Myten om det goda exemplet

Häromveckan gjorde jag mitt livs första framträdande i en ”morgonsoffa”. Det var inte vilken soffa som helst, utan Socialstyrelsens. Deras morgon­soffa har varit ett stående inslag under en temavecka om kunskapsbaserad socialtjänst.

Samma dag, den 3 april 2025, presenterade de även sin ut­redning FoU-miljöers roller i utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst. En intressant och viktig utredning.

Ja, det är oerhört viktigt att FoU-verksamhet är med i diskussionen om hur vi bygger och säkerställer en hållbar och kunskapsbaserad socialtjänst och äldreomsorg!

Hur kan vi lära av varandras goda utvecklingsarbeten? Jag får ofta höra att det är fint att ”få inspiration från goda exempel”. Jag håller med, det är fantastiskt att få lyssna till stolta medarbetare och jag vill ­verkligen inte förringa det goda arbete som ­sker lokalt.

Men jag vill hävda att skapandet ­av en kunskapsbaserad socialtjänst och äldreomsorg kräver mycket mer än så. Det är komplext och kräver systematik.

Det finns en uppenbar risk att de goda exemplen stannar vid att vara just det, exempel. När systematiken för att analysera och syntetisera resultat, jämföra med andra och att låta sig kritiskt granskas saknas, blir bidraget till ökad kunskap oklart. Och det är så synd!

Om man inte analyserar vilka som egent­ligen var de verksamma komponenterna i det goda exemplet, blir startsträckan onödigt lång för nästa som ska pröva modellen.

Lyckad anpassning av införande av metoder kräver att man undersöker vad i det goda exemplet som faktiskt gjorde skillnad. Vilka komponenter ingick, hur var det riggat, för vem var det framtaget och vilka var deras förutsättningar? Vilka blev effekterna?

Man behöver ta hänsyn till den egna kontexten i förhållande­ till allt detta för att förstå hur det goda exemplets logik kan anpassas till just den egna verksamheten. Detta kräver för­djupad kunskap om implementering, ­syste­matisk uppföljning, forskning.

Hos FoU-verksamheter inom social­tjänstens och äldreom­sorgens område finns kvalificerad kompetens inom både processledning och vetenskaplig analys.

Genom dem kan den lokala verksamhetsutvecklingen både stöttas och undersökas systematiskt. Lärdomar kan formuleras på ett sådant sätt att kunskapen kan användas vidare av andra. Det är så forskning funkar.

Forskning är den systematiska modellen för att lära av varandra. På så sätt kan verksamhetsutveckling bidra till forskning och forskning kan bidra till verksamhetsutveckling.

Därför behöver vi mer än goda exempel för att driva utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst!