Malin Sundström med sin avhandling
Malin Sundström med sin avhandling om existentiell ensamhet. Foto: Malin Malmsten/Högskolan Kristianstad

Att arbeta med existentiell ensamhet

Malin Sundström har själv arbetat i många år som kommunanställd sjuksköterska. Nu har hon disputerat på en avhandling om hur vårdpersonal arbetar med frågor kring existentiell ensamhet hos äldre. Det är något som berör alla människor, men som får extra stor betydelse just för äldre personer.

Avhandlingen baseras på fyra studier och Malin Sundström har intervjuat ett sextiotal vårdpersonal och ett trettiotal volontärer från olika volontärorganisationer. De beskriver sina samtal med äldre personer, och en återkommande fråga var den osäkerhet många känner när existentiella frågor kommer upp. Detta bekräftas i enkätstudien med enhetschefer inom vård och omsorg som uppgav personalens osäkerhet som det största hindret för existentiella samtal.

– Osäkerheten och rädslan kan nog bottna i att man sällan pratar om dessa frågor. Man menar inget illa, men är kanske inte riktigt klar över den egna värdegrunden, och var man själv står. Att öppna upp för samtal med kollegorna och att dela tankar och erfarenheter med varandra är viktigare än man kan tro, säger Malin Sundström i en intervju på Högskolan Kristianstads hemsida.

Hur man lyckas möta de äldre i existentiella frågor beror ofta på hur man själv är som person. Men det går också att träna upp tillsammans i personalgruppen. Det tycks också som om personal i den palliativa vården har en bättre beredskap, jämfört med hemsjukvård, på boenden och på sjukhus.

– Det råder skilda förutsättningar och finns olika tankar på vilket slags stöd man förväntas ge. Den palliativa vården genomsyras av en uttalad vårdfilosofi, där man är mer öppen för reflektion om existentiella frågor. På andra vårdplatser saknas ofta både tid eller fysisk plats som inbjuder till denna typ av samtal.

Ofta upplever personalen att de inte har tid att prata med de äldre om de här viktiga frågorna. Även hälsotillståndet kan göra det svårt, men om man har en samsyn på arbetsplatsen kan personalen stödja varandra så att det skapas utrymme att stanna lite längre i ett samtal när det behövs.

Malin Sundström har också fått upp ögonen för hur viktiga volontärerna kan vara som medmänniskor i vården. De kan ha tid och erfarenhet som gör att de kan ta djupare samtal med de äldre.

– De är inte närstående och har inget professionellt ansvar. Just därför kan de skapa en annan typ av relation till de äldre, och vara en tillgång inom vården. Jag minns själv att vi hade volontärer som kom när jag arbetade som sjuksköterska. Såhär i efterhand kan jag känna att vi borde ha samarbetat på ett annat sätt, säger Malin Sundström.

Nu hoppas hon att avhandlingen kan ge existentiell ensamhet större uppmärksamhet och att det kan hjälpa vårdorganisationer att arbeta mer medvetet med frågan. Hon har själv fått viktiga insikter under sitt arbete.

– Tidigare tänkte jag att det mest handlade om tankarna på döden. Men det kan i själva verket kretsa kring vardagliga händelser som säger något om tillvaron, åldrandet, förändringarna i kroppen. På sätt och vis är det naturligt, att man under sina sista år i livet samlar ihop sina tankar och sitt liv.

Avhandlingen ingår i LONE-projektet, ett samarbete kring existentiell ensamhet med forskare från Palliativt utvecklingscentrum, Malmö universitet, Lunds universitet och Högskolan Kristianstad.

Relaterat

Demens kan ge högre risk att dö av covid-19

Det finns signaler som tyder på att demenssjukdom är den största riskfaktorn för personer att avlida i covid-19. Det säger professor Ingmar Skoog,…

Hälften av avlidna i covid-19 bodde på särskilt boende

Socialstyrelsen har undersökt hur många personer över 70 år har drabbats av covid-19 och hur många av dem som hade vårdinsatser. Ungefär hälften…

Fler nyheter

Man som håller i en smartphone. Dator i bakgrunden.

Ojämlik fördelning av digitala hjälpmedel ökar utanförskapet

Surfplattor och smarta mobiltelefoner kan vara viktiga hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar, till exempel äldre. Men tillgången till produkterna varierar över hela landet,…

Blå rosett för prostatacanceröverlevare.

Strålande nyheter: lägre dödlighet med prostatacancer

Strålterapi i kombination med hormonbehandling kan minska dödligheten i prostatacancer med i en fjärdedel. Allra störst är minskningen bland äldre män.

Karta över förekomsten av coronasymtom i Sverige.

För få äldre i covid-19-studie

Sannolikt har mellan tre och 3,5 procent av befolkningen i åldrarna 20–69 år haft covid-19-symtom i de län som är värst drabbade. Men…

Ensam kvinna, Isabella Lövin och Amanda Lind.

50 miljoner kronor för att hjälpa ensamma äldre

Pengarna, som delas ut av regeringen, ska förslagsvis ges till föreningar och organisationer som arbetar för att till exempel motverka ensamhet bland äldre…