S Murata, M Ebeling, R Ono, M Maeda, K Schmidt‑Mende, H Fukuda, K Modig (2026) Understanding Japan’s Mortality Advantage: A Comparison of Mortality in Independent and Dependent Older Adults in Japan and Sweden BMC Medicine.
Karin Modig, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet har lett studien som jämförde livslängden mellan japaner och svenskar. Foto: Anders Ahlbom
Friska japaner och svenskar lever lika länge
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
En ny studie har jämfört livslängd efter 75 års ålder hos över 850 000 svenskar och drygt 330 000 japaner. Deltagarna delades in efter om de hade hemtjänst, bodde på äldreboende eller saknade äldreomsorg.
– Kanske beror Japans långa livslängd inte primärt på att befolkningen är så mycket friskare? Våra resultat ger en mer nyanserad bild och tyder i stället på att skillnaderna främst uppstår bland personer som behöver vård och omsorg, säger Karin Modig, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Resultaten, publicerade i BMC Medicine, visar att dödligheten mellan japaner och svenskar inte skiljer sig så mycket åt, när de är friska och inte i behov av omsorg.
En 75‑årig japansk kvinna kunde förvänta sig 10,4 friska år och 5,1 år med omsorg, jämfört med 9,9 respektive 3,8 år för en svensk kvinna. För män var skillnaderna små.
Forskarna pekar på flera möjliga orsaker till resultaten, som skillnader i vem som får omsorg, hur vården organiseras, mer omfattande medicinsk behandling i livets slutskede i Japan och större inslag av anhörigvård. Studien är en del av ett större samarbete mellan Karolinska Institutet och japanska universitet.
– Det här är de första forskningsresultaten från ett samarbetsprojekt som undersöker hälsan hos äldre i Sverige jämfört med Japan. Vi har redan påbörjat nästa studie där vi ska jämföra hälsan hos äldre i olika vårdstadier, säger Karin Modig.
Läs studien
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Närvarande om åldrandets vardag
Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne…
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
Fler nyheter
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
