Både Betaniastiftelsen och finlandssvenska Folkhälsan har mer än hundra års idéburet arbete inom vården bakom sig. Nu har de hittat varandra i ett nytt samarbete och livskvalitet i vård och omsorg.
Till att börja med har de arbetat fram en utbildning tillsammans: Livskvalitet i vård och omsorg – kulturen som kraftkälla och existentiellt stöd.
– Vi har inlett ett samarbete för en hållbar och värdig utveckling inom välfärden med målet att öka kunskapen och livskvaliteten genom utbildning, erfarenhetsutbyte och forskning, säger Ulla Burman, tf direktor Betaniastiftelsen, i en nyhet på Betaniastiftelsens webbsajt.
Målet framöver är att samverka inom en rad fokusområden, som mångfald och arbetskraft i vård och omsorg, existentiellt stöd med andlig vård och livsfrågor, psykisk hälsa och suicidprevention, kultur och hälsa samt välfärdsteknik. Samarbetet kommer inte uteslutande att handla om äldre personer, utan även unga.
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.
I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar en studie från Mittuniversitetet som ger en inblick i sjuksköterskors ledarskap.
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
