SBU har sammanfattat och analyserat en forskningsöversikt om hur musikterapeutiska insatser kan hjälpa personer med demens. Musikterapi kan ledas av såväl musikterapeuter som undersköterskor och används inom demensvården för att öka trivseln och välbefinnandet. Behandlingen innefattar att lyssna på musik, spela instrument och sjunga, ibland i kombination med dans.
– Forskningsöversikten visar att det finns många studier som pekar på framför allt två områden där effekten av musikterapi för personer med demens har varit störst: depression och beteendemässiga problem. I båda fallen har symptomen minskat efter fem tillfällen av musikterapi, oavsett vem som leder sessionen, säger Lars Sonde, en av rapportförfattarna och utredare på Äldrecentrum, som fick i uppdrag av SBU att analysera forskningsöversikten.
Det är dock inte alla typer av musikterapi som lindrar symptomen för personer med demens, utan det är väldigt individuellt. Det kanske inte faller alla i smaken att lyssna på hårdrock, förklarar Lars Sonde. På individnivå kan många av insatserna vara hjälpsamma, men på gruppnivå är det svårare att säga om behandlingen är tillräcklig – och det är inte alltid en lämplig behandling att börja med, säger han.
– Men eftersom vården och omsorgen ska vara personcentrerad så innebär det att det krävs en individuell bedömning om insatsen kan vara lämplig för personen i fråga, säger Lars Sonde.
Även om terapiformen har varit gynnsam har effekterna visat sig vara kortvariga och tillfälliga.
– Men även om det inte finns några långvariga effekter borde man ändå inte avstå från musikterapeutiska insatser. Om man kan lindra exempelvis depressionssymtom för en person i stunden så är det naturligtvis bra, säger Lars Sonde.
Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är svårt, men med professionellt stöd kan det fungera visar världsomspännande forskning.
Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar om just denna, lite dolda grupp.
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer. Det skriver Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i en…
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
