Musikterapi kan lindra depression vid demens

Fem tillfällen av så kallade musikbaserade terapeutiska insatser kan minska depression och beteendemässiga problem hos personer med demens. Det visar en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

SBU har sammanfattat och analyserat en forskningsöversikt om hur musikterapeutiska insatser kan hjälpa personer med demens. Musikterapi kan ledas av såväl musikterapeuter som undersköterskor och används inom demensvården för att öka trivseln och välbefinnandet. Behandlingen innefattar att lyssna på musik, spela instrument och sjunga, ibland i kombination med dans.

– Forskningsöversikten visar att det finns många studier som pekar på framför allt två områden där effekten av musikterapi för personer med demens har varit störst: depression och beteendemässiga problem. I båda fallen har symptomen minskat efter fem tillfällen av musikterapi, oavsett vem som leder sessionen, säger Lars Sonde, en av rapportförfattarna och utredare på Äldrecentrum, som fick i uppdrag av SBU att analysera forskningsöversikten.

Det är dock inte alla typer av musikterapi som lindrar symptomen för personer med demens, utan det är väldigt individuellt. Det kanske inte faller alla i smaken att lyssna på hårdrock, förklarar Lars Sonde. På individnivå kan många av insatserna vara hjälpsamma, men på gruppnivå är det svårare att säga om behandlingen är tillräcklig – och det är inte alltid en lämplig behandling att börja med, säger han.

– Men eftersom vården och omsorgen ska vara personcentrerad så innebär det att det krävs en individuell bedömning om insatsen kan vara lämplig för personen i fråga, säger Lars Sonde.

Även om terapiformen har varit gynnsam har effekterna visat sig vara kortvariga och tillfälliga.

– Men även om det inte finns några långvariga effekter borde man ändå inte avstå från musikterapeutiska insatser. Om man kan lindra exempelvis depressionssymtom för en person i stunden så är det naturligtvis bra, säger Lars Sonde.

Här finns rapporten

Relaterat

Äldre man sitter med benen i kors på en yogamatta i ett vitt vardagsrum.

Bästa träningsformen för den kognitiva funktionen

Ett samarbete mellan Jönköping university och Region Jönköpings län har sammanställt forskningen om påverkan av fysisk träning på kognitiv funktion. Yoga tycks ha bättre effekt än både styrketräning och kondition.

Porträttbild på Miia Kivipelto

24 miljoner till FINGER-studien

När Forte delade ut sina programanslag för folkhälsa blev FINGER-studiens demensförebyggande arbete en stor vinnare.

En kvinna går över en gata med sin rullator.

Fallolyckor vanlig dödsorsak bland demenssjuka

En registerstudie från Karolinska institutet om dödsfall bland personer med demens, visar att självmord är vanligare bland personer under 65 år, och att olyckor och fall är vanligare över 75.

Fler nyheter

Äldre kan ha grön starr utan att misstänka det

Tidig upptäckt av grön starr, som också kallas för glaukom, är viktigt för att synen inte ska skadas. Men en studie från Göteborgs universitet med 70-åringar visar att många äldre inte misstänker att de kan ha grön starr, trots symptom.

Äldre i Centrum #3/23: Sex och närhet

I detta tema bjuder vi på något som brukar väcka extra nyfikenhet: sex. Äldre personer är, trots sin ålder och eventuella sjukdomar, sexuella varelser. Forskare efterlyser en öppen dialog kring åldrande och sexualitet som kan leda till en kompetenshöjning inom…

Ensam äldre kvinna vid ett köksbord

Avhandling undersöker varför vård uteblir

Antalet äldre personer ökar i Sverige, vilket också innebär att vårdbehovet gör det. I sin avhandling undersöker Ingrid Andersson vilken vård som inte blir utförd inom kommunal vård och omsorg.