Byta livsstil bäst recept mot demens
Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är…
Lars Lannfelt. Foto: Jonas Nilsson
Alzheimerantikropp testas i Sverige
Försöken att få fram läkemedel som kan bromsa eller till och med bota alzheimer har åkt på bakslag efter bakslag. Ett undantag är den immunterapi som Lars Lannfelt med kollegor nu har startat en svensk så kallad fas tre-studie av – den sista studien som behöver genomföras innan ett nytt läkemedel kan godkännas för reguljär användning.
Omkring 150 000 svenskar i dag lever med en demenssjukdom, och den vanligaste diagnosen är Alzheimers sjukdom. Forskningen för att försöka få fram ett fungerande läkemedel har pågått länge, men på senare tid har flera läkemedelskandidater fått avskrivas eftersom de inte visat någon effekt på sjukdomen.
Ett av ganska få kvarvarande hopp står till en antikropp som tagits fram av en forskargrupp ledd av professor Lars Lannfelt i Uppsala. I samarbete med det japanska företaget Eisai har nu en stor internationell studie inletts, bland annat vid fyra svenska universitetssjukhus, rapporterar Sveriges radio. En längre intervju med Lars Lannfelt om bland annat den nya medicinen finns att läsa i Äldre i Centrum #4/19.
Tidigare studier har visat att den aktuella antikroppen minskade försämringen av minne och inlärning och att även de farliga så kallade amyloida placken som bildas i de alzheimersjukas hjärnor. Om ungefär två år kommer resultaten från den nu inledda fas tre-studien, och Lars Lannfelt är fortsatt hoppfull.
– Det här är de bästa data som någonsin har kommit fram, faktiskt. Jag skryter inte utan försöker vara någorlunda objektiv – men det finns inga andra som har bättre data, säger han i intervjun med Äldre i Centrum.
Relaterat
Så ser livet ut för yngre med demens
Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar…
Råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…
Fler nyheter
Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…
