Foto: Lunds tekniska högskola (arkivbild)

Äldre saknas i nya byggplaner

När det byggs nytt i städerna finns en viss typ av människor i åtanke – oftast unga, friska och välutbildade. Det kan leda till att äldre personer och de med funktionsnedsättningar inte kan använda nya byggnader.

Lilian Müller, industridoktorand vid Lunds tekniska högskola, har i sin licentiatuppsats undersökt hur planeringsdokument beskriver människorna som ska använda nya byggnader. 

Med universell utformning som utgångspunkt har hon analyserat åtta ny- och ombyggnadsprojekt i en stor kommun samt planhandlingar och strategidokument från en mellanstor kommun. 

– Resultaten visar att bilden av normalanvändaren är väldigt stark, något som är särskilt tydligt i nybyggnadsprojekten. Förväntade egenskaper hos den som ska bo i det nya huset är ungdom, utbildning, hälsa och framgång. De boende ska kunna gå, cykla, vara mobila och flexibla, säger Lilian Müller i ett pressmeddelande. 

Fakta
Exkluderande lösningar

Exempel på exkluderande lösningar som sågs i de studerade nybyggnadsprojekten: 

  • Gemensamma utrymmen som gröna miljöer och gym kunde inte användas av rullstolsburna eller personer som har svårt att gå i trappor. 
  • Trösklar sätts in på platser där det enligt byggregler inte ska finnas nivåskillnader. 
  • Miljöstationer är placerade långt bort från bostädernas entréer och förutsätter att boende kan ta sig dit med sitt avfall. 
  • Viktig skyltning och information placeras högt och utformas så att enbart personer med god syn och en viss längd kan ta del av den. 

Äldre personer och personer med funktionsnedsättningar exkluderas alltså från byggplaner, vilket kan leda till att de inte kan använda de nya byggnaderna och deras miljöer. 

– Personer med funktionsnedsättningar ingår inte i beskrivningen av normalanvändaren, utan skildras som en särskild sorts människor. Inte som människor som ska kunna använda de nybyggda miljöerna på samma villkor som alla andra, säger Lilian Müller. 

Däremot är mångfaldstänket synligare i ombyggnadsprojekt. 

– Tanken att bygga för alla användare finns ofta med i hela processen, både på planeringsstadiet och under ombyggnadsarbetet. Resultatet blir att den slutliga byggnaden blir mer användbar för alla. 

Men Lilian Müller hoppas att det i framtiden inte ska krävas ombyggnation av nybyggen för att den mänskliga mångfalden ska återspeglas. 

– För att uppnå värden som jämlikhet, inkludering och social hållbarhet i våra nybyggen är det tydligt att nyckeln är att få med mänsklig mångfald i hela processen, från planering till det slutliga bygget. 

Läs licentiatavhandlingen
Fakta
Universell utformning

Universell utformning handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Då inkluderas fler och anpassningar behöver inte göras i efterhand. Universell utformning definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – en konvention som Sverige har åtagit sig att följa. 

Relaterat

Fett i lymfkörtlar ger sämre immunförsvar när vi åldras

Lymfkörtlar fungerar normalt som försvarshögkvarter för vårt immunförsvar. En studie från Uppsala universitet visar varför våra lymfkörtlar förlorar sin funktion när vi åldras…

Äldre män har god förmåga att bygga muskler

Forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt hur muskeltillväxten ser ut hos äldre personer och funnit att åldern inte påverkar förmågan att bygga…

Förändringar i hjärnan vanligt bland äldre med gångbesvär

Mer än var tredje äldre person har problem att gå. En del har stora hålrum i hjärnan, så kallade hjärnventriklar, som är ett…

Fler nyheter

Tuggproblem kan leda till näringsbrist

Det kan göra ont att tugga viss mat för den som har förlorat tänder. Då är det lätt att en morot eller gurka…

Så kan pensioner bli mer jämställda

År 2022 skiljde sig den inkomstgrundade allmänna pensionen mellan män och kvinnor. Nu har Pensionsmyndigheten undersökt hur bland annat möjlighet till att välja…

Bild på serverdatorer

140 miljoner till äldreforskningens databaser

Den stora databassamlingen NEAR har beviljats 140 miljoner kronor och kan nu gå in i sin nästa utvecklingsfas. Projektet tar steget från att…