Både cancer och demens – så ser den palliativa vården ut

Det saknas en vårdmodell för patienter med både cancer och demensdiagnos. Det konstaterar en grupp forskare efter att ha undersökt hur vården ser ut för dessa personer.

Forskare vid Karolinska institutet, Stockholms sjukhem, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och Lunds universitet har undersökt hur den palliativa vården ser ut för cancerpatienter med demenssjukdom. Studien baserades på de administrativa VAL-databaserna inom Region Stockholm.

Av 12 700 personer som avled i cancer inom Region Stockholm under 2015–2019 hade 600 personer en demensdiagnos. De var i genomsnitt 83 år gamla, jämfört med 77 år för personer utan demens. Endast 42 procent av dem fick specialiserad palliativ vård, jämfört med 76 procent. De bodde också mycket oftare på särskilt boende, 54 procent jämfört med elva procent för personer utan demensdiagnos.

För personer med demens var det större sannolikhet att få specialiserad palliativ vård om man var under 85 år och hade mindre samsjuklighet. Det var också högre chans om man var kvinna och om man bodde i mer välbärgade områden. Personer med tillgång till specialiserad palliativ vård avled bara i tre procent av fallen på akutsjukhus, jämfört med 21 procent för personer utan sådan vård.

I ett referat av den vetenskapliga artikeln i ett nyhetsbrev från Palliativt kunskapscentrum skriver Peter Strang, som är medförfattare till studien, att patienter med cancer och samtidigt demensdiagnos kräver mycket kompetens, och att det saknas en vårdmodell för dem.

”Denna patientgrupp är därför en framtida utmaning och talar för att en integrering av SÄBO och specialiserad palliativ vård är en möjlig väg att gå, och som borde övervägas i högre grad. Kan till exempel ASIH [Avancerad sjukvård i hemmet] eller palliativa konsultteam i högre grad gå in på boenden och hjälpa till i fall där det krävs komplex symtomlindring?” avslutar Peter Strang.

Läs den vetenskapliga artikeln

Relaterat

Samsjuklighet ökar risken för demens

Den som har minst två av sjukdomstillstånden diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke har en ökad risk att också få en demensdiagnos. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

KI-forskare bygger databas i Kina

Forskare vid Shandong provincial hospital i Kina och Karolinska institutet har genomfört en kartläggning av nästa 6 000 personer på den kinesiska landsbygden. Detta för att studera hjärnans åldrande och förebygga demens enligt FINGER-studiens upplägg.

Ojämlikhet i vården för personer med demens

I en ny avhandling från Karolinska institutet har Minh Tuan Hoang undersökt jämlikheten för personer med demens i den svenska vården. Det visar sig bland annat att socioekonomisk status gör skillnad för när du får din diagnos och vilken långsiktig…

Fler nyheter

Porträtt av Geroge Pavlidis och Andreas Motel Klingebiel

Ensam är ofta stark

Att vara ensam som äldre är inte alltid ohälsosamt utan tvärtom ibland. Relativt få äldre personer är ensamma och en betydande del av dem är nöjda med sin ensamhet, enligt ny forskning från Linköpings universitet.

Svartvitt fotografi från väntsal på vårdinstitution

Döden har flyttat hemifrån

Det blir allt vanligare att leva längre, men döden hanteras av vården och vi distanserar oss från den. Döden har blivit ”övermedikaliserad” menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?

Generaldirektör Olivia Wigzell och socialminister Lena Hallengren

Förslag på ny äldreomsorgslag överlämnad till regeringen

Socialtjänstlagen ger inte tillräckligt stöd för äldreomsorgens verksamheter och därför gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny särskild äldreomsorgslag. I förslaget som nu presenteras står bland annat den ska ha ett förebyggande perspektiv, vara…