Gott åldrande i Skåne en god del av SNAC

Den skånska delen SNAC-projektet följer 6 750 deltagare från Malmö, Eslöv, Hässleholm, Osby och Ystad: storstad, mellanstor stad och landsbygd. Nya deltagare 60 och 81 år bjuds in vart sjätte år och vid de regelbundna återbesöken kommer mellan 78 och 84 procent tillbaka.

Analyser och frågeställningar i Gott åldrande i Skåne-projektet, GÅS, rör kunskap om normalt åldrande, riskfaktorer för sjukdom och förlopp av kroniska tillstånd, prediktorer för livskvalitet och funktionsförmåga, anhörigas situation samt underlag för vårdplanering av sjukvård och omsorg, vilket har resulterat i 150 vetenskapliga artiklar, 19 avhandlingar och elva pågående doktorandprojekt. Projektledare sedan starten är professor Sölve Elmståhl vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, tillika överläkare i geriatrik vid Skånes universitetssjukhus.

Totalt 30 projektmedarbetare är med om att samla in och kvalitetssäkra data och analysera olika frågeställningar som belyser äldres hälsa ur ett organ-, individ och samhällsperspektiv. Att behandla äldre patienter kräver korrekta referensvärden och gås har bidragit till att nya referensvärden för lungfunktion har tagits fram med spirometri, vilket minskar risken för felaktig överdiagnostik av obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Nya referensvärden för äldres njurfunktion som kombinerar markörerna cystatin C och kreatinin visar att var fjärde person över 90 år har kronisk njursvikt, nya referensvärden för kroppslängd och beräkning av kroppsmått – body mass index, BMI – som tar hänsyn till äldres minskade längd förbättrar möjligheter upptäcka näringsbrist, nya referensvärden för funktionsförmåga som handstyrka, koordination och balansförmåga som kan användas för att bestämma skörhet.

Även kunskap om riskfaktorer för att minska insjuknande hos äldre har tagits fram. Årligen avlider cirka 200 personer i Skåne som följd av fall. Ett flertal fallriskfaktorer är identifierade, såsom ostadighet, tidigare fall, läkemedel, hjärtsvikt. Cirka hälften av personer över 75 år står på behandling för högt blodtryck, men nuvarande nationella rekommendationer tar inte hänsyn till om behandlingen ska justeras för ålder. Behov av översyn finns. Data från GÅS-projektet visar att personer som får blodtrycksfall då de reser sig upp har en fördubblad risk att utveckla minnessvikt och demens inom sex år. Personer med tidiga tecken på kognitiv svikt har även motoriska störningar, vilket bland annat ökar fallrisk. Förekomst av förmaksflimmer ökar med stigande ålder och en hög andel står utan förebyggande antikoagulantiabehandling.

Kärlsjukdom i hjärnans mindre kärl har undersökts med magnetkamera och över 70 års ålder har var fjärde person millimeterstora mikroblödningar. Även måttliga till uttalade förändringar i hjärnans vita substans sågs hos var tredje person. En fortsatt uppföljning är planerad för att se vilken betydelse detta har för de äldre som står på antikoagulantiabehandling.

Flera studier belyser förekomst – prevalens och incidens – av demens och kognitiv svikt, njursvikt, lungsjukdom, förmaksflimmer, funktionsnedsättning, fraktur, livskvalitet, vård­insatser, vård i livets slutskede och rollen som anhörig (se sid 72).

Smärta är vanligt förekommande hos äldre personer och redan vid 60-års ålder rapporterar över 50 procent smärttillstånd. En högre andel män har hög alkoholkonsumtion kopplat till smärttillstånd medan kvinnor oftare använder smärtstillande läkemedel.

Långtidseffekter efter vissa tillstånd som fraktur och funktionsnedsättning är beskrivet vid tre och sex års uppföljning. Förändring och nedgång i lungkapacitet är följt under 13 år och visar att rökning, inflammation och kvinnligt kön är särskilda riskfaktorer.

Med stigande ålder försämras den skattade livstillfredsställelsen och funktionsförmågan. Efter 80 års ålder förlorar en femtedel sitt oberoende i vardagliga aktiviteter inom sex år.

En försämrad funktionsförmåga efter 80 års ålder och att ha olika kroppssymtom, särskilt nedstämdhet, smärta och magtarmbesvär, sämre kognition, särskilt exekutiv förmåga är relaterat till sämre livskvalitet vid uppföljning tre år senare. God ekonomi, utbildning, att leva i parförhållande och personliga egenskaper som locus of control verkar som skyddsfaktorer för livskvalitet.

Äldres hälsoläge förbättras i befolkningen. I gås har nya deltagare 60 och 81 år gamla bjudits in vart sjätte år sedan projektets start. Jämförelse mellan personer födda på 1940- och 1950-tal, men undersökta vid samma ålder, 60 år, visar att både män och kvinnor födda på 1950-talet har bättre funktionsförmåga, går snabbare och kan resa sig upp snabbare. Nya normvärden för att skatta äldres livstillfredsställelse har tagits fram.

Ett flertal påverkbara faktorer för att bibehålla funktionsförmåga och livstillfredsställelse har identifierats. Exempelvis spelar tillgång till socialt nätverk och sociala aktiviteter, delaktighet, att leva i parförhållande och fritidsaktiviteter roll för att bibehålla både livstillfredsställelse och funktionsförmåga vid sex års uppföljning, justerat för bakgrundsfaktorer som kön, ålder, sjukdom, ekonomi och utbildning.

Däremot anger en femtedel av personer över 80 år att bristande tillgång till transportmedel – möjlighet att använda exempelvis bil, buss, färdtjänst – inskränker deras möjligheter att delta i aktiviteter. Bostaden har blivit ett ofrivilligt fängelse.

Måttlig fysisk aktivitet, definierat som fysisk aktivitet 2–3 gånger per vecka eller oftare är förenat med en 28 procent lägre dödlighet vid uppföljning under elva år. Måttlig övervikt över 80 års ålder är, i motsats till övervikt hos personer i 60 års ålder, förenat med lägre dödlighet jämfört med jämnåriga personer med normal vikt vid uppföljning under 14 år – den så kallade geriatriska paradoxen.

Anhörigas upplevda börda har kartlagts och studerats i förhållande till ålder, kön och relation. Vilken sjukdom den man hjälper har påverkar i hög grad den anhöriges upplevda börda. Sjukdomstillstånd som demens och nedstämdhet, samt även frakturer och hjärt-/kärlsjukdomar har stor betydelse.

Anhöriga upplever mer belastning och olika symtom jämfört med jämnåriga personer som inte är anhöriga. I genomsnitt upphör rollen som anhörig hos hälften av äldre efter sex års uppföljning. Uppföljning via register under 14 år visar att anhöriga inte har mer sjukvård eller högre dödlighet jämfört med personer som inte är anhöriga, justerat för bakgrundsfaktorer.

Inom tio år sker en av de mest omvälvande demografiska förändringarna i Sverige, när antalet personer 80 år och äldre ökar med cirka 200 000 personer under en sexårsperiod från år 2024 till 2030. Baserat på data från gås har en prognosmodell för behov av slutenvårdsplatser i respektive regioner tagits fram och validerats mot övriga SNAC-projekt. Modellen kan ta hänsyn till ålders- och könsfördelning och andel ensamhushåll inom och mellan regioner som ett beslutsunderlag för att beräkna ett ökat behov av slutenvård i svensk sjukvård.

Underlag för kommunal dimensionering av antal äldreboendeplatser och korttidsrehabilitering fram till år 2030 har beräknats på uppdrag av Malmö stad.

GÅS som del av SNAC är en betydelsefull framtida infrastruktur för forskning på äldres hälsa, för att kunna identifiera riskfaktorer för sjukdom och öka kunskapen om mekanismer för sjukdomsutveckling. Data från SNAC kan också vara stöd för samhällsplanering av vård och omsorg. En förutsättning för detta är de noggranna och återkommande kartläggningar som görs av deltagarna i projektet i kombination med tillgång till biobank och analys av olika biomarkörer (proteomik och genomik).

I olika delprojekt görs en fördjupning med olika klinisk fysiologiska metoder – till exempel doppler, spirometri, magnetresonansröntgen – av lungfunktion, hjärta, blodtryck, hjärna och fysisk och kognitiv funktionsförmåga.

Ref.
REFERENSER

Luoto J, Elmståhl S, Wollmer P m fl (2015). Incidence of chronic obstructive pulmonary disease in subjects 65–100 years of age. Eur respir j.

Werner K, Pihlsgård M, Elmståhl S m fl (2017). Combining cystatin C and creatinine yields reliable GFR estimation in older adults in contrast to betatrace protein and beta2-microglobulin. Nephron.

Stenhagen M, Nordell E, Elmståhl S (2013). Falls in elderly people: A multifactorial analysis of risk markers using data from the Swedish general population study Good aging in Skåne. Aging clin exp res.

Elmståhl S, Widerström E (2014). Orthostatic intolerance predicts mild cognitive impairment: incidence of mild cognitive impairment and dementia from the Swedish general population cohort Good aging in Skåne. Clin interv aging.

Elmståhl S, Ellström K, Siennicki-Lantz A m fl (2019). Association between cerebral microbleeds and hypertension in the Swedish general population Good aging in Skåne (GÅS) study. J clin hypertension.

Overton M, Pihlsgård M, Elmståhl S. (2018). Up to speed: Birth cohort effects observed for speed of processing in older adults: Data from the Good aging in Skåne population study. Intelligence.

Elmståhl S, Sanmartin Berglund J, Fagerström C m fl (2020). The life satisfaction index-A (LSI-A): Normative data for a general swedish population aged 60 to 93 years. Clin interv aging.

Enkvist Å, Ekström H, Elmståhl S (2012). What factors affect life satisfaction (LS) among the oldest-old? Arch gerontol geriatr.

Elmståhl S, Ekström H (2012). Prediktorer för livstillfredsställelse, funktionsförmåga och aktiviteter i det dagliga livet – data från den longitudinella befolkningsstudien Gott åldrande i Skåne. En sexårsuppföljning av 60 till 93 år gamla malmöbor. Geriatriskt utvecklingscentrum, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Ekström H, Auoja NL, Elmståhl S m fl (2020). High burden among older family caregivers is associated with high prevalence of symptoms: Data from the swedish study Good aging in Skåne (GÅS). J aging res.

Elmståhl S, Pihlsgård M, Sanmartin Berglund J m fl (2020). En prognosmodell för dimensionering av slutenvård särskilt för gruppen äldre över 80 år. VE geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Fler artiklar ur temat

Svenska nationella studien om åldrande och vård – ett unikt…

Forskningsutpost i norr

Tack vare engagerad personal och infrastruktur från ett tidigare etablerat samarbete med Stiftelsen Äldrecentrum blev en norrländsk glesbygdskommun en del av den globala äldre- och åldrandeforskningen.

40 år av samarbete på Kungsholmen

Tack vare generös respons från invånarna, engagemang för folkhälsa hos Stiftelsen Äldrecentrum och robust vetenskaplig grund vid KI-ARC har vi med upprepade uppföljande undersökningar kunnat följa hälsostatus hos 6 949 äldre personer och därmed gett ett relevant bidrag till att…

Reflektioner ur ett Blekingeperspektiv

Planerna för projektet Åldrandet i Blekinge hade redan börjat smidas när det nationella forskningsprojekt som skulle följa den åldrande befolkningens hälsa och sjuklighet koncipierades. Det visade sig att SNAC låg helt i linje med Blekinges projektplaner.