Okunskap hindrar evidensbaserad praktik
A view from the top: the local politico-administrative leadership in implementing evidence-based practice in social services
Annika Bäck, institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet 2021
Trots investeringar i införandet av evidensbaserad praktik i socialtjänsten finns det svårigheter att implementera den. Denna avhandling visar att okunskap, olika tolkning av evidensbaserad praktik och olika syn på vilken roll socialnämnderna borde ha var bidragande faktorer till problemen. En medvetenhet om och reflektion kring olika tolkningar och förväntningar kan vara viktiga lösningar.
Tandvård kan upptäcka benskörhet
Aspects of osteoporosis and fracture risk assessment in primary dental care – attitudes, willingness to pay and evaluation of an automated software
Joanna Gullberg, odontologiska fakulteten, Malmö universitet 2021
Genom ett närmare samarbete mellan tandvården och sjukvården kan benbrott förhindras och benskörhet upptäckas tidigt tack vare röntgenbilder som tas hos tandläkare. Avhandlingen har undersökt inställningen hos tandläkare och riskpatienter till att introducera en sådan bedömning av benskörhetsrisk, liksom även patienternas betalningsvilja, samt utvärderat en automatiserad röntgenmjukvara. Se även numrets Avhandlat-intervju med Joanna Gullberg.
Digital struktur till hjälp i vardagen
Digital support for people with cognitive impairment: An intervention to increase the occupational performance in everyday life
Maria Andreassen, institutionen för medicin och vårdvetenskap, Linköpings universitet 2021
Kognitiv sjukdom kan bland annat leda till att det blir svårt att strukturera sin vardag och komma ihåg sysslor. En interaktiv, digital kalender med påminnelsefunktion kan hjälpa till med dessa problem, visar denna avhandling. Framför allt var kalendern till hjälp för att komma ihåg att ta mediciner, sköta sin träning och schemalägga möten med familj och vänner.
Snedvriden forskning om digital teknik
En splittrad ålderdom genom forskning om digitala teknologier
Arianna Poli, institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet 2021
Avhandlingen undersöker digital ojämlikhet bland äldre genom att studera deras deltagande i forskning om digital teknik. Resultaten visar att äldres deltagande är selektivt utifrån ålder, kön, hälsotillstånd, arbetsnivå och digitala färdigheter, något som kan bidra till en snedvridning av forskningsresultat.
Vikten av värdighet
Evaluating the Swedish dignity care intervention within municipality healthcare: for older persons with palliative care needs
Annika Söderman, institutionen för hälsovetenskaper, Umeå universitet 2021
Ett speciellt arbetssätt som heter DCI-SWE bidrar till att bevara värdigheten och livskvaliteten hos äldre som får palliativ vård, visar avhandlingen. Modellen är en så kallad värdighetsbaserad intervention som består av samtalsstöd och vårdhandlingar som sjuksköterskor kan anpassa utifrån den enskildes behov.
Trygghetsboenden polariserar
Exploring resident health, wellbeing, and thriving in Swedish sheltered housing
Laura Corneliusson, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet 2021
Äldre på trygghetsboenden har i snitt lägre funktionsnivå och mer nedstämdhet, jämfört med äldre i eget boende. Trots det upplever de en högre nivå av trivsel, mycket tack vare att de känner att de har autonomi, formellt och informellt stöd, ett positivt socialt klimat och närhet till service och kollektivtrafik.
På gång mot demens
Gait speed, physical activity, cognitive function and dementia: associations in cross-sectional and longitudinal studies and validity of a physical activity questionnaire in very old people
Jerry Öhlin, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2021
I avhandlingen mättes gånghastigheten hos 87-åringar. När mätningarna följdes upp fem år senare hade en tredjedel utvecklats en demenssjukdom. Resultaten visar att ju lägre gånghastighet man hade vid den första mätningen och ju mer den sjunkit vid uppföljningen, desto högre var risken för demenssjukdom. Resultaten kvarstod även om de monitorerade personerna hade varit fysiskt aktiva i medelåldern.
Socioekonomiska sjukvårdsskillnader
Socio-economic differences in the healthcare utilisation of older persons in Sweden
Megan Doheny, institutionen för global hälsa, Karolinska institutet 2021
Inkomst, utbildning och ålder är avgörande socioekonomiska faktorer för hur mycket och hur länge äldre personer nyttjar sjuk- och akutvård samt får receptbelagda mediciner. Äldre med hög inkomst drar oftast på sig högre sjukvårdskostnader, medan de som hade lägre inkomst och som bodde ensamma eller på särskilt boende var de som besökte akutmottagningarna i störst utsträckning.
Fysioterapeut viktigare än robothjälp
“Taking the next step”: wholebody biomechanical gait analysis, and user-perspectives on robotic-assisted gait training post-stroke
Heidi Nedergård, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2021
Speciella robotar kan vara till hjälp vid gångrehabilitering efter genomgången stroke genom att till viss del möjliggöra utvärdering av gångförmågan i detalj och intensifiera träningen. Samtidigt visade det sig att fysioterapeuters roll och deras uppmuntran var avgörande för att motivationen skulle bibehållas, något som ansågs viktigare än själva teknologin i sig.
Om simultanförmåga och demensrisk
Timed up-and-go dual-task tests for early detection of dementia disorder
Hanna Bozkurt Åhman, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet 2021
Med hjälp av ett så kallat dual-task-test där äldre patienter går och samtidigt gör kognitiva tester går det att särskilja mellan olika typer av kognitiva nedsättningar. Testet kan användas för att förutsäga demensutvecklingen hos personer inom två och ett halvt år efter en minnesutredning, enligt avhandlingsförfattaren.
E-hälsoverktyg är svåra för äldre
Voices in the wake of eHealth: Older adults’ and occupational therapists’ perspectives of using information and communication technology
Elin Jakobsson, sektionen för arbetsterapi, Karolinska institutet 2021
Avhandlingen undersöker hur äldre personer med kognitiv nedsättning upplever användningen av olika e-hälsoverktyg, exempelvis dator och telefon, i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Många tyckte att det var svårt och komplicerat att använda tekniken, medan andra hade en mer positiv erfarenhet. Anhörigas hjälp var viktig i det avseendet.
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.
Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga åldern.
Hur bra för välmåendet är det att sjunga i kör och kan det förhindra demens? Det studerar forskare från Linnéuniversitetet och Stockholms universitet med hjälp av äldre personer som har sjungit tillsammans i nästan ett år.
Ett friskt rörelseorgan är viktigt för att kunna leva ett självständigt liv i åldrandet. Skelett- och muskelvävnad är tätt förbundna och det är därför extra viktigt att ta hänsyn till båda dessa vävnader hos riskpersoner för att minimera risken för…
Att leva tillsammans med andra skyddar oss mot både kognitiva och andra sjukdomar. Att förlora en nära och viktig relation ökar samtidigt risken att bli sjuk och dö i förtid.
Många seniorer är isolerade och ensamma, det sociala livet är ofta begränsat till hemtjänstens besök. Håll kontakten! är en arbetsmodell för hemtjänstens personal som kan bidra med en lösning på den sociala utmaningen.
