Unika data om äldreomsorgens insatser

I Stockholm består SNAC-studien av två delar, befolkningsdelen och det som hittills benämnts som vårdsystemdelen. Befolkningsdelen studerar åldrandet genom att man över tid följer slumpmässiga urval av personer från 60 års ålder, boende på Kungsholmen eller Essingeöarna. I vårdsystem­delen är syftet att över tid studera hur kommunens äldreomsorg tillgodoser bedömda behov och hur äldreomsorgens insatser samvarierar med konsumtion av hälso- och sjukvård.

Vårdsystemdelen omfattar samtliga personer 65 år och äldre som har insatser från äldreomsorgen. Från att man beviljas äldreomsorg för första gången registreras alla efterföljande beslut om ändringar, det vill säga vilka insatser man fått beviljat. Uppgifter registreras även kring omsorgstagarnas individuella behov, vilka biståndshandläggarna dokumenterar i underlaget för besluten.

Genom att följa individers äldreomsorgs­insatser i relation till biståndsbedömda behov, från tidpunkten för första beslutet tills individen avlider, kan vi ge en bild av hela perioden med äldreomsorgsinsatser. På så vis är det möjligt att över tid studera förhållandet mellan bedömda behov och beviljade insatser. Resultaten kan användas som underlag för planering och systematisk uppföljning av fördelningen av resurser. Tillgängliga data kan också användas i forsknings- och utvecklingsarbete kring frågor om vård och omsorg.

Fram till maj 2021 omfattade vårdsystem­delen endast stadsdelen Kungsholmen, där biståndshandläggare har registrerat uppgifterna i en särskild databas. Efter ett omfattande planeringsarbete under de senaste två åren har Stiftelsen Äldrecentrum nyligen kunnat utvidga vårdsystemdelen till att omfatta samtliga 13 stadsdelsförvaltningar i Stockholms kommun. Vårdsystemdelen blir nu SNAC Stockholm äldreomsorg. Fortsättningsvis kommer data kunna hämtas direkt från biståndshandläggarnas ordinarie dokumentationssystem. På så vis ingår nu samtliga äldreomsorgstagare i Stockholms kommun. År 2019 var detta cirka 21 000 personer, vilket motsvarade cirka 15 procent av befolkningen 65 år och äldre. Med det nya upplägget av SNAC Stockholm äldreomsorg kommer tillförlitligheten av data öka avsevärt när hela Stockholms kommun inkluderas och inget bortfall av varken personer eller biståndsbeslut förekommer. Att samtliga stadsdelsförvaltningar nu inkluderas öppnar också upp för att studera fler perspektiv på jämlikhet.

På uppdrag av Stockholms äldreförvaltning har Stiftelsen Äldrecentrum tidigare med två års mellanrum analyserat vad omsorgstagarna i samtliga stadsdelar hade för insatser i relation till bedömda behov. Analyserna avsåg behov och beviljade insatser 1 mars 2017 respektive 1 mars 2019. Resultaten för båda tidpunkterna visade att de faktorer som var tydligast kopplade till insatsernas omfattning var hur stort behov av hjälp en person hade med basala aktiviteter i dagliga livet, adl – på- och avklädning, personlig hygien, förflyttning, födointag – samt graden av kognitiv nedsättning. Hemtjänstens omfattning påverkades dessutom av graden av rörelsehinder.

Vi kunde också se att kognitiv nedsättning hade en större betydelse för omsorgens omfattning bland personer utan eller med lätta rörelsehinder, jämfört med dem som hade omfattande rörelsehinder. Det vill säga, högst sannolikhet (62 procent) att ha ett beslut om vård- och omsorgsboende hade personer utan svåra rörelsehinder men med svår kognitiv nedsättning. Personer utan eller med lätt kognitiv nedsättning hade generellt en sannolikhet under 20 procent att ha ett beslut om vård- och omsorgsboende – oavsett hur stora rörelsehinder de hade. Ett liknande mönster fanns även för omfattningen av hjälp från hemtjänsten. En sannolik förklaring är att rörliga personer med svår kognitiv nedsättning beviljas mer omfattande insatser än de som inte kan förflytta sig på egen hand.

