Allt äldre befolkning i krympande kommuner

Mellan 2000 och 2024 har 77 av landets 290 kommuner fått allt färre invånare. Förändringen gäller framför allt de glesaste landbygskommunerna, medan storstads- och täta kommuner växer. Det visar en ny rapport från Agrifood economics centre, som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. 

– Det innebär en växande demografisk press på de krympande kommunernas ekonomi och välfärdsuppdrag, säger Eric Rehn, en av rapportens författare, i ett pressmeddelande. 

En kommun klassas som krympande om befolkningen minskat med mer än fem procent från år 2000 till 2024. För dessa kommuner är den stora utmaningen inte färre nyfödda, utan det ökande antalet äldre personer. Där har andelen äldre personer ökat från 22 procent år 2000 till nästan 30 procent år 2024. 

– I krympande kommuner går det en person i arbetsför ålder på varje person utanför arbetsför ålder. Motsvarande relation i växande kommuner är en person per 0,7 personer. Det innebär att försörjningsbördan är betydligt större i krympande kommuner, säger Eric Rehn. 

Men förvärvsgraden har ökat i de krympande kommunerna, trots befolkningsminskningen. Det innebär att en större andel i arbetsför ålder faktiskt arbetar. Den ekonomiska försörjningsbördan, vilket är hur många personer varje förvärvsarbetande person försörjer, har varit stabil de senaste decennierna. 

– Det kanske mest intressanta resultatet är att de krympande kommunernas ekonomiska bärkraft hittills inte har försämrats lika snabbt som den demografiska utvecklingen antyder. En stigande förvärvsgrad har dämpat effekterna av åldrande och befolkningsminskning. Men den utvecklingen kan inte fortsätta hur länge som helst. Framöver blir krympandet en större utmaning för kommunernas ekonomi, säger Martin Nordin, medförfattare till rapporten. 

De krympande kommunerna har redan en högre kommunalskatt än rikssnittet, vilket innebär att skattehöjningar inte är lösningen. 

– Kommunalskatten är redan fem procent högre än rikssnittet, vilket innebär att det är svårt att höja skatten. Alternativa åtgärder är arbetskraftsinvandring och ytterligare kompensation inom det kommunala utjämningssystemet för att kompensera för dessa skillnader, säger Martin Nordin. 

Kommunala strategier borde inte ensidigt fokusera på att vända befolkningsutvecklingen, utan i stället utgå från det kommunerna faktiskt kan påverka, är en slutsats som han drar.