Kania Lundholm och Wide (2026). När policyn blir till praktik: Erfarenheter av samordning och implementering av välfärdsteknik i Säters kommun. Högskolan Dalarna.
Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik
Digital nattillsyn och läkemedelsstöd är två exempel på välfärdsteknik – smarta tekniska lösningar som hjälper eller skapar trygghet i hemmet för äldre personer och de som är sjuka. Rätt använd kan den vara värdefull för både användare och omsorg.
Men steget från att besluta om ny teknik till att få den att fungera i praktiken kan vara långt, konstaterar Magdalena Kania Lundholm, docent i sociologi vid Högskolan Dalarna.
– Det räcker inte att införa en teknisk lösning. För att välfärdsteknik ska fungera i praktiken behöver organisationen också skapa förutsättningar för medarbetarna att använda den och göra den till en del av det dagliga arbetet, säger hon i ett pressmeddelande.
I ett samarbete med Säters kommun har forskare vid Högskolan Dalarna undersökt hur kommunens omsorg organiserar och använder välfärdsteknik och hur det fungerar i praktiken.
Forskarna konstaterar att omsorgen tydligt prioriterar digitalisering, men att tekniken ännu inte blivit en självklar del av verksamheten. I frågan om digital nattillsyn och läkemedelsstöd har hemtjänsten kommit långt.
Viktiga aspekter att tänka på när nya tekniska lösningar ska införas i omsorg är enligt forskarna att det behövs tydliga reservrutiner att ta till om den nya tekniken inte fungerar som den ska. Organisationen behöver också ta hänsyn till att det är stora skillnader i digital kompetens hos personalen. Säters kommun har inrättat lokalt stöd i verksamheten i form av Digicoacher – medarbetare som kan stötta sina kollegor i användandet av ny teknik.
Forskarna anser att införandet av välfärdsteknik måste betraktas som en förändringsprocess där ledarskap, kompetens, samordning och internkommunikation är viktiga faktorer.
– När verksamhetens egna erfarenheter möter forskning kan vi få syn på både det som fungerar och det som behöver utvecklas. Den kunskapen är viktig för att hitta arbetssätt som håller över tid, säger Jessica Wide som är forskare knuten till Högskolan Dalarna samt utvecklare i Borlänge kommun, i pressmeddelandet.
Relaterat
Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…
Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en…
Ny teknik påverkar våra relationer
Digital teknik används i många vård- och omsorgsverksamheter. Men vilken betydelse har den för den sociala relationen mellan personal och äldre? Frågan undersöks…
Fler nyheter
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…