P Fürst, P Strang, C Hedman och T Schultz (2022). Advanced cancer and concomitant dementia: access to specialized palliative care, emergency room, hospital care, and place of death. Acta oncologica.
Både cancer och demens – så ser den palliativa vården ut
Det saknas en vårdmodell för patienter med både cancer och demensdiagnos. Det konstaterar en grupp forskare efter att ha undersökt hur vården ser ut för dessa personer.
Forskare vid Karolinska institutet, Stockholms sjukhem, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och Lunds universitet har undersökt hur den palliativa vården ser ut för cancerpatienter med demenssjukdom. Studien baserades på de administrativa VAL-databaserna inom Region Stockholm.
Av 12 700 personer som avled i cancer inom Region Stockholm under 2015–2019 hade 600 personer en demensdiagnos. De var i genomsnitt 83 år gamla, jämfört med 77 år för personer utan demens. Endast 42 procent av dem fick specialiserad palliativ vård, jämfört med 76 procent. De bodde också mycket oftare på särskilt boende, 54 procent jämfört med elva procent för personer utan demensdiagnos.
För personer med demens var det större sannolikhet att få specialiserad palliativ vård om man var under 85 år och hade mindre samsjuklighet. Det var också högre chans om man var kvinna och om man bodde i mer välbärgade områden. Personer med tillgång till specialiserad palliativ vård avled bara i tre procent av fallen på akutsjukhus, jämfört med 21 procent för personer utan sådan vård.
I ett referat av den vetenskapliga artikeln i ett nyhetsbrev från Palliativt kunskapscentrum skriver Peter Strang, som är medförfattare till studien, att patienter med cancer och samtidigt demensdiagnos kräver mycket kompetens, och att det saknas en vårdmodell för dem.
”Denna patientgrupp är därför en framtida utmaning och talar för att en integrering av SÄBO och specialiserad palliativ vård är en möjlig väg att gå, och som borde övervägas i högre grad. Kan till exempel ASIH [Avancerad sjukvård i hemmet] eller palliativa konsultteam i högre grad gå in på boenden och hjälpa till i fall där det krävs komplex symtomlindring?” avslutar Peter Strang.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Projekt undersöker koppling mellan sömnapné och demens
Sömnapné drabbar ungefär en tredjedel av personer i åldrarna 30 till 60. Nu ska forskare från Akademiska sjukhuset på Uppsala universitet undersöka om sömnapné kan vara en riskfaktor för demenssjukdom med hjälp av nattliga andningsmätningar.
Radar förutspår kognitiv sjukdom och fall
Det låter som science fiction, att med hjälp av en sensor kunna upptäcka förhöjd risk för fallolyckor och kognitiv sjukdom. Men forskare på Chalmers tekniska högskola har just utvecklat en sådan metod.
Hemtest för att upptäcka demenssjukdom
En ny studie visar att det är möjligt att genomföra utredning hemifrån vid misstänkt tidig demenssjukdom som exempelvis Alzheimers sjukdom. Med hemtest blir det möjligt att tidigare ställa diagnos och därmed kan det gå snabbare att ge stöd för rätt…
Fler nyheter
Tema Fallprevention i Äldre i Centrum #1/2023
Fallpreventivt arbete är temat för #1/23. Sex artiklar om bland annat balansträning och styrketräning, att Sverige måste påbörja ett landsomfattande fallpreventivt arbete samt att skadade fotgängarna kostar samhället 40 miljarder per år. Håkan Jönson väcker debatt genom att krossa myten…
Äldre kvinnor stärker varumärket
Reklambranschen har länge satsat på ungdom i sina annonser. Men det kan vara ett misstag, visar ny forskning från Handelshögskolan i Stockholm.
Dold sjukdom förväxlas med parkinson och alzheimer
Ett tillstånd som kan lätt misstas för alzheimer eller parkinson. Sjukdomen iNPH, vilket står för idiopatisk normaltryckshydrocephalus är förrädiskt lik andra åldersrelaterade sjukdomar. Otto Lilja Lund har skrivit en avhandling om sjukdomen som blir allt vanligare.
