenska som modersmål att kommunicera med personalen. Mimmi Nilsson är undersköterska på Björkelids äldreboende, digitaliseringsombud i Härryda kommun och testledare för AllAgeHub. Hon har ett stort ansvar med att träffa personal och brukare för att se vad de behöver för att få en bättre vardag.

– Jag upptäckte kommunikationsbehovet när jag pratade med hemtjänstpersonalen. De som kommer till Sverige när de är gamla hinner oftast inte lära sig språket. Och för att personalen ska kunna ge de insatser som behövs så är det viktigt att man kan förstå varandra, säger Mimmi Nilsson.

Om hon själv fick välja skulle hon vilja se en lösning i stil med digitala appar som kan översätta viktiga dokument till de äldres modersmål.

– Det kanske hjälper dem att bättre förstå vad som kommer att hända i verksamheten. Förhoppningsvis skapar det en trygghet hos dem generellt.

De äldre själva är oftast positiva till införandet av välfärdsteknik, men ibland ser de inte nyttan med den. Tullie Kling på Hönekulla gård är i alla fall nöjd med sitt nya trygghetslarm och tycker att det är bra eftersom det inte märks i vardagen.

En manlig undersköterska med en äldre kvinna

Simon Åkerlund och Tullie Kling på Hönekulla gård, med trygghetslarmet på väggen bakom. Foto: Mai Engström

 

Men på Rådahemmet i när­heten av Hönekulla gård är det blandade känslor. Där har man införskaffat en enorm surfplatta som är full av aktivitetsappar. Det finns till exempel en digital bowlingbana och en drejningsstudio. Den kan även agera biograf. De boende ser surfplattan som en rolig innovation, men vissa är bara måttligt intresserade av att använda den. Och det är sällan de gör det på egen hand, utan den används för det mesta i gruppaktiviteter.

Däremot har personalen upplevt vissa positiva erfarenheter. Mimmi Nilsson berättar att surfplattan ger möjligheter till fysisk aktivitet där det tidigare har varit svårt att motivera brukaren att träna.

Den stora frågan är dock: Hur mycket valuta får de äldre för pengarna? Avtalen som kommunerna skriver på med företagen är oftast fleråriga och kan kosta flera miljoner. I en industri som snabbt förändrar sig är det också värt att fråga hur hållbart det är i längden.

Simon Åkerlund arbetar som undersköterska på Hönekulla gård och han berättar att det nya trygghetslarmet gör att de äldre känner sig trygga med att något alltid känner av deras säkerhet utan att det blir integritetskränkande. Det viktigaste när man inför ny teknik är att den är enkel att använda.

– Den måste vara lätt att förklara för de äldre, både hur den används och vilken nytta den kan bidra med. För personalen är det viktigt att tekniken inte ökar arbetsbördan för mycket, så att vi kan få mer tid till att vara i brukarnas närhet och i vår omvårdnadsroll, säger han.

Fler reportage

Två polishundar som ligger ner i gräs

Samarbete mot försvinnanden

Varje år försvinner nästan 27 000 personer, varav många har en demenssjukdom. Nu ska Isoldeprojektet förebygga försvinnanden och öka tryggheten för personer med…

Ambitiös testbädd ger användarna kommandot

AllAgeHub är testbädden som försöker vända på processen. I stället för att företagen väljer vilka produkter de vill testa ute i verksamheterna, ska…

Tre robotdjur i en soffa

Lurviga lurdjur

De är lurviga, lyhörda och gosiga. (Men stendöda.) Motala kommun använder sedan flera år robotdjur i omsorgen och har noterat en stor skillnad i de…

Mellanmålens land

Nästan var tredje äldre person riskerar att drabbas av undernäring. Nollvisionen mot undernäring vill jämna ut oddsen med hjälp av bland annat heldygnsmatkassar…