Smärtbehandling bra för äldre och samhället

Långvarig smärta bland äldre är inte bara ett individuellt problem, utan medför stora kostnader för samhället, inte minst för hälso- och sjukvården. Att behandla äldre med kronisk smärta utifrån deras individuella behov leder till ett bättre liv för de som drabbats, men är också kostnadseffektivt för hela samhället.

Nästan var fjärde person över 65 år lider av kronisk smärta, som också brukar kallas långvarig smärta. Det orsakar mycket lidande för de som drabbas, men även för deras närstående och medför också stora kostnader i hälso- och sjukvården och samhället i stort.

Kronisk smärta är ofta ett komplext problem som är svårt att behandla och bota. Individanpassad vård är viktig för att skapa bästa möjliga förutsättningar för patienterna.

I en studie av personer över 65 år i Linköping och Norrköping undersökte vi förekomsten av kronisk smärta i den äldre befolkningen och vad detta innebär för drabbade personers livskvalitet och samhällets kostnader.

23 procent led av påtaglig kronisk smärta (se figur 1) och problematiken medförde extra kostnader på cirka 280 miljoner kronor.

Studien baserades på dels ett frågeformulär, dels data från register avseende användning av hälso- och sjukvård och kommunal service. Med kommunal service avses hemhjälp och särskilt boende.

Formuläret skickades ut till 10 000 personer över 65 år i Linköpings och Norrköpings kommuner och innehöll frågor om bland annat ålder, kön, bostadsort, levnadsvanor, generell hälsa, eventuell smärtproblematik, livskvalitet, läkemedelsanvändning, och eventuell hjälp från närstående. Drygt 6 600 personer besvarade frågeformuläret.

Studien visade att de totala kostnaderna, med anledning av kronisk smärta bland personer över 65 år i Linköping och Norrköping, uppgick till cirka 280 miljoner kronor per år. Om man antar att den studerade populationen är representativ för hela landet skulle detta motsvara en kostnad på över tio miljarder kronor per år i Sverige (se figur 2).

Den största delen av kostnaderna handlade om sjukvård och kommunal service, men även läkemedel och hjälp från närstående bidrog tydligt. Hjälp från närstående innefattar diverse vardagliga hushållssysslor som den smärtdrabbade har svårt att klara av. Att en kostnad sätts på hjälp från närstående beror på att den tid då de hjälper till inte kan användas till annat, som till exempel att arbeta. De totala kostnaderna ökade med stigande ålder och med ökad grad av kronisk smärta.

Livskvalitet mättes med hjälp av ett frågeformulär som innehåller frågor om fem dimensioner: rörlighet, egenvård, utförande av vardagliga aktiviteter, smärta och obehag samt ångest och depression. Frågorna sammanvägs till ett värde mellan 0 och 1, där 1 motsvarar bästa möjliga hälsa. Ju mer kronisk smärta, desto sämre var resultatet i alla de fem dimensionerna av livskvalitet.

De allra mest påverkade dimensionerna var smärta och obehag och utförande av vardagliga aktiviteter. Den sammanvägda livskvaliteten försämrades med stigande ålder, och mycket tydligt med ökande grad av kronisk smärta.

Det saknas ofta behandlingar som botar kronisk smärta. I stället får man rikta in sig på smärtlindring och strategier för att hantera den enskilde patientens situation. Bland personer med kronisk smärta förekommer ofta samsjuklighet, till exempel depression, som bidrar till att försvåra behandlingen av patienterna.

Sammanfattningsvis visar vår studie att kronisk smärta bland äldre är ett utbrett problem, som på ett tydligt sätt påverkar livet för både de som drabbas och för deras närstående.

Problematiken är dessutom förknippad med stora kostnader för sjukvården och för samhället i stort. Utbredningen av kronisk smärta bland äldre är ett mycket angeläget problem och det är viktigt att i största möjliga mån mildra konsekvenserna.

Från sjukvårdens sida bör man så långt som möjligt fånga upp dessa patienter. Varje patient bör ses utifrån sin situation och sina förutsättningar med tanke på att kronisk smärta ofta innebär en komplex problematik. Förutom att ge patienterna medicinering mot smärtan bör specialister inom flera olika områden (läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter med flera) samarbeta för att underlätta situationen för den enskilde patienten så mycket som möjligt.

Ref.
Referenser

L Bernfort, B Gerdle, M Rahmqvist, M Husberg och L-Å Levin (2015). Severity of chronic pain in an elderly population in Sweden – impact on costs and quality of life. Pain.

Fler artiklar ur temat

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…