Musikterapi kan lindra depression vid demens

Fem tillfällen av så kallade musikbaserade terapeutiska insatser kan minska depression och beteendemässiga problem hos personer med demens. Det visar en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

SBU har sammanfattat och analyserat en forskningsöversikt om hur musikterapeutiska insatser kan hjälpa personer med demens. Musikterapi kan ledas av såväl musikterapeuter som undersköterskor och används inom demensvården för att öka trivseln och välbefinnandet. Behandlingen innefattar att lyssna på musik, spela instrument och sjunga, ibland i kombination med dans.

– Forskningsöversikten visar att det finns många studier som pekar på framför allt två områden där effekten av musikterapi för personer med demens har varit störst: depression och beteendemässiga problem. I båda fallen har symptomen minskat efter fem tillfällen av musikterapi, oavsett vem som leder sessionen, säger Lars Sonde, en av rapportförfattarna och utredare på Äldrecentrum, som fick i uppdrag av SBU att analysera forskningsöversikten.

Det är dock inte alla typer av musikterapi som lindrar symptomen för personer med demens, utan det är väldigt individuellt. Det kanske inte faller alla i smaken att lyssna på hårdrock, förklarar Lars Sonde. På individnivå kan många av insatserna vara hjälpsamma, men på gruppnivå är det svårare att säga om behandlingen är tillräcklig – och det är inte alltid en lämplig behandling att börja med, säger han.

– Men eftersom vården och omsorgen ska vara personcentrerad så innebär det att det krävs en individuell bedömning om insatsen kan vara lämplig för personen i fråga, säger Lars Sonde.

Även om terapiformen har varit gynnsam har effekterna visat sig vara kortvariga och tillfälliga.

– Men även om det inte finns några långvariga effekter borde man ändå inte avstå från musikterapeutiska insatser. Om man kan lindra exempelvis depressionssymtom för en person i stunden så är det naturligtvis bra, säger Lars Sonde.

Här finns rapporten

Relaterat

Samsjuklighet ökar risken för demens

Den som har minst två av sjukdomstillstånden diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke har en ökad risk att också få en demensdiagnos. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Både cancer och demens – så ser den palliativa vården…

Det saknas en vårdmodell för patienter med både cancer och demensdiagnos. Det konstaterar en grupp forskare efter att ha undersökt hur vården ser ut för dessa personer.

KI-forskare bygger databas i Kina

Forskare vid Shandong provincial hospital i Kina och Karolinska institutet har genomfört en kartläggning av nästa 6 000 personer på den kinesiska landsbygden. Detta för att studera hjärnans åldrande och förebygga demens enligt FINGER-studiens upplägg.

Fler nyheter

Porträtt av Geroge Pavlidis och Andreas Motel Klingebiel

Ensam är ofta stark

Att vara ensam som äldre är inte alltid ohälsosamt utan tvärtom ibland. Relativt få äldre personer är ensamma och en betydande del av dem är nöjda med sin ensamhet, enligt ny forskning från Linköpings universitet.

Svartvitt fotografi från väntsal på vårdinstitution

Döden har flyttat hemifrån

Det blir allt vanligare att leva längre, men döden hanteras av vården och vi distanserar oss från den. Döden har blivit ”övermedikaliserad” menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?

Generaldirektör Olivia Wigzell och socialminister Lena Hallengren

Förslag på ny äldreomsorgslag överlämnad till regeringen

Socialtjänstlagen ger inte tillräckligt stöd för äldreomsorgens verksamheter och därför gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny särskild äldreomsorgslag. I förslaget som nu presenteras står bland annat den ska ha ett förebyggande perspektiv, vara…