Digitala trygghetslarm, medicinrobotar och digitala lås blir allt vanligare lösningar på äldreomsorgengs resursutmaningar. Välfärdstekniken bidrar framför allt till ökad trygghet. I en studie med 400 hemtjänsttagare med en genomsnittsålder på 85 år uppgav cirka 90 procent att tekniken får dem att känna sig tryggare.
– Även självständigheten stärks – nästan tre av fyra att de helt eller delvis blivit mer självständiga av välfärdstekniken, säger Samantha Svärdh i ett pressmeddelande.
Hon har undersökt hur äldre personer upplever välfärdsteknik som används i deras hem, inom ramen för sin avhandling. Och trots att många upplever att tryggheten har förbättrats så är det endast 19 procent som tycker att tekniken underlättar vardagliga aktiviteter. Majoriteten upplever inte att den heller ökar delaktigheten i samhället.
Just delaktighet verkar spela särskilt stor roll för hur nöjda äldre personer är med tekniken.
– Nästan hälften kände sig inte helt delaktiga i beslutet om vilken välfärdsteknik de skulle få – man får en paketlösning, ibland utan tydlig förklaring varför det behövs.
De som var delaktiga i besluten är betydligt mer nöjda med tekniken överlag, liksom de som är säkra på hur den ska användas.
– Det är en betydande andel som inte känner sig helt säkra i handhavandet. Många kommuner behöver se över sina rutiner så att äldre personer vet hur tekniken ska användas. Och det behöver naturligtvis följas upp kontinuerligt. Kommuner behöver titta på detta i förskrivningsprocessen, ha mer dialog, involvera anhöriga, ge mer skriftlig eller lyssningsbar information – var kreativa! uppmanar Samantha Svärdh.
Användarna behöver få större inflytande, designen behöver förbättras och det behöver bli större fokus på vardagens behov för att välfärdsteknik ska bidra till ett mer aktivt och delaktigt liv. Det ska alltså inte enbart handla om hur tekniken kan effektivisera arbete eller spara pengar.
– Det är komplext med välfärdsteknik, den är både bra och dålig – den kan lösa mykcet, men då måste också mycket annat runt omkring fungera. Tekniken behöver vara standardiserad, samtidigt som den är flexibel. Den kan frigöra mer tid för hemtjänstpersonalen, men skapar också fler arbetsuppgifter för dem. Tekniken ger trygghet för användarna, men kan också skapa osäkerhet. Det finns många paradoxer i det här.
