Lars Lannfelt. Foto: Jonas Nilsson

Alzheimerantikropp testas i Sverige

Försöken att få fram läkemedel som kan bromsa eller till och med bota alzheimer har åkt på bakslag efter bakslag. Ett undantag är den immunterapi som Lars Lannfelt med kollegor nu har startat en svensk så kallad fas tre-studie av – den sista studien som behöver genomföras innan ett nytt läkemedel kan godkännas för reguljär användning. 

Omkring 150 000 svenskar i dag lever med en demenssjukdom, och den vanligaste diagnosen är Alzheimers sjukdom. Forskningen för att försöka få fram ett fungerande läkemedel har pågått länge, men på senare tid har flera läkemedelskandidater fått avskrivas eftersom de inte visat någon effekt på sjukdomen.

Ett av ganska få kvarvarande hopp står till en antikropp som tagits fram av en forskargrupp ledd av professor Lars Lannfelt i Uppsala. I samarbete med det japanska företaget Eisai har nu en stor internationell studie inletts, bland annat vid fyra svenska universitetssjukhus, rapporterar Sveriges radio. En längre intervju med Lars Lannfelt om bland annat den nya medicinen finns att läsa i Äldre i Centrum #4/19.

Tidigare studier har visat att den aktuella antikroppen minskade försämringen av minne och inlärning och att även de farliga så kallade amyloida placken som bildas i de alzheimersjukas hjärnor. Om ungefär två år kommer resultaten från den nu inledda fas tre-studien, och Lars Lannfelt är fortsatt hoppfull.

– Det här är de bästa data som någonsin har kommit fram, faktiskt. Jag skryter inte utan försöker vara någorlunda objektiv – men det finns inga andra som har bättre data, säger han i intervjun med Äldre i Centrum.

Relaterat

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet…

Avsnitt 20: Hörselnedsättning – och året som varit

I årets sista avsnitt av Äldre i Centrum-podden samlar redaktionen ihop en krönika över 2022 som har innehållit en hel del gåfotboll och…

Efterfrågad kunskap ger hjälp till självhjälp

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum fyller 36 år i år. De genomför praktiknära forskning och utredningar utifrån olika verksamheters frågor och behov av kunskap,…

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det…

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden…