Musikterapi kan lindra depression vid demens

Fem tillfällen av så kallade musikbaserade terapeutiska insatser kan minska depression och beteendemässiga problem hos personer med demens. Det visar en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

SBU har sammanfattat och analyserat en forskningsöversikt om hur musikterapeutiska insatser kan hjälpa personer med demens. Musikterapi kan ledas av såväl musikterapeuter som undersköterskor och används inom demensvården för att öka trivseln och välbefinnandet. Behandlingen innefattar att lyssna på musik, spela instrument och sjunga, ibland i kombination med dans.

– Forskningsöversikten visar att det finns många studier som pekar på framför allt två områden där effekten av musikterapi för personer med demens har varit störst: depression och beteendemässiga problem. I båda fallen har symptomen minskat efter fem tillfällen av musikterapi, oavsett vem som leder sessionen, säger Lars Sonde, en av rapportförfattarna och utredare på Äldrecentrum, som fick i uppdrag av SBU att analysera forskningsöversikten.

Det är dock inte alla typer av musikterapi som lindrar symptomen för personer med demens, utan det är väldigt individuellt. Det kanske inte faller alla i smaken att lyssna på hårdrock, förklarar Lars Sonde. På individnivå kan många av insatserna vara hjälpsamma, men på gruppnivå är det svårare att säga om behandlingen är tillräcklig – och det är inte alltid en lämplig behandling att börja med, säger han.

– Men eftersom vården och omsorgen ska vara personcentrerad så innebär det att det krävs en individuell bedömning om insatsen kan vara lämplig för personen i fråga, säger Lars Sonde.

Även om terapiformen har varit gynnsam har effekterna visat sig vara kortvariga och tillfälliga.

– Men även om det inte finns några långvariga effekter borde man ändå inte avstå från musikterapeutiska insatser. Om man kan lindra exempelvis depressionssymtom för en person i stunden så är det naturligtvis bra, säger Lars Sonde.

Här finns rapporten

Relaterat

Viktig rapport om världens demenssjuklighet

Den ökande andelen personer med demenssjukdom leder till stora samhälleliga utmaningar. Nya siffror från Världshälso­organisationen WHO visar skillnader mellan länder och betonar vad som krävs för ett mer hållbart samhälle för alla.

Så kan vi själva påverka vår hjärnhälsa

En allt längre medellivslängd ger upphov till fler kroniska sjukdomar, inklusive de som innebär kognitiv försämring. Hur kan vi då förebygga alzheimer och andra demenssjukdomar? En sammanfattande bild är att kombinerade livsstilsförändringar verkar vara den bästa vägen framåt.

Sov gott och vakna riktigt gammal

Att sova är oumbärligt för oss människor, men när vi åldras blir sömnen ofta sämre. Forskning tyder ändå på att den är viktig ända in på ålderns höst – inte minst har sömn betydelse för hjärnans åldrande.

Fler nyheter

Äldre i Centrum #4/21

Årets fjärde och sista nummer av Äldre i Centrum bjuder bland annat på ett tema om livslångt åldrande, fyra maffiga bokanmälningar – och en maffiabokanmälan.

Miljoninitiativ lyfter maten

Stockholms stad har under tre år drivit Matlyftet, en satsning för att med hjälp av sociala aktiviteter förebygga undernäring och ofrivillig ensamhet. En uppföljning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum visar att arbetet har uppskattats, men att det saknas underlag för…

Hon undersöker samband mellan medellivslängd och sjukdom

Hälsan hos äldre personer är en av de största folkhälsoutmaningarna i dag. En viktig fråga är om den ökande medellivslängden åtföljs av fler år med sjukdom. Det har Louise Sundberg vid Karolinska institutet undersökt i sin avhandling.