S Murata, M Ebeling, R Ono, M Maeda, K Schmidt‑Mende, H Fukuda, K Modig (2026) Understanding Japan’s Mortality Advantage: A Comparison of Mortality in Independent and Dependent Older Adults in Japan and Sweden BMC Medicine.
Friska japaner och svenskar lever lika länge
En ny studie har jämfört livslängd efter 75 års ålder hos över 850 000 svenskar och drygt 330 000 japaner. Deltagarna delades in efter om de hade hemtjänst, bodde på äldreboende eller saknade äldreomsorg.
– Kanske beror Japans långa livslängd inte primärt på att befolkningen är så mycket friskare? Våra resultat ger en mer nyanserad bild och tyder i stället på att skillnaderna främst uppstår bland personer som behöver vård och omsorg, säger Karin Modig, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Resultaten, publicerade i BMC Medicine, visar att dödligheten mellan japaner och svenskar inte skiljer sig så mycket åt, när de är friska och inte i behov av omsorg.
En 75‑årig japansk kvinna kunde förvänta sig 10,4 friska år och 5,1 år med omsorg, jämfört med 9,9 respektive 3,8 år för en svensk kvinna. För män var skillnaderna små.
Forskarna pekar på flera möjliga orsaker till resultaten, som skillnader i vem som får omsorg, hur vården organiseras, mer omfattande medicinsk behandling i livets slutskede i Japan och större inslag av anhörigvård. Studien är en del av ett större samarbete mellan Karolinska Institutet och japanska universitet.
– Det här är de första forskningsresultaten från ett samarbetsprojekt som undersöker hälsan hos äldre i Sverige jämfört med Japan. Vi har redan påbörjat nästa studie där vi ska jämföra hälsan hos äldre i olika vårdstadier, säger Karin Modig.
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur…
Fler nyheter
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…