Körsång för välmåendet

Omkring 600 000 personer i Sverige sjunger i kör. Den här varma vårkvällen i Stockholm är det dags för en ­alldeles speciell kör att träffas igen. Dörrarna till Gymnastik- och idrotts­­-hög­skolans aula står på vid gavel.

En efter en dyker kväl­lens deltagare upp för att delta i veckans körpass. De är sammanlagt 40 personer i åldersspannet 65–75 år. Det som gör kören annorlunda är att den är en del av ett forsknings­projekt som forskare vid Linnéuniversitetet och Stockholms universitet genomför.

Syftet är att undersöka om äldre personers välmående och hälsa förbättras om de sjunger i kör  –  och se om det också kan förhindra utvecklingen av demens.

László Harmat, som leder studien, är själv ­körledare på fritiden. Foto: Mai Engström

–  Vår hypotes är att den här typen av ak­tiviteter kommer att förbättra deras liv ur en rad olika aspekter. Vi hoppas att deras kognitiva förmågor förbättras, till exempel att det blir lättare för dem att komma ihåg saker, berättar László Harmat, docent i psykologi vid Linné­universitetet som leder studien.

För att undersöka körsångens effekter låter forskarna deltagarna genomgå olika typer av undersökningar och svara på frågor.

–  Vid varje fas i projektet får de svara på ett formulär med frågor om sina stress- och ångest­nivåer, sömnkvalitet och känslo­mässiga välbefinnande. Dessutom har de fått göra en undersökning med magnetkameror där vi har studerat deras hjärnstruktur och de har fått göra ett antal kognitiva test, säger László Harmat.

De kognitiva uppgifterna kan till exempel vara att deltagarna ska identifiera ansikten ­eller att de ska trycka på en knapp när de ser en specifik bokstav. På så sätt kan László Harmat och hans kollegor mäta hjärnaktiviteten och se hur olika hjärndelar kommunicerar med varandra.

Det är särskilt betydelsefullt för att se om deltagarnas kognitiva förmåga förbättras efter körsångsinterventionen, jämfört med en period när deltagarna inte har fått någon intervention.

En viktig sak att notera med projektet är att de som deltar är friska och hälsosamma äldre personer, ingen av dem har någon form av kognitiv svikt vid projektets start. Dels för att deltagarna behöver kunna röra sig fritt i samhället för att ta sig till repetitionerna, dels för att hjärnan blir mindre flexibel med åldern.

Hittills har deltagarna sjungit tillsammans­­ i nästan elva månader, men studien har egent­ligen pågått i snart tre år. László Harmat förklarar att det har med studiens utformning att göra. Det första året rekryterade de äldre personer som inte sjungit i kör de senaste tio åren. De fick gå igenom de omfattande undersökningarna och intervjuerna.

Efter det passerade ett år utan att deltagarna gjorde någonting relaterat till projektet  –  men de fick strikta instruktioner om att inte sjunga i kör under tiden. Sedan fick de genomföra samma undersökningar som de redan gjort en gång, och slutligen var det dags för deltagarna att börja sjunga.

Körledaren Kiki Bothén har också sett deltagarnas framsteg. Foto: Mai Engström

Det finns två anledningar till den något annorlunda experimentella designen: ekonomi och att det blir lättare att se om sjungandet ­leder till förbättring hos individer. László Harmat förklarar fördelarna. I stället för att ha två grupper av deltagare, som är den vanligaste formen av experiment  –  där den ena får interventionen och den andra är kontrollgrupp  –  har de valt att enbart ha en grupp.

Vår intervju med László Harmat äger rum alldeles intill aulan. Körens stämma smyger­ sig in genom gliporna i dörren. Efter en uppvärmning­ bestående av välkända svenska låtar och visor, har kören nu tagit sig an The sound of silence från Simon and Garfunkels ikoniska album Wednesday morning, 3 am. Den breda reper­toaren av sånger fortsätter.

Till sin hjälp har de körledaren Kiki Bothén, som ackompanjerar på piano. Och enligt László Harmat är rollen som körledare förmodligen den viktigaste för att kunna uppnå full poten­tial hos projektets kör.

–  Det är inte lätt att leda en grupp människor i en aktivitet som de inte är vana vid. Körledaren måste hitta den optimala ­balansen mellan deltagarnas förmågor och utmaningens svårighetsgrad. Under projektets gång har jag deltagit vid några repetitioner och lagt märke till att förmågorna varierar stort mellan personerna. Kiki Bothén har gjort ett strålande jobb med att stötta och leda dem, säger han.

