Foto: Lunds tekniska högskola (arkivbild)

Äldre saknas i nya byggplaner

När det byggs nytt i städerna finns en viss typ av människor i åtanke – oftast unga, friska och välutbildade. Det kan leda till att äldre personer och de med funktionsnedsättningar inte kan använda nya byggnader.

Lilian Müller, industridoktorand vid Lunds tekniska högskola, har i sin licentiatuppsats undersökt hur planeringsdokument beskriver människorna som ska använda nya byggnader. 

Med universell utformning som utgångspunkt har hon analyserat åtta ny- och ombyggnadsprojekt i en stor kommun samt planhandlingar och strategidokument från en mellanstor kommun. 

– Resultaten visar att bilden av normalanvändaren är väldigt stark, något som är särskilt tydligt i nybyggnadsprojekten. Förväntade egenskaper hos den som ska bo i det nya huset är ungdom, utbildning, hälsa och framgång. De boende ska kunna gå, cykla, vara mobila och flexibla, säger Lilian Müller i ett pressmeddelande. 

Fakta
Exkluderande lösningar

Exempel på exkluderande lösningar som sågs i de studerade nybyggnadsprojekten: 

  • Gemensamma utrymmen som gröna miljöer och gym kunde inte användas av rullstolsburna eller personer som har svårt att gå i trappor. 
  • Trösklar sätts in på platser där det enligt byggregler inte ska finnas nivåskillnader. 
  • Miljöstationer är placerade långt bort från bostädernas entréer och förutsätter att boende kan ta sig dit med sitt avfall. 
  • Viktig skyltning och information placeras högt och utformas så att enbart personer med god syn och en viss längd kan ta del av den. 

Äldre personer och personer med funktionsnedsättningar exkluderas alltså från byggplaner, vilket kan leda till att de inte kan använda de nya byggnaderna och deras miljöer. 

– Personer med funktionsnedsättningar ingår inte i beskrivningen av normalanvändaren, utan skildras som en särskild sorts människor. Inte som människor som ska kunna använda de nybyggda miljöerna på samma villkor som alla andra, säger Lilian Müller. 

Däremot är mångfaldstänket synligare i ombyggnadsprojekt. 

– Tanken att bygga för alla användare finns ofta med i hela processen, både på planeringsstadiet och under ombyggnadsarbetet. Resultatet blir att den slutliga byggnaden blir mer användbar för alla. 

Men Lilian Müller hoppas att det i framtiden inte ska krävas ombyggnation av nybyggen för att den mänskliga mångfalden ska återspeglas. 

– För att uppnå värden som jämlikhet, inkludering och social hållbarhet i våra nybyggen är det tydligt att nyckeln är att få med mänsklig mångfald i hela processen, från planering till det slutliga bygget. 

Läs licentiatavhandlingen
Fakta
Universell utformning

Universell utformning handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Då inkluderas fler och anpassningar behöver inte göras i efterhand. Universell utformning definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – en konvention som Sverige har åtagit sig att följa. 

Relaterat

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga…

Äldre kvinnor står och sjunger

Körsång för välmåendet

Hur bra för välmåendet är det att sjunga i kör och kan det förhindra demens? Det studerar forskare från Linnéuniversitetet och Stockholms universitet…

Hög med papper

Välfärdsteknik i styrdokument

Hur beskriver kommunerna omsorg i sina styrdokument när de implementerar välfärdsteknik i äldreomsorgsverksamheter? Svaret är att de tycks prioritera verksamhetens behov före omsorgstagarens.

Fler nyheter

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt…

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst…

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet…