Bättre sömn ger mindre risk för demenssjukdom

Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan och kan därför löpa mindre risk att drabbas av demenssjukdomar. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

I sin avhandling har Johan Skoog, numera doktor i psykologi, undersökt kopplingar mellan sömn och kognitiva förmågor, eftersom intakt kognition ofta är en nyckel till ett lyckat åldrande. Med kognition menas till exempel förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem och använda siffror och språk.

En av studierna i avhandlingen hittade samband mellan sömnstörningar hos äldre och markörer för Alzheimers sjukdom. En annan delstudie undersöktes om sömnstörningar i 50-och 70-årsåldern hade någon koppling till en ökad risk att utveckla demens senare i livet. Resultaten visade att de som led av sömnproblem hade en 24 procent större risk att utveckla demens än de som inte led av samma problem, vilket också det tyder på att det kan finnas ett samband mellan dålig sömn och kognitiva problem.

− Båda studierna tyder på att sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, kan påverka kognitionen senare i livet. Nu behövs fler studier för att se om man genom att förbättra sömnen också kan förbättra kognitionen, säger Johan Skoog i ett pressmeddelande.

I en tredje studie jämfördes sömnproblemen hos två grupper av 70-åringar födda med 30 års mellanrum. Studien visade att 70-åringarna som undersöktes på 1970-talet hade dubbelt så hög förekomst av sömnproblem och sov kortare jämfört med de som undersöktes på 00-talet.

− Att sömnproblemen hos äldre har minskat så mycket är väldigt positivt. Även om mer kunskap om detta behövs har vi kunnat konstatera att dålig sömn är en riskfaktor när det handlar om kognitiv sjukdom, säger Johan Skoog.

LÄS AVHANDLINGEN

Johan Skoogs avhandling Sleep and cognition in old age: Birth cohort differences, dementia, and biomarkers of Alzheimer’s disease innehåller forskningsdata från den longitudinella studien H70 i Göteborg. H70-studien är befolkningsundersökningar av olika födelsegrupper av 70-åringar som följs under resten av livet. Studierna började 1971 med en undersökning av 70-åringar födda 1901–02. Den senaste födelsegruppen föddes 1944. I studierna samlas en mängd data in genom intervjuer, prover och tester i syfte att öka vår kunskap om åldrandet och dess sjukdomar, och hur åldrandet förändras över tid.

Relaterat

Fyra ledord för lyckad förändring

När Perstorps kommun satsade på ett innovationsprojekt för demensvården hittade följeforskarna fyra ledord för lyckad förändring: tilltro, tydlighet, tal och tålamod.

Avhandling utvecklar digitala system för personer med demens

Damian Dziak disputerade nyligen med en avhandling som bland annat bidrar till teknikutvecklingen för övervakning och säkerhet för personer med demens.

Fler nyheter

Existentiell ensamhet – äldres upplevelser och patientjournaler

LONE-studien, som drivs av forskare vid Högskolan Kristianstad och Malmö universitet, tar upp olika perspektiv på existentiell ensamhet. Nu har projektets tredje doktorand gått i mål.

Coronastudie bland äldre i Norrbotten

Omvårdnadsforskare vid Luleå tekniska universitet ska samla in erfarenheter av pandemin från äldreomsorg och demensvård i Norrbotten.