- De som deltog i konferenserna var äldre personer, forskare, organisationer från civilsamhället, företag och representanter från kommun och region. Konferenserna bestod av presentationer varvat med gruppdiskussioner.
- Nätverket som har uppstått efter projektets slut initierades av representanter från Norrköpings kommun och Frivilligcentralen i Norrköping. Sedan dess har flera aktörer anslutit sig till nätverket, däribland pensionärsorganisationer och Linköpings universitet via Axel Ågren, som koordinerar nätverket tillsammans med Frivilligcentralen Norrköping.
Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet
Mellan 2021 och 2022 pågick projektet Plattform äldres ensamhet där aktörer från olika delar av samhället möttes i mindre konferenser. Målet var att utbyta erfarenhet och kunskap om att arbeta med äldre personers ensamhet.
Den här typen av möten och evenemang kan vara ett bra sätt för olika aktörer att få syn på vad andra gör, vilket i förlängningen kan ge idéer till framtida samarbeten, visar en rapport vid Linköpings universitet.
– Det finns stora vinster med att ses över professions- och organisationsgränser kring en fråga, ett tema eller problem. Många som arbetar med andra människor bär på mycket tyst kunskap som behöver lyftas, diskuteras och reflekteras kring, säger Axel Ågren, universitetslektor vid Linköpings universitet som har skrivit rapporten.
I projektet ingick fyra konferenser som arrangerades mellan 2021 och 2023 med olika teman: olika satsningar för att minska äldres ensamhet, aktuell forskning, äldres ensamhet efter coronapandemin, samt ensamhet och sociala relationer.
Formatet och storleken på konferenserna har varit avgörande för hur lyckade konferenserna var. Axel Ågren berättar att diskussioner i små grupper, om 10 till 30 personer, i en och en halv timme verkar ge mer än att bjuda in externa talare till en större heldagskonferens.
Deltagarna upplevde att konferenserna var givande, de fick nya insikter och perspektiv samt att träffarna har lett till fler samarbeten efter.
Det har också bidragit till nya forskningsidéer, och några aktörer har skapat ett nätverk mot ofrivillig ensamhet som regelbundet arrangerar seminarier. Men det är ändå svårt att dra några konkreta slutsatser kring projektet och om träffarna faktiskt har gjort äldre personer mindre ensamma.
– Det är ett område som vi arbetar för att utveckla. Samtidigt finns det flera viktiga resultat: flera aktörer har börjat att samverka, vi forskare har fått idéer som vi nu skriver ansökningar för, och deltagarna har lärt sig vad som görs inom olika verksamheter. Dessutom har deltagarna haft möten mellan våra konferenser. Men frågan kvarstår om vad konferenser leder till. Att sätta ord på effekten är en utmaning.
Axel Ågren hoppas nu att detta mötessätt kan inspirera andra.
– Många från vitt skilda delar av samhället är väldigt engagerade i att motverka äldres ensamhet. Att så många arbetar på så olika sätt visste jag inte. Men det verkar vara svårt att hitta forum där dessa personer och verksamheter kan mötas. Förhoppningsvis kan den här rapporten inspirera till ett sådant arbete.
MAI ENGSTRÖM
Axel Ågren (2025). Erfarenheter av samverkan och nyttiggörande kring äldres ensamhet – sammanfattning av projektet Plattform äldres ensamhet. Linköpings universitet.
Relaterat
Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor
Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära…
Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en…
Jag vill gärna bo kvar
Många äldre personer vill bo kvar i sina bostäder. För att möjliggöra det måste samhället satsa på sådant som är avgörande för trivseln.
Fler nyheter
Fyra orsaker till onödiga akutbesök
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…
Olika språk en utmaning inom demensomsorgen
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…