Karin Modig, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet har lett studien som jämförde livslängden mellan japaner och svenskar. Foto: Anders Ahlbom

Friska japaner och svenskar lever lika länge

Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.

En ny studie har jämfört livslängd efter 75 års ålder hos över 850 000 svenskar och drygt 330 000 japaner. Deltagarna delades in efter om de hade hemtjänst, bodde på äldreboende eller saknade äldreomsorg.

Kanske beror Japans långa livslängd inte primärt på att befolkningen är så mycket friskare? Våra resultat ger en mer nyanserad bild och tyder i stället på att skillnaderna främst uppstår bland personer som behöver vård och omsorg, säger Karin Modig, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Resultaten, publicerade i BMC Medicine, visar att dödligheten mellan japaner och svenskar inte skiljer sig så mycket åt, när de är friska och inte i behov av omsorg.

En 75‑årig japansk kvinna kunde förvänta sig 10,4 friska år och 5,1 år med omsorg, jämfört med 9,9 respektive 3,8 år för en svensk kvinna. För män var skillnaderna små.

Forskarna pekar på flera möjliga orsaker till resultaten, som skillnader i vem som får omsorg, hur vården organiseras, mer omfattande medicinsk behandling i livets slutskede i Japan och större inslag av anhörigvård. Studien är en del av ett större samarbete mellan Karolinska Institutet och japanska universitet.

– Det här är de första forskningsresultaten från ett samarbetsprojekt som undersöker hälsan hos äldre i Sverige jämfört med Japan. Vi har redan påbörjat nästa studie där vi ska jämföra hälsan hos äldre i olika vårdstadier, säger Karin Modig.

Läs studien

S Murata, M Ebeling, R Ono, M Maeda, K Schmidt‑Mende, H Fukuda, K Modig (2026) Understanding Japan’s Mortality Advantage: A Comparison of Mortality in Independent and Dependent Older Adults in Japan and Sweden BMC Medicine.

Relaterat

Illustration på äldre kvinna

Ålderism – därför är det ett problem

Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.

Äldre man dricker vin

För gammal för att förändras?

Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…

Ålder i arbetslivet en komplex fråga

Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur…

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…