Äldres vishet gör världen lyckligare
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.
Jag var nyss inbjuden till EU-toppmötet om aktivt och självständigt åldrande och behövde inte åka långt, eftersom det var på hemmaplan, liksom flera andra toppmöten nu under Sveriges ordförandeskap.
Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre är densamma i hela Europa. Intresset för ämnet var därför stort och mötet samlade deltagare från många länder. Utmaningarna som adresserades under mötet var
Forskare gav oss statistik och bakgrundsfakta, på det följde paneldiskussioner med ministrar, forskare, företrädare för civilsamhälle och andra intressenter.
Ingmar Skoog, som är professor vid Göteborgs universitet, belyste en viktig fråga: att åldrandet, både fysiskt och kognitivt, ser olika ut för olika generationer. Tidigare antaganden om äldre personer stämmer nödvändigtvis inte längre och skillnader mellan generationer visar att en hälsofrämjande livsstil har stor påverkan på åldrande. ”70 är det nya 50”, vilket betyder en kombination av hög kapacitet och stor livserfarenhet.
Vi behöver bli bättre på att ta vara på den erfarenhet som äldre har, då blir de mer attraktiva på arbetsmarknaden. Äldres livserfarenhet och yrkeserfarenhet behöver ses ha ett verkligt värde, men också vårdas. Erfarenheter behöver utmanas, diskuteras och belysas ur nya vinklar, men också ses med respekt i ett historiskt ljus. Genom reflektion och fortbildning kan erfarenheter förädlas livet ut.
Ger man upp sin egen utveckling i arbetslivet när pensionsåldern närmar sig? Eller förväntar sig samhället och arbetsgivaren inte längre någon vilja till utveckling av individen? Individens syn på sitt eget åldrande och samhällets syn på åldrande påverkar varandra. På vilket sätt tar vi tillvara äldres erfarenheter?
Medarbetare i alla åldrar behöver fortbildas för att stimulera utveckling och lärande, i syfte att förädla, fördjupa, men också förmedla erfarenheter. På så sätt kan äldres kunskap och erfarenhet bidra till verksamhetsutveckling.
I Danmark vill man gå från ett system som präglas av kontroll till just ett system med lärande i fokus för äldreomsorgen. Riktlinjer i alla ära, säger Mette Kierkegaard, äldreminister i Danmark, men de får inte bli för detaljerade. Hon menar att det kräver en kulturförändring, att man måste lita på den äldres kapacitet och på de som arbetar närmast denna.
Tänk om äldreomsorgen i hela Europa kunde gå i bräschen för ett system där både livs- och yrkeslivserfarenhet värdesätts. Där reflektion och livslångt lärande uppmuntras. Där medarbetarna får växa i takt med ålder och ökad erfarenhet, där arbetsuppgifter anpassas efter växande kompetens och ökad professionalism. Kan det göra äldreomsorgen till den attraktiva arbetsplats som den i framtiden behöver vara?
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.
Forskaren Erika Augustssons syn på åldrandet förändrades på det skotska folkdansgolvet. I dag, efter otaliga dansrundor, hoppas hon fortfarande att dansgolvet – och andra platser – kan bli en mötesplats för olika generationer.
Etiska principer som autonomi, värdighet och delaktighet har fått allt starkare fäste i vården och omsorgen. Men trots att de beskrivs i policydokument ser vardagen på golvet fortfarande annorlunda ut, skriver Åsa Hedberg Rundgren, direktör på Stiftelsen Äldrecentrum.
Äldre patienter behöver inte bara medicinsk vård. De behöver också få känslan av att någon som ser dem och bemöter dem med respekt. Men då måste personalen få mer tid och resurser, skriver undersköterskan Hala Al Hassan.