- HEAT är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som undersöker hur värmeböljor påverkar äldre personer i Sverige, och hur städer kan utformas för att minska värmerelaterade hälsorisker.
- Forskare från stadsklimatologi, epidemiologi, arkitektur, arbetsterapi och psykologi samarbetar med stadsplanerare, hemtjänst och civilsamhälle.
- Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Umeå universitet, Jönköping university och Lunds universitet. Det startade 2022 och fortsätter till och med 2027, ytterligare forskningsmedel är sökta för att kunna fortsätta utveckla forskningen.
- HEAT finansieras av Formas, Familjen Kamprads stiftelse samt Aktiestinsen Lennart Israelssons stiftelse.
Grönska hjälper när värmen slår till
Mitt i sommarens första värmebölja, när värmen kommer på riktigt, när nätterna inte svalnar och luften nästan står still, blir livet i staden annorlunda. För många äldre personer handlar det om mer än lite sommarvärme. Hjärta och kärl kan belastas, uttorkningen smyga sig på, och vardagens aktiviteter kan plötsligt kännas krångliga. Men det handlar också om hur vi faktiskt lever våra liv när det blir allt varmare.
I forskningsprojektet heat undersöker vi hur värmeböljor påverkar äldre personer och hur stadens utformning spelar roll. Resultaten pekar tydligt i en riktning: det behöver bli lättare att vistas utomhus, på ett säkert sätt, även under varma dagar. Och svaret är nog enklare än vi tror – staden behöver bli grönare.
Många äldre personer oroar sig för värmen, men ofta för andra snarare än sig själva. I en studie med över 700 äldre personer var oron för den egna hälsan relativt låg, medan oron för andra äldre och för samhället var betydligt högre.
Detta är ett välkänt fenomen inom psykologin. Vi tenderar att tänka att risker drabbar andra mer än oss själva. Problemet är att den som inte ser sig själv som riskutsatt heller inte förändrar sitt beteende.
Det som däremot gör risken mer konkret är kroppen och hemmet. Att känna att det är för varmt i bostaden kan bli en tydlig signal om att risken faktiskt gäller en själv.
De äldre personer i vår studie som oroade sig för sig själva under en värmebölja var just de som hade det varmt inne. Då är det viktigt att det finns svala utomhusmiljöer lätt tillgängliga, några träd utanför som skuggar en bänk att sitta på, eller en allé som skuggar trottoaren på väg till affären där man kan köpa något svalkande.
Många äldre personer väljer att stanna inne under varma dagar, enligt en studie vi utförde tillsammans med SOM-institutet. Samtidigt vet vi att värmen ofta samlas inomhus, och att svenska bostäder i stor utsträckning är byggda för att hålla kvar värme. Många slutar också utföra sina utomhusaktiviteter när det blir värmebölja.
Med fler värmeböljor kan detta leda till inaktivitet, ensamhet och sämre hälsa.
Vi såg tre tydliga grupper i fråga om var människor helst befinner sig under en värmebölja. Närmare hälften, 46 procent, tillhör gruppen som främst stannar hemma. Här är de äldsta klart överrepresenterade. En annan grupp på 43 procent söker sig till vatten och grönska.
Men en park på andra sidan staden hjälper inte den som tycker att det är ansträngande att gå dit en varm dag. Vi såg att äldre personer som har grönska nära bostaden i mindre utsträckning avstår från att vara utomhus under en värmebölja. Därför behöver grönskan finnas nära till hands, helst alldeles inpå knuten.
Detta gör utomhusmiljön särskilt viktig. Om det finns skugga, grönska och möjlighet att sitta ute eller röra sig kortare sträckor i svalare miljöer, blir det möjligt att gå ut även under varma dagar.
Några träd kan göra stor skillnad. De skuggar inte bara marken utan också fasader och fönster, och genom bladens avdunstning kyls luften runt omkring. Så sänker träden temperaturen både ute och inne, en svalka som varken kräver el eller släpper ut något.
När jag själv bodde i Columbus i usa blev det tydligt hur mycket städer kan arbeta med träd som en del av sin infrastruktur. Där har man genom lokala initiativ planterat över 300 000 träd under de senaste decennierna.
I större städer har ambitionerna ibland varit ännu högre. I New York planterades över en miljon träd. Men sådana satsningar behöver sättas i relation till stadens storlek. En miljon träd i New York motsvarar ungefär 200 000 träd i Stockholm, eller cirka 70 000 till 100 000 träd i Göteborg.
Det viktiga är dock inte bara hur många träd som planteras, utan var de planteras. Några träd som skuggar en gård, ett bostadshus eller en gångväg kan göra stor skillnad i vardagen. Träden ska finnas nära där vi bor, man ska kunna se dem från sitt fönster.
I dag bygger många råd på att man bör stanna inne när det är som varmast. Vår forskning visar att det också behövs ett komplement, att skapa miljöer där det faktiskt går att gå ut. Det kan handla om skuggade sittplatser nära bostaden, träd längs gångvägar och tillgång till gröna miljöer på kort avstånd.
När sådana miljöer finns blir det lättare att fortsätta med det som är viktigt i vardagen, att röra på sig, handla eller träffa andra. När de saknas blir alternativet ofta att stanna kvar i en varm bostad, med risker för hälsan till följd.
Kort sagt handlar det inte bara om att skydda sig från värmen, utan om att skapa förutsättningar för att leva ett aktivt liv även när temperaturen stiger.
Fler artiklar ur temat
Tillgänglighet och trivsel – så vill vi bo
Bostaden har stor betydelse för äldre personer, men forskningen är knapp. Studier visar att tillgången till service i närområdet, samt uteplats eller balkong…
Hon jobbar ideellt för bättre bomiljö
Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service.…
Gemenskap i utsatta områden
Äldre personer vill ogärna flytta, oavsett områdets karaktär, visar studier. Det känslomässiga bandet och sociala gemenskapen är viktiga faktorer. Likaså om samhället väljer…
