Musikterapi kan lindra depression vid demens

Fem tillfällen av så kallade musikbaserade terapeutiska insatser kan minska depression och beteendemässiga problem hos personer med demens. Det visar en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

SBU har sammanfattat och analyserat en forskningsöversikt om hur musikterapeutiska insatser kan hjälpa personer med demens. Musikterapi kan ledas av såväl musikterapeuter som undersköterskor och används inom demensvården för att öka trivseln och välbefinnandet. Behandlingen innefattar att lyssna på musik, spela instrument och sjunga, ibland i kombination med dans.

– Forskningsöversikten visar att det finns många studier som pekar på framför allt två områden där effekten av musikterapi för personer med demens har varit störst: depression och beteendemässiga problem. I båda fallen har symptomen minskat efter fem tillfällen av musikterapi, oavsett vem som leder sessionen, säger Lars Sonde, en av rapportförfattarna och utredare på Äldrecentrum, som fick i uppdrag av SBU att analysera forskningsöversikten.

Det är dock inte alla typer av musikterapi som lindrar symptomen för personer med demens, utan det är väldigt individuellt. Det kanske inte faller alla i smaken att lyssna på hårdrock, förklarar Lars Sonde. På individnivå kan många av insatserna vara hjälpsamma, men på gruppnivå är det svårare att säga om behandlingen är tillräcklig – och det är inte alltid en lämplig behandling att börja med, säger han.

– Men eftersom vården och omsorgen ska vara personcentrerad så innebär det att det krävs en individuell bedömning om insatsen kan vara lämplig för personen i fråga, säger Lars Sonde.

Även om terapiformen har varit gynnsam har effekterna visat sig vara kortvariga och tillfälliga.

– Men även om det inte finns några långvariga effekter borde man ändå inte avstå från musikterapeutiska insatser. Om man kan lindra exempelvis depressionssymtom för en person i stunden så är det naturligtvis bra, säger Lars Sonde.

Här finns rapporten

Relaterat

Se webbinariet om kulturens inverkan på äldres hälsa i efterhand

För dig som inte hade tillfälle att delta på vårt webbinarium om kulturens inverkan på äldres hälsa finns nu möjlighet att se det i efterhand. Filminspelningen är cirka 55 minuter och finns tillgänglig för alla på vår youtube-kanal.

Miljonregn över äldreforskningen

Det råder miljonregn över äldre- och åldrandeforskningen i Sverige. Flera forskningsprojekt om bland annat lungsjukdomen KOL och stroke får medel från Hjärt-lungfonden i deras senaste utlysningsbeslut. Dessutom satsar Vetenskapsrådet 28 miljoner på förbättrad demensdiagnostik.

Stor osäkerhet kring tecken på Alzheimer

Många svenskar känner inte till de tidiga tecknen på Alzheimer och vet dessutom inte var de kan vända sig för att få hjälp vid misstanke om sjukdomen. Det visar en undersökning där över 1 000 personer blev intervjuade.

Fler nyheter

Promenader viktiga för måendet under pandemin

Forskare vid Umeå universitet har undersökt vad som fick äldre personer att må sämre under coronapandemin. Uteblivna promenader och att inte få gå och handla hade större effekt än att inte träffas socialt.

Även tidig alkoholkonsumtion ökar risken för demenssjukdom

En ny rapport har sammanställt forskningen om alkoholens påverkan på hjärnan. Ett av de mer överraskande resultaten blev att unga som dricker ökar risken att drabbas av demens senare i livet.

Nu ökar förebyggande insatser mot ensamhet och självmord

Allt fler kommuner inför rutiner för att förhindra självmord bland äldre personer och i nio av tio kommuner genomför äldreomsorgen insatser för att motverka ensamhet. Det visar en ny rapport från Suicide zero om kommunernas arbete med att förbygga självmord.