Kollage med silhuetter på huvuden
Foto: Mostphotos

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

De samhälleliga kostnaderna för personer med demenssjukdomar uppskattas till runt 90–100 miljarder kronor, varav en hög andel ligger i den kommunala sektorn och handlar om platser på särskilda boenden.

– Dagens och framtidens vård och omsorg av demenssjuka är framför allt en stor utmaning för kommunerna säger professor emeritus Anders Wimo, Karolinska institutet, som också är en av författarna till en ny rapport om antalet personer med demenssjukdom, i ett pressmeddelande.

Rapporten, som bland annat har baserat sina beräkningar på befolkningsstudien SNAC, The Swedish national study on aging and care, har skrivits av forskare på Karolinska institutet på uppdrag av Socialdepartementet.

Nu uppskattas antalet demenssjuka vara runt 130 000-150 000 personer, en siffra som väntas öka till cirka 230 000-270 000 år 2050.

– Den här rapporten belyser en snabbt växande folkhälsosjukdom – det ökade antalet personer som väntas drabbas av demenssjukdom, vilket påverkar både individen och anhöriga, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande.

Regeringen har tagit flera steg för att möta utvecklingen genom att presentera en utvecklad nationell demensstrategi och öka resurserna till Svenskt demenscentrum, enligt Anna Tenje. Men mer behöver göras.

– Forskningen gör framsteg – idag kan vi mota, men jag är övertygad om att vi i framtiden kommer kunna bota demenssjukdomar. Rapporten är ett viktigt underlag för att öka kunskapen för att personer med demenssjukdom ska få rätt stöd i rätt tid, säger Anna Tenje.

Läs rapporten

Anders Wimo, Chengxuan Qiu, Laura Fratiglioni, Yajun Liang, Giulia Grande, Anders Sköldunger m fl (2025). Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023. Karolinska institutet.

Huvudansvariga för rapporten har varit professor emeritus Anders Wimo och docent Amaia Calderón-Larrañaga, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.

Relaterat

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…

Fler nyheter

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…