En majoritet av deltagarna är kvinnor, men flera män sjunger också i kören. Foto: Mai Engström

Men han tror också att en körledare inte är det som avgör vilken effekt sjungandet har på hälsan.

–  Man kan självklart börja sjunga på egen hand, det behöver inte vara i en kör. Men det finns viss forskning som stödjer idén att sång, särskilt i grupp, kan ha särskilda effekter på hjärnan. Det handlar bland annat om aktivering av områden som är relaterade till emotioner och sociala band. Körsång, eller gruppsång, kan stärka sociala sammanhang och band, vilket kan leda till en positiv ­emotionell upplevelse.

I juni 2024 går studien mot sitt slut. Efter att de sjungit nästan oavbrutet en gång i veckan i elva månader är det dags för den sista stora undersökningen av deltagarna. Och László Harmat hoppas få se att deltagarnas välmående och kognitiva förmåga förbättras.

En studie i Finland visade att deltagarnas språkförmåga förbättrades efter att ha sjungit i kör, medan forskning i USA visade att det ledde till färre läkarbesök. Resultat från ytterligare liknande projekt i andra länder har sett att stressnivåerna minskade, sömnkvaliteten ökade och deltagarna blev lyckligare efter att ha sjungit i kör i sex månader.

Och László Harmat är inte förvånad över resultaten från de tidigare studierna.

– Att sjunga i kör är inte bara en kognitiv aktivitet, utan också en social och fysisk aktivitet. I vårt projekt har deltagarna ibland umgåtts före och efter sångtillfällena, i eftermiddags var det till exempel en stor grupp som promenerade hit tillsammans. Och att sjunga gör att man får träna upp sin andning och använda stora muskelgrupper, till exempel diafragman och ryggen. Alla dessa faktorer bidrar till att välmåendet ökar.

En viktig del av sångpassen är uppvärmning av kroppen. Foto: Mai Engström

Nu återstår det alltså för forskarna att se om körsång även kan förebygga kognitiv svikt. För deltagarna väntar en slutkonsert där de ska uppträda för sina familjer och vänner, något som kördeltagarna Mari Källman och Maj Törnlind ser fram emot. Mari Källman berättar att hon märkt en stor skillnad i deras sångförmåga sedan körens start.

– Man tycker inte att man kan så mycket när man kommer hit. Och alla sa saker som ”Jamen, jag kan inte sjunga.”, men nu är vi duktiga. Ibland sjunger vi fyrstämmigt, vilket vi inte trodde var möjligt i början. Man blir gladare för varje gång man kommer hit och man är ännu gladare när man går hem, tycker jag i alla fall. Det är ju så roligt, skrattar hon.

Mari Källman och Maj Törnlind ser fram emot ­slut-­ konserten och att få uppträda för familj och vänner. Foto: Mai Engström

Maj Törnlind har ett annorlunda ­perspektiv.

–  Jag har också märkt att vi sjunger bättre. Man tränar ju upp en del muskler, men jag kan inte säga att kören har bidragit till en så stor skillnad i mitt liv. Men det beror på vilken typ av person man är. Jag har barnbarn, kolonilott och är medlem i en förening så det är nästan lite svårt att få tiden att räcka till det här. Många gånger har jag inte varit tillräckligt pigg när jag varit på väg hit. Men sen när man väl är här har det ju varit jättetrevligt.

– Det är ett stort ansvar som vilar på våra axlar. Eftersom det är ett forskningsprojekt är det viktigt att alla deltagare dyker upp. Om vi hoppar av en efter en eller blir frånvarande för många gånger så kommer resultaten inte att hålla forskningsmässigt, tillägger Mari Källman.

Hon berättar att det finns en grupp deltagare som planerar att fortsätta med körsång efter att projektet är över. Det gäller bara att hitta en körledare och en lokal – och pengarna till det.

László Harmat tycker att det är roligt att en del av kören kommer att leva vidare, och han hoppas att fler äldre personer kommer att börja sjunga i kör.

– Om resultaten från studien är positiva skulle jag nog kunna kalla körsång för en naturlig intervention, naturlig medicin för kroppen och hjärnan. Jag tror att det skulle göra stor nytta som ett komplement om man även får medicinsk behandling.