Med Äldreomsorgslyftet ville regeringen stödja omsorgen med fortbildning och utökade möjligheter till rekrytering. Anställda och nyanställda skulle kunna utbilda sig till vårdbiträde och undersköterska, samtidigt som staten finansierade kostnaden som de var frånvarande.
Nu går regeringen vidare med Äldreomsorgslyftet och inkluderar även första linjens chefer inom äldreomsorgen. I sitt uppdrag till Socialstyrelsen skriver man:
”Hur vården och omsorgen om äldre är organiserad har stor betydelse för kvaliteten i verksamheterna och här har första linjens chefer en nyckelroll. Vid implementering av ny kunskap är första linjens chefers roll avgörande. För att verksamheterna ska kunna erbjuda insatser med god kvalitet måste chefer också ha förutsättningar, liksom rätt kompetens, att kunna leda, handleda och stödja sina medarbetare. Regeringen vill därför öka möjligheterna även för första linjens chefer att utbilda sig på arbetstid för att stärka förutsättningarna för verksamheterna att tillhandahålla god ledning, planering,styrning och systematisk implementering av ny kunskap.”
Omsorgschefer får nu alltså möjlighet att utbilda sig på arbetstid. När det gäller själva utbildningen hänvisar regeringen till den nationella ledarskapsutbildning som Socialstyrelsen upphandlade under 2013-2015. Den berättigade till högskolepoäng och omfattade till exempel värdegrund, lagstiftning, ledarskap och uppföljning.
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.