Analyserna visade också att samma faktorer påverkade hemtjänstens omfattning i samtliga stadsdelar. Antalet beviljade timmar skiljde sig dock något, givet samma bedömda behov. Hur man beviljade vård- och omsorgsboende var i stort sett samstämmigt mellan stadsdelarna.

Vad gäller utvecklingen över tid visade jämförelsen mellan 2017 och 2019 års data att omsorgstagarna med hemtjänst beviljades marginellt fler timmar år 2019 jämfört med 2017, givet samma behov. Dock var andelen med stora omsorgsbehov som beviljats vård- och omsorgsboende avsevärt lägre (20 procent) under perioden 2017 till 2019 jämfört med före 2017. Denna förändring över tid var snarlik i alla stadsdelar.

Med det tillgängliga underlaget kunde omkring hälften av variationen av antalet beviljade hemtjänsttimmar mellan olika individer förklaras. Det gällde även beslut om vård- och omsorgsboende. Det innebär således att det finns andra faktorer än de om hittills varit tillgängliga för analys baserat på beslutsunderlaget.

För att bättre kunna förklara variationen mellan olika individers insatser har Stiftelsen Äldrecentrums utredare i samarbete med biståndshandläggare från Kungsholmens stadsdelsförvaltning utvecklat ett enkelt webbformulär. Detta tar upp tio ytterligare aspekter, som enligt handläggarna påverkar besluten. Frågorna i formuläret handlar om fallrisk, psykisk ohälsa, missbruk, om det är frågan om ett motiveringsärende – det vill säga att individen motiveras till att ta emot mer omfattande insatser – ensamhet, syn- och hörselnedsättning samt bostadens tillgänglighet. Under en tremånadersperiod från mars 2021 till maj 2021 testades webformuläret av handläggarna på Kungsholmen. Under hösten 2021 kommer Stiftelsen Äldrecentrum utifrån data som samlats in under testperioden att undersöka om dessa tio frågor kan öka förklaringsgraden av variationen mellan olika individers insatser.

I syftet med SNAC ingår också att studera hur omsorgsinsatser och sjukvårdskonsumtion samvarierar. Detta är möjligt genom att samköra information från det sociala dokumentationssystemet med uppgifter från Region Stockholms patientregister, den så kallade val-databasen. Ett tidigare exempel på detta är Äldrecentrums studie Att komma hem från sjukhus och få ett tryggt mottagande där personer i stadsdelen Kungsholmen som skrivits ut från slutenvården med stora funktionsnedsättningar och behov av omfattande insatser från äldreomsorgen följts upp under 90 dagar.

Studien jämförde bland annat förloppet för dem som fick omfattande ”vanlig” hemtjänst med dem som fick förstärkta insatser av Tryggt mottagande. Resultaten visade ingen skillnad mellan grupperna vad gäller överlevnad, funktionsförmåga och hemtjänstens omfattning 90 dagar efter sjukhusvistelsen. Drygt 20 procent av dem som hade fått Tryggt mottagande hade flyttat till ett vård- och omsorgsboende inom 90 dagar, jämfört med 10 procent i hemtjänstgruppen. Det tyder på att Tryggt mottagande inte förhindrade eller fördröjde en flytt till särskilt boende, utan att det snarare var de sköraste omsorgstagarna som fått ta del av insatsen.

Den främsta förtjänsten med Tryggt mottagande var det kvalificerade personliga omhändertagandet. För att det skulle vara möjligt för Tryggt mottagande att bidra till en förbättrad funktionsförmåga sågs ett behov att undersöka dels hur lång insatsen behöver vara och i vilken utsträckning rehabiliteringsinsatserna skulle behöva förstärkas.

Sammanfattningsvis ger det nya upplägget av SNAC Stockholm äldreomsorg möjlighet att undersöka vilka faktorer som driver äldreomsorgsbesluten och hur omsorgstagarnas behov och insatser förändras över tid, för samtliga personer med äldreomsorg i Stockholms stad. Genom att använda registerdata som genereras genom ordinarie dokumentation vid biståndshandläggning blir datainhämtning förhållandevis enkel och bortfallet minimeras. Utvecklandet av några ytterligare faktorer som registreras i ett enkelt webbaserat formulär ger möjlighet till att ännu bättre förklara varför vissa personer har små och vissa stora insatser från äldreomsorgen